S. Johannis Theologi

Vppenbarelse


Förspråket.

Man finner mångahanda prophetier vthi Christenheten: somliga äro sådana, at the vthläggia Propheternas Skrifter. Om hwilka Paulus talar 1. Cor. 12, och 14 cap. och flerestädz. Thessa äro the nödigasta, them man dagliga hafwa måste: såsom the ther lära oß Gudz ord, läggia grunden til Christenheten, och förswara trona. Och i een summa, the ther predikoämbetet regera, vppehålla, beställa och vthrätta.


Somliga prophetera om tilkommande ting, som tilförene i Skriftene intet stå. Och thessa äro treggiahanda. Thet första slaget giör thet medh vthtryckt ord, vthan beläter och figurer: såsom Moses, David, och sådana Propheter flere prophetera om Christo: och såsom Christus och Apostlarna, om Antichristo och falska lärare, rc.


Thet andra giör thet medh beläter, doch sättes ther hoos vthtydningen medh vthtryckt ord: såsom Joseph vthlade drömarna; och Daniel vthtydde både drömar och syner.


Thet tredie, giör thet vthan ord eller vthläggning, allenast medh beläter och figurer: såsom thenna Vppenbarelse Boken, samt många helige mäns drömer, syner och figurer giöra, hwilka the hafwa fått af then H. Anda. Som Petrus i Apostla Gierningarna, cap. 2: 7. predikar vthaf Joel 2: 28. Edra söner och döttrar skola prophetera, och edra ynglingar skola see syner, och edre äldste skola dröma drömer. Och så länge een sådana prophetia blifwer ovthtydd, och får icke någon wiß vthläggning: så är thet een stum förborgad prophetia, och är ännu intet kommen til sin nytta och frucht, som hon i Christenheten skaffa skal.


Såsom thet ock medh thenna book gånget är. Thet hafwa månge försökt, och doch in til thenna dagh intet wist kunnat fram hafwa. Ja, somlige, många olämpeliga saker af theras eget hufwud ther vthspunnet. För sådana owiß vthläggning och förborgat förstånd skul, hafwe wij ock här til låtit blifwat. Synnerliga ofter hoos några af the gamla fäder hafwer hållitz före, at hon icke skal wara S. Johannis Apostelens. Såsom i then 3 book af Eusebij Kyrkio-historia, cap. 21 står. J hwilken twifwel wij ock för oß än låte blifwat. Ther medh doch ingom skal wara förmeent, at han må hålla henne för S. Johannis Apostels, eller som han wil.


Doch efter wij gierna hade een wiß vthläggning här vppå: wele wij androm som högre anda hafwa, gifwa orsak til at tänckia ther efter, och wårt betänckiande ock låta förnimma. Nemligen altså: Efter thet skal wara een vppenbarelse om tilkommande ting, och synnerlig om Christenhetenes tilstundande bedröfwelse och ofall: hålle wij så före, at thet skal wara thet nämsta och wissesta grep, til at finna then rätta vthläggningen; om man tager the handlingar och ofall som här til i Christenheten hafwa sigh tildragit, af Historierna, och håller them emot thessa syner, och them medh sielfwa orden förliknar. Hwar the tå medh hwar andra indrabba och komma öfwerens: så kan man thet hålla för een wiß, eller åth minstone för een oförkastelig vthläggning.


Ther hoos hålle wij, som sielfwe texten ock säger, at the try första Capitlen som tala om the siu församlingar i Asia, och theras Änglar, intet annat wela än enfalleliga gifwa tilkänna, huru medh them på then tiden tilstod; och förmana them, at the antingen så skulle blifwa och tilwäxa, eller ock bättra sigh. Ther vthöfwer läre wij ther af, at wij genom thet ordet, Ängel, skole ock här efter i the andra beläter och syner, förstå Biskopar och Lärare i Christenheten; somliga goda, som the helige Fäder och Biskopar; somliga onda, som kättare och falska Biskopar. Om hwilka doch meer talas i thenna book, än om the andra.


J thet fierde och femte Capitlet warder afmålat hela Christenheten, som sådana tilstundande bedröfwelse och plågor lida skulle. Ther äro the 24 äldste för Gudh, thet är: Alle Biskopar och Lärare endrächteliga, medh troon bekrönte. Hwilke lofwa Christum Gudz Lamb medh harpor, thet är: Medh predikan; och tiena honom medh gyldene skålar fülla medh rökwerck, thet är: Medh böön och åkallan. Thetta alt them Christnom til tröst, på thet the weta skulle, at Christenheten skulle äntå blifwa widh macht vthi sådana plågor.


Vthi thet 6 Capitlet angå the tilkommande plågorna. Och först the lekamliga plågor: Såsom förföljelse af then werldzliga Öfwerheten. Hwilken är then krönte Ryttaren medh bogan, vppå then hwite hästen. Jtem, krijg och blodz vthgiutelse: hwilket är then Ryttaren medh swärdet, vppå then röda hästen. Jtem, dyyr tijd och hunger: hwilken är then Ryttaren medh wågskålen, vppå then swarte hästen. Jtem, pestilentie och böld: hwilken är then Ryttaren i thet dödzbelätet vppå then blacke hästen. Förty thesse syra plägor följa altid wist öfwer the otacksamma Gudz ordz förachtare, medh andra flere förstöringar och Regementz förandringar in til then pttersta dagen. Såsom widh ändan i thetta 6 Cap. gifs tilkänna. Och the Martyrers siälar drifwa ock sådant medh theras skrij och ropande.


J thet 7 och 8 Capitlet går an then vppenbarelsen om the andeliga plågor, som äro mångahanda kätterij. Och warder åter här ett tröstbeläte tilförene wijst, ther Ängelen teknar the Christna, och förhindrar the fyra onda änglar. På thet man åter skal wara wiß vppå, at Christenheten ock vnder kättare skal hafwa några froma Änglar, och rena Gudz ord. Såsom ock Ängelen medh thet rökelsekaret, thet är: Medh bönen gifwer tilkänna. Sådana gode Änglar äro the helige Fäder, såsom Spiridion, Athanasius, Hilarius, och thet Niceniska Concilium, medh flere slika.


Then förste onde ängelen är Tacianus medh sina Encratiter, som förbödo ächtenskapet. Jtem, wille warda frome vthaf gierningarna, såsom Judarna. Ty then läran om werckhelighet måste wara then första emot Evangelium; blifwer ock wäl then sidsta: allenast hon får altid nya lärare och nya namn. Såsom Pelagianer, rc.


Then andre är Marcion, medh sina Cataphryger, Manicheer, och Montanister, rc. Hwilke berömde theras andelighet öfwer all skrift, och foro lika som thetta brinnande berget emellan himmel och jord, såsom i wår tijd Muntserus och the swärmare.


Then tredie är Origenes, som igenom Philosophiam och förnuftet hafwer förbittrat och förderfwat Skriften. Såsom ock the höga Scholar för thenna tijd giordt hafwa.


Then fierde är Novatus, medh sine Catharis. Hwilke förnekade them falnom boot och bättring, och wille för andra wara the reneste. Vthaf hwilken art ock sedan woro the Donatister. Men wåre andelige äro nästan alle thesse fyra. The lärde som weta historierna, kunna thetta wäl vthräkna: ty thet wille blifwa förlångt, alt vpräkna och bewisa.


J thet 9, och 10 Capitlet begynnas then rätte jämmeren, emot hwilken både lekamlige och andelige plågor, som här til äro omtalade, allenast ett skämt hafwa warit. Såsom ock Ängelen widh ändan på thet 8 Capitlet sielf gifwer tilkänna: Thet skola try wee komma; hwilke wee the andre tre Änglar, nemliga, then femte, siette, och siunde skola vthrätta, och ther medh werlden få en ända. Här komma både andeliga och lekamliga förföljelser tilsamman, hwilke skola wara tre: then första stoor, then andra än större, then tredie alrastörst.


Så är nu thet första wee, then femte ängelen Arius, then store kättaren och hans stalbröder. Hwilke så grufweligen hafwa plågat Christenhetena i hela werlden, at texten här säger rätt: The froma menniskior hade hällre warit döde än sedt sådant, och hafwa doch måst see och intet döö. Ja, han säger: Ängelen vthu helfwetit, som kallas förderfwaren, är theras Konung; som the wille säija: Diefwulen rider them sielf. Ty the hafwa icke allenast i andeliga måtto, vtan ock lekamliga medh swärdet förfölgdt the rätta Christna. Läs handlingarna om the Arianer: så skalt tu thenna figur och ord wäl förstå.


Thet andra wee är then siette ängelen, then skamlige Mahomet, medh sitt sälskap the Saracener: hwilke både medh theras lära och medh swärdet hafwa Christenheten mycket plågat. Ther hoos ock medh then samma ängelen, på thet at thetta wee thes större skulle blifwa, kommer then starcke ängelen ther til, medh regnbogen och then bittra boken, thet är: Thet heliga Påwadömet medh sitt stora andelighets skeen. The mäta och fatta templet medh theras stadgar, stöta Choren ther vth, och vprätta een larfwekyrkio, eller vthwärtes helighet igen.


J thet 11 och 12, warda ibland sådana ond wee och plågor tw tröstbeläte framstälte: Ett om the twå predikare, och thet andra om then hafwande qwinnan som föder ett Swenbarn vthan Drakens tack. Ther medh warder beteknat, at någre frome Lärare och Christne skola äntå blifwa, både vnder the tw förra wee, och vnder thet tilkommande tredie wee. Och löpa nu the tw sidsta wee medh hwart annat, och gripa tillika Christenheten på sidstone an, och ther medh stöter diefwulen äntlig botnen vthu fatet.


Så kommer nu i thet 13 Capitlet (vppå then sidstes af the siu Änglars trummetande, hwilken i thet 11 Capitlet begynte blåsa) then samme siunde Ängelens bedrifter, thet tredie wee, nemliga thet Påweska Keisaredömet, och thet Keiserliga Påwadömet. Här får Påwadömet ock thet werldzliga swärdet i wåld, och regerar nu icke allenast medh boken i ther andra wee: vtan ock medh swärdet i thet tredie wee. Såsom the beröma sigh, at Påwen hafwer både thet andeliga och werldzliga swärdet i sine macht. Här äro nu the tw diuren, ett är Keisaredömet; thet andra medh the tw hornen Påwedömet. Hwilket nu ock är wordet ett werldzligit rike, doch vnder Christi namns skeen: ty Påwen hafwer thet förfalna Romerska riket åter vprättat, och kommet thet ifrå Grekerna til the Tyska. Och är doch likare ett beläte af thet Romerska riket, än sielfwa kroppen, som thet warit hafwer. Likwäl gifwer han thetta belätet anda och lijf, at thet ännu hafwer sina ständer, rätta ledemoter och ämbeter, och går någorlunda i swang. Thetta är thet belätet som hade warit sargat, och blef läkt igen.


Men hwad för styggelse, wee, och skada sådana Keiserligit Påwadöme hafwer vthrättat, kan nu intet förtäljas. Ty först är werlden genom hans book full worden medh afguderij; medh kloster, stift, helgon, pelegrims resor, skiärseld, aflat, horerij, och otalig flere stycker af menniskiors läro och gierningar, rc. Til thet andra, ho kan vpräkna, huru mycket blodh, mord, krijg och jämmer, Påwarna hafwa anrättat, både i thet the sielfwe hafwa krigat, och i thet the hafwa vprett Keisare, Konungar och Förstar emot hwar andra?


Här går nu och löper diefwulens sidsta wrede medh hwart annat i swang. Ther i Öfterlanden thet andra wee, Mahomet och the Saracener: här wäster, Påwadömet, och Keisardömet medh thet tredie wee. Til hwilka, lika som til een wälplägning kommer ock Turken, Gog och Magog, såsom vthi thet 20 Capitlet följandes warder. Och altså warder Christenheten i hela werlden, och på alla sidor medh falsk lära och krijg, medh boken och swärdet på thet grufweligaste och jämmerligaste plågad. Thetta är grundsoppan och then sidsta plågan. Ther efter följa nu fast idel tröstbeläter, om alla sådana wee och plågors ända.


J thet 14 Capitlet begynner Christus på, först medh sin muns Anda (som S. Paulus säger) til at döda sin Antichrift. Och kommer then Ängelen medh Evangelio, emot then ftarcka Ängelens bittra book. Och stå nu åter helige och jungfrur kring om Lambet, och predika rätt. Vppå hwilket Evangelium följer then andre Ängelens stemma: at Babylon skal falla, och thet andeliga Påwadömet vndergå.


Widare följer, at skördetiden warder hållen, och the som i Påwadömet blifwa qwar emot Evangelium, skola vthu Christi ftadh warda vthkastade, i Gudz wredes preß. Thet är: Jgenom Evangelium warda the lika som afsöndrade ifrå Christenheten; domde til Gudz wrede, hwilken är mycken, och pressen gifwer mycken blodh. Eller ock må wäl ännu ett redeligit straff och sententz wara förhanden, öfwer wåra synder, hwilka öfwermåtton många, och mycket mogna äro.


Sedan i thet 15 och 16 Capitlet, komma siu Änglar medh siu skålar. Tå wäxer Evangelium til, och bestormar Påwadömet på alla ändar genom många lärda och froma Predikanter. Och warder ther medh diursens stool, Påwens macht, mörk, vsel, och förachtad. Men the warda allesamman wrede, och wärja sigh frimodigt: ty thet gå tre paddor, tre orene andar vthu willdiursens mun, och vpreta ther medh Konungar och Förstar emot Evangelium. Men thet hielper intet: theras strijd står doch widh Armageddon. Thesse paddor äro the Sophister: såsom Faber, Eccius, Emserus, rc. som mycket gäckas emot Evangelium; och vthrätta doch intet; vtan blifwa paddor.


J thet 17 warder thet Keiserlige Påwadömet, och thet Påweska Keisaredömet alt ifrå begynnelsen in til ändan vthi ett beläte fattat: och såsom i een summa förestält: huru thet är intet, ty thet gamla Romerska riket är långo sin koos, och är doch: ty thet äro ju några land, och ther til Staden Rom ännu ther. Ett sådant beläte warder här förestält, lika som man ställer en ogierningsman vppenbarliga för rätta, at han skal warda fördömd. Vppå thet man skal weta huru thetta willdiuret skal nu ock snart fördömdt, och såsom S. Paulus säger, genom Christi tilkommelses vppenbarelse förstördt warda: hwilket ock, såsom han säger i texten, Påwadömets skytzherrar begynna: hwilke thet nu altså beskydda, at the andelige snart warda nakote sittiande.


J thet 18, går nu sådana förstöring an; och går then härliga stora pracht omkull, och the Stiftröfware, Prebendetiufwar, och Courtisaner wända åter. Ty therföre hafwer ock Rom måst plundrat, och genom sina egna skytzherrar stormat warda, til en begynnelse til then yttersta förstöringen.


Äntå låta the intet af, sökia, trösta, rusta och wärja sigh. Och såsom han här säger i thet 19 Capitlet, när the medh skrifter och böcker intet meer kunna, och the paddorna vthgäckat hafwa, gripa the medh alfwar ther til, och wela medh wåld vthförat; samla Konungar och Förstar til strijd. Men the stöta sigh. Ty then ther sitter vppå then hwita hästen, som heter Gudz ord, han winner. Til thes både willdiuret och Propheten warda gripne, och kastade til helwetit.


Medan nu alt sådant går fort, kommer i thet 20 Capitlet, ock här til then sidsta drycken Gog och Magog, Turken, the röde Judar, hwilka Satan som förr i tusend åhr fången, och efter tusend åhr är åter löös worden, medh sigh hafwer: men the skola medh honom ock snart i then brinnande siön. Ty wij hålle thet så före, at thetta belätet är framstält för Turkens skul, såsom ett synnerligit ifrå the förra. Och at the tusend åhr skola begynnas widh then tijd tå thenna book skrefs, och diefwulen widh samma tijd wara bunden: doch måste räkningen icke så noga drabba alla minuter. Efter Turken följer nu flux then ytterfte domen, widh ändan på thetta Capitlet, som Daniel 7: 26, ock gifwer tilkänna.


Til thet sidsta, i thet 21 Capitlet, warder then yttersta trösten afmålad. At then helge Staden skal fulkomliga beredd, och såsom een brudh til thet ewiga bröllopet förd warda. At Christus allena är Herren, och alle ogudachtige fördömde, fara samt medh diefwulen til helwetit.


Efter thenna vthläggning kunne wij giöra oß thenna boken nyttig, och henne wäl bruka. Först til tröst: at wij wete thet ingen macht eller lögn; ingen wijshet eller helighet; ingen plåga eller bedröfwelse, kan vndertryckia Christenheten: vtan hon skal på sidstone winna och behålla segeren.


Til thet andra, til warning emot then stora, fahrliga, margfalliga förargelse som sigh tildrager i Christenhetene. Ty efter thet så mächtigt wåld och skeen skulle fächta emot Christenheten, och hon så aldeles vthan alt anseende ibland så mycken bedröfwelse, kätterij, och andra swagheter wara förborgad: är thet förnuftet och naturen omöijeligit, at känna Christenheten: vtan thet faller sin koos, och förargas på henne, och kallar thet then Christeliga kyrkian, hwilket doch then Christeliga kyrkiones argaste fiende är: och åter kallar them fördömde kättare, som likwäl äro then rätta Christeliga kyrkian. Såsom här til vnder Påwadömet, Mahomet, ja, hoos alla kättare skedt är. Och förlora altså thenna Artikelen: Jagh troor ena heliga Christeliga kyrkio. Lika som ock nu några kloklingar giöra. Efter the see kätterij, twedrägt och mångahanda feel: at thet äro månge falske, månge elake Christne, döma the strax och fritt, at thet äro inge Christne. Ty the hafwa hördt at the Christne skola wara ett heligt, fridsamt, endrägtigt, kärligit, dygderikt folck: therföre mena the, ther skal ingen förargelse, intet kätterij, inge feel wara; ytan idel frijd och dygd.


Thesse skulle läsa thenna book, och lära ansee Christenheten medh annor ögon än medh förnuftet. Ty thenna book (menar jagh) wisar ju nogh grufwelig och stygge diur; förfärliga och fiendteliga änglar; förderfweliga och skräckeliga plägor. Jagh wil intet tala om the andra stora bräck och feel: hwilka doch allesammans äro i Christenhetene, och hafwa warit ibland the Christna: at friliga all förnuft vthi sådana skick hafwa måst tapa bort Christenheten. Wij see ju här klarliga, hwad grufwelig förargelse och feel för wår tijd warit hafwer: tå man doch mente, at Christenheten hade stådt på thet bästa, at wår tijd ther emot är wäl til at räkna för ett gyldene åhr. Menar tu icke at Hedningarna hafwa sigh ock ther vppå förargat, och hållit the Christna för ett motwilligt, argt och trätosamt folck?


Thetta stycket: Jagh troor ena heliga Christeliga kyrkio, är äfwen så wäl en Trones Artikel som the andre: therföre kan intet förnuft känna henne; så fast thet än satte all glasögon vppå. Diefwulen kan wäl skyla henne, medh förargelse och partij, at tu måste förarga tigh ther vppå. Så kan ock Gudh medh allahanda bräck och feel henne wäl förborga, at tu måfte ther öfwer til en narr warda, och fälla en falsk doom ther öfwer. Hon wil intet sedd, vtan trodd warda. Men troon är om the ting man intet seer, Ebr. 11: 1. Och hon siunger medh sin Herra ock then wisan: Salig är then, som intet förargas på migh. En Christen är ock wäl sigh sielf förborgad, at han sin helighet och dygder intet seer, vtan seer allena idel odygder och ohelighet på sigh: och tu grofwe klokling wilt see Christenheten medh titt blinda förnuft och orena ögon.


Summa, wår helighet är i himmelen, ther Christus är; och intet för ögonen här i werldene, såsom ett kram vppå torget. Therföre lät förargelse, partij, kätterij, och feel wara, och skaffa hwad the förmå: när Evangelij ord allena blifwer hoos oß reent, och wij thet achte och älske: så skole wij intet twifla, at Christus är ju medh och hoos oß, om thet än går alsomwärst. Såsom wij här see i thenna book, at Christus genom och öfwer alla plågor, willdiur och onda änglar, likwäl är hoos och medh sina heliga, och omsider behåller segeren.

Jnnehållet af thenna Book består

I. Af ingången: hwar vthi Johannes giör sin helsning, och berättar om sin kallelse, cap. 1. til v. 9.


II. Sielfwa Vppenbarelsen, som består i siu syner. 1. Christus wiser sigh wandrandes mitt ibland the 7 liusastakarna, thet är the 7 Asiatiska församlingar; förmanandes them och theras Lärare til ståndachtighet, cap. 1, 2, 3, ifrå then 9 vers. 2. Christus eller Lambet framter sigh på en härlig stool, medh een book af 7 insigel, hwilka vpbrytas, och förkunnas hurudant församlingens wilkor warda skulle efter Johannis tijd, cap. 4, 5, 6, 7. 3. Siu Änglar, medh sina 7 basuner, och åthskilliga wee, vthmärckia åthskilliga kätterier, som vpkomma skulle, cap. 8, 9, 10, 11. 4. Beskrifwes Gudz församlings åthskilliga förföljelser, genom drakans och willdiurets grasserande; och huru Lambet tröstar the förfölgda, cap. 12, 13, 14. 5. Huru 7 Änglar vthgiuta theras 7 skålar, wee eller plågor som komma skulle, cap. 15, 16. 6. Then Babyloniska skiökians och thet siuhufdade willdiurets bemärckelse och vndergång, samt the trognas frögd ther öfwer. Och huru draken skulle bunden, och åter löst warda, och vpwäckia nya förföljare i Gog och Magog, cap. 17, 18, 19, och 20, til vers 9. 7. Föreftälles domen; the dödas vpståndelse, och then triumpherande församlingens tilstånd, vnder afmålning af thet nya Jerusalem, och thes härlighet, cap. 20: 10, och cap. 21, 22, til vers 10.


III. Beslutet, hwar vthi först Ängelen förbiudes besegla thessa syner och vppenbarelser. Sedan slutes medh ett samtal och önskan emellan församlingen och Christum, om hans ährefulla ankomst.

1. Capitel.

Then helge Johannes berättar, hwars och hwar om thenna Vppenbarelsen är; huru han hafwer fått henne, och hwad hennes nytta är, v. 1. Sedan helsar han siu församlingar i Asien, medh nådh och frijd af Gudi, hans Anda, och Son Jesu Christo: hwilkens majestät, wälgierningar och tilkommelse til at döma han här beskrifwer, v. 4. Til thet tredie begynnar han förtälja thessa Vppenbarelser: nemliga, then första: Huru han hafwer hördt Christum Gudz Son, v. 4. Och sedt honom emellan siu gyldene liusastakar besynnerliga vthstofferad, v. 12. Och huru han hafwer befalt honom skrifwa thet vp, v. 19. Och sagt hwad thet betydde, v. 20.


Thetta är Jesu Christi Vppenbarelse, then Gudh hafwer gifwit honom, til at förkunna sinom tienarom, hwad innan kort tijd skee skal: och hafwer beteknat och sändt medh sin Ängel til sin tienare Johannem:


2. Hwilken betygat hafwer Gudz ord och witnesbyrd om Jesu Christo, hwad han sedt hade.


3. Salig är then som läs, och hörer thenna propheties ord; och håller thet ther vthi skrifwit är: ty tiden är när.


4. Johannes, the siu församlingar i Asien: Nådh ware medh eder, och frijd af honom, som är, och som war, och som komma skal, och af the siu Andar, som för hans stool äro:


5. Och af Jesu Christo, som är ett troget witne, förstfödder ifrå the döda, och en Förste öfwer Konungarna på jordene: then oß älskat hafwer, och twaget oß af wåra synder medh sitt blodh:


6. Och giordt oß til Konungar och Prester för Gudi, och sinom Fader: Honom ware ähra och wälde, ifrån ewighet til ewighet: Amen.


7. Sij, han kommer, medh skyyn, och all ögon skola see honom, och the honom stunget hafwa, och all slächte på jordene skola jämra sigh: ja, Amen.


8. Jagh är A och O, begynnelsen och änden, säger Herren, som är, som war, och som komma skal, then Alsmächtige.


9. Jagh Johannes edar broder, och deelachtig i bedröfwelsen, och i riket, och i Jesu Christi tolamod, war på then öön Pathmos, för Gudz ordz skul, och för Jesu Christi witnesbyrd skul.


10. Jagh war i andanom på en Söndag, och hörde efter migh een stoor röst, såsom en basuun;


11. Säijandes: Jagh är A och O, then förste och then sidste: Hwad tu seer, thet skrif vthi ena book, och sändt til the församlingar som äro i Asien, i Epheso, och i Smirnen, och i Pergame, och i Thyatira, och i Sardis, och i Philadelphia, och Laodicea.


12. Och jagh wände migh om til at see efter rösten, som medh migh talade: och som jagh migh wände, såg jagh siu gyldene liusastakar.


13. Och mitt ibland the siu gyldene liusastakar, en, som lijk war menniskiones Son, klädd i en sijd kiortel, och begiordad kring om bröstet medh ett gyldene bälte.


14. Men hans hufwud och hans håår war hwitt som een hwijt vll, och såsom sniö: och hans ögon woro såsom en eldzlåge.


15. Och hans fötter woro såsom glödande mässing i vgnen; och hans röst såsom en dön af mycket watn.


16. Och han hade i sin högra hand siu stiernor, och af hans mun vthgick ett skarpt tweäggiat swärd; och hans ansichte skeen såsom klara solen.


17. Och tå jagh såg honom, föll jagh til hans fötter, såsom jagh hade warit död: och han lade sin högra hand på migh, och sade til migh: War icke förfärad; jagh är then förste och then sidste:


18. Och then lefwande; och jagh war död, och sij, jagh är lefwandes ifrån ewighet til ewighet: Amen: och hafwer nycklarna til helwetet och döden.


19. Så skrif nu hwad tu sedt hafwer, och hwad nu är, och hwad här efter skee skal.


20. Hemligheten af the siu stiernor som tu sedt hafwer i mine högra hand, och the siu gyldene liusastakar: the siu stiernor, äro the siu församlingars Änglar; och the siu liusastakar som tu sedt hafwer, äro the siu församlingar.

2. Capitel.

När nu Christus hade sagt Johanni at the siu liusakastarna betydde siu församlingar i Asien; och the siu stiernorna han hade i sin hand, siu theras änglar eller Lärare: säger Johannes widare, at han hafwer befalt honom skrifwa then församlings Lärare til i Epheso, hwad honom behagade eller mißhagade hoos honom; hwad han krafde widare af honom, hwad straff honom förestod, om han thet försummade; och hwad löön, om han thet efterkomme, v. 1. Sammaledes til then församlings ängel vthi Smirnen, v. 8. Vthi Pergamen, v. 12. Och vthi Thyatira, v. 18.


Och skrif then församlings Ängel i Epheso: Thetta säger han som hafwer siu stiernor i sine högra hand, then ther wandrar mitt ibland the siu gyldene liusastakar.


2. Jagh weet tina gierningar, och titt arbete, och titt tolamod, och at tu icke må lida the onda, och hafwer försökt them som säija at the äro Apostlar, och äro doch icke, och hafwer befunnet them liugare.


3. Och tu lider och hafwer tolamod, och arbetar för mitt namn skul, och är icke trött worden.


4. Men jagh hafwer emot tigh: at tu then första tin kärlek öfwergifwit hafwer.


5. Betänck therföre hwar af tu fallen äst, och bättra tigh, och giör the första gierningarna: hwar thet icke skeer, tå warder jagh tigh snarliga kommandes, och skal bortstöta tin liusastaka af sitt rum, vtan tu bättrar tigh.


6. Men thetta hafwer tu, at tu hatar the Nicolaiters werck, hwilka jagh ock hatar.


7. Then ther öra hafwer han höre hwad Anden säger församlingarna: Then ther winner, honom wil jagh gifwa äta af lifsens trä, som är i Gudz Paradis.


8. Och skrif then församlings Ängel i Smirnen: Thetta säger then förste och then sidste, then död war, och är lefwandes worden.


9. Jagh weet tina gierningar och tin bedröfwelse, och tin fattigdom (men tu äst rijk), och hädelse af them som sigh säija wara Judar, och äro icke, vtan äro Satans hoop.


10. Fruchta intet för något som tu lida skalt: sij, diefwulen skal kasta några af eder i fängelse; på thet J skolen försökte warda, och hafwa bedröfwelse i tijo dagar: war trofast in til döden, så skal jagh gifwa tigh lifsens crono.


11. Then ther öra hafwer, han höre hwad Anden säger församlingarna. Then ther winner, han skal ingen skada få af then andra döden.


12. Och skrif then församlings Ängel i Pergamen: Thetta säger han som hafwer thet skarpa tweäggiade swärdet.


13. Jagh weet tina gierningar, och hwar tu boor, at ther Satans säte är: och tu håller mitt namn, och hafwer icke nekat mina troo: och i the dagar är Antipas mitt trogna witne dödader när eder, ther Satan boor.


14. Men jagh hafwer något litet emot tigh: ty tu hafwer ther them som hålla Balaams lärdom, hwilken lärde genom Balak åstadkomma förargelse för Jsraels barn, til at äta af thet afgudom offrat war, och bedrifwa bolerij:


15. Så hafwer tu ock them som hålla the Nicolaiters lärdom, hwilket jagh hatar.


16. Bättra tigh; annars skal jagh tigh snarliga komma, och skal strida medh them, medh mins muns swärd.


17. Then ther öra hafwer, han höre hwad Anden säger församlingarna. Then ther winner, honom wil jagh gifwa äta af thet fördolda Manna, och wil gifwa honom ett godt witnesbyrd, och medh thet witnesbyrd ett nytt namn beskrifwit, thet ingen känner, vtan then thet får.


18. Ock skrif then församlings Ängel i Thyatira: Thetta säger Gudz Son, som ögon hafwer såsom eldzlåge, och hans fötter lika som mässing.


19. Jagh weet tina gierningar, och tin kärlek, och tina tienst, och tina troo, och titt tolamod, och tina gierningar, the sidsta flere än the första.


20. Men jagh hafwer något litet emot tigh: at tu tilstäder then qwinnan Jesabel, som säger, at hon är een prophetissa, lära och bedraga mina tienare, bedrifwa bolerij, och äta af thet afgudom offrat är.


21. Och jagh hafwer gifwit henne tijd, at hon skulle bättra sigh af sitt bolerij; och hon hafwer intet bättrat sigh.


22. Sij, jagh skal läggia henne i sängena; och the som medh henne hoor bedrifwa, skola komma vthi alrastörsta bedröfwelse, om the icke bättra sigh af sina gierningar.


23. Och hennes barn skal jagh dräpa: och alla församlingar skola weta, at jagh är then som ransakar niurar och hierta; och skal gifwa hwarjom och enom af eder efter hans gierningar.


24. Men eder, säger jagh, och androm som i Thyatira ären, som icke hafwa sådana lärdom, och icke hafwa förstådt Satans diuphet, såsom the säija: Jagh skal icke läggia på eder några andra bördo.


25. Doch hwad J hafwen, thet håller så länge jagh kommer.


26. Och then ther winner, och håller min werck in til ändan, honom skal jagh gifwa macht öfwer Hedningarna;


27. Och han skal regera them medh jernrijs; och han skal sönderkrossa them, såsom en pottomakares käril:


28. Såsom jagh ock fått hafwer af minom Fader, och wil gifwa honom morgonstiernona.


29. Then ther öra hafwer, han höre hwad Anden säger församlingarna.

3. Capitel.

Sammaledes hafwer han befalt skrifwa then församlings Lärare til vthi Sardis, v. 1. Then vthi Philadelphia, v. 7. Och then vthi Laodicea, v. 14.


Skrif ock församlingenes Ängel i Sardis: Thetta säger then som hafwer the Gudz Andar, och the siu stiernor: Jagh weet tina gierningar; ty tu hafwer namnet at tu lefwer, och äst död.


2. War waken, och stårck thet andra som döö wil: ty jagh hafwer icke befunnet tina gierningar fulkomliga för Gudi.


3. Så tänck nu på hwad tu fått och hördt hafwer; och hålt thet, och bättra tigh: äst tu icke waken, så skal jagh komma til tigh som en tiuf plägar komma, och tu skalt icke weta på hwad stund jagh kommer til tigh.


4. Tu hafwer ock fåå namn i Sardis, som sin kläder icke besmittat hafwa, och the skola wandra medh migh i hwijt kläder, ty the äro thes wärde.


5. Then som winner, han skal klädder warda medh hwijt kläder: och jagh skal icke vthskrapa hans namn af lifsens book; och jagh skal wederkänna hans namn för min Fader, och för hans Änglar.


6. Then ther öra hafwer, han höre hwad Anden säger församlingarna.


7. Skrif ock then församlings Ängel i Philadelphia: Thetta säger then Helige, och then Sanferdige, som hafwer Davidz nyckel, then ther vplåter, och ingen menniskia igenlåter; then ther igenlåter, och ingen menniskia vplåter.


8. Jagh weet tina gierningar: sij, jagh hafwer gifwit för tigh een öpen dör, och ingen kan låta henne igen: ty tu hafwer liten kraft, och tu hafwer hållet min ord, och hafwer icke nekat mitt namn.


9. Sij, jagh wil gifwa tigh vthu Satans hoop; the sigh säija wara Judar, och äro icke, vtan liuga: sij, jagh wil drifwa them ther til, at the skola komma, och tilbedia för tina fötter, och skola weta, at jagh hafwer älskat tigh.


10. Efter tu hafwer hållit mitt tolamodz ord, skal jagh ock bewara tigh för frestelsens stund, hwilken tilstundar allo werldene, til at fresta them som boo på jordene.


11. Sij, jagh kommer snarliga: hålt thet tu hafwer, at ingen tager tina crono.


12. Then ther winner, honom wil jagh giöra til en pelare vthi mins Gudz tempel, och han skal icke meer vthgå: och jagh skal skrifwa på honom mins Gudz namn, och mins Gudz stadz, thes nya Jerusalems namn, som nederkommer af himmelen ifrå min Gudh; och mitt nya namn.


13. Then ther öra hafwer, han höre hwad Anden säger församlingarna.


14. Skrif ock then församlings Ängel i Laodicea: Thetta säger Amen, thet trogna och sanferdiga witnet, begynnelsen til Gudz creatur.


15. Jagh weet tina gierningar, at tu äst hwarken kall, eller warm; jagh wille at tu wore antingen kall, eller warm.


16. Men efter tu äst liom, och hwarken kall, eller warm, skal jagh tigh vthspy vthu min mun.


17. Ty tu säger: Jagh är rijk, och hafwer nogh, och behöfwer intet; och wetst icke at tu äst elände, och jämmerlig, fattig, och blind, och nakot.


18. Jagh råder tigh, at tu köper guld af migh, thet genomeldat och bepröfwat är, at tu må blifwa rijk; och hwijt kläder, som tu må kläda tigh vthi, på thet tine nakenhets blygd icke skal synas; och smör tin ögon medh ögnasalwo, at tu må få see.


19. The jagh älskar, them agar jagh och näpser. Så war nu flitig, och bättra tigh.


20. Sij, jagh står för dörene och klappar: then ther hörer mina röst och vplåter dörena, til honom skal jagh ingå, och hålla nattward medh honom, och han medh migh.


21. Then ther winner, honom skal jagh sittia låta medh migh på min stool, såsom ock jagh wunnet hafwer, och är sittiandes worden medh minom Fader på hans stool.


22. Then ther öra hafwer, han höre hwad Anden säger Församlingarna.

4. Capitel.

Then andra synen: hurn han hafwer sedt himmelen öpen, v. 1. Och Gudh sittia på sins Majestäts stool, v. 2. Medh the 24 Äldsta kring om sigh på theras stolar, rc. v. 4. Jtem ett glaashaf och fyra åthskillig diur, hwilke vthan återwändo sungo: Helig, Helig, Helig är Herren, rc. v. 6. Och huru the Äldste föllo neder för honom som satt på stolen, tilbådo och lofwade honom, v. 9.


Sedan såg jagh, och sij, een dör wardt vpläten i himmelen: och then första rösten som jagh hörde, såsom en basuun medh migh tala, sade: Stig här vp; jagh wil wisa tigh hwad skee skal här efter.


2. Och strax war jagh i Andanom: och sij, en stool wardt satt i himmelen, och på stolen satt en.


3. Och then ther satt, han war påseende såsom then stenen Jaspis, och Sardis; och en regnboge war om stolen, påseendes såsom en Smaragd.


4. Och kring om stolen woro fyra och tiugu stolar: och på the stolar såto fyra och tiugu Äldste, klädde medh hwijt kläder, och på theras hufwud woro gyldene cronor.


5. Och af stolenom vthgingo liungeld, toordön, och röster: och siu eldzlampor brunno för stolen, hwilke äro the siu Gudz Andar.


6. Och fram för stolen war såsom ett glaashaf, lijkt widh christal: och mitt i stolen, och kring om stolen, fyra diur full medh ögon, både före och baak.


7. Och thet första diuret war lijkt ett leijon; och thet andra diuret lijkt enom kalf; och thet tredie diuret hade ett ansichte såsom een menniskia; och thet fierde diuret lijkt enom flygande örn.


8. Och the fyra diur hade hwart thera sex wingar alt omkring, och the woro innan til full medh ögon: och hade ingen roo dagh eller natt, och sade: Helig, Helig, Helig är Herren Gudh alsmächtig, som war, och som är, och som komma skal.


9. Och tå the diuren gåfwo honom prijs, och ähro, och tack som satt på stolen, then ther lefwer ifrån ewighet til ewighet:


10. Föllo the fyra och tiugu Äldste fram för honom som satt på stolen, och tilbådo then ther lefwer ifrån ewighet til ewighet; och kastade sina cronor för stolen, och sade:


11. Herre, tu äst wärdig taga prijs, och ähro, och kraft: ty tu hafwer skapat all ting, och för tin wilja skul hafwa the warelse, och äro skapt.

5. Capitel.

Johannes berättar, huru han hafwer sedt een förseglad book i hans hand som satt på stolen, hwilken ingen kunde vplåta, v. 1. Vtan Leijonet af Juda, af Davidz root, som är Christus Gudz Lamb, v. 5. Och huru the 24 Äldste, v. 8. Otalige Gudz Änglar, v. 11. Och all Gudz creatur, v. 13. Samt the fyra diuren lofwade och prisade thet, och Gudh ther före, v. 14.


Och jagh såg i hans högra hand som satt på stolen, ena book skrifwin innan och vthan, beseglad medh siu insigel.


2. Och jagh såg en starck Ängel, som predikade medh höga röst: Ho är wärdig vplåta bokena, och vpbryta hennes insigel?


3. Och ingen i himmelen, eller på jordene, eller vnder jordene kunde vplåta bokena, och icke heller see på henne.


4. Och jagh greet swårliga, at ingen wardt funnen wärdig til at vplåta bokena, och läsa henne, eller see på henne.


5. Och en af the Äldsta sade til migh: Gråt icke. Sij, Leijonet af Juda slächte, Davidz root, hafwer wunnet, til at vplåta bokena, och vpbryta hennes siu insigel.


6. Och jagh såg, och sij, mitt i stolen, och ibland the fyra diuren, och mitt ibland the Äldsta, stod ett Lamb, såsom thet hade slachtat warit, och hade siu horn, och siu ögon, hwilke äro the siu Gudz Andar sände i all land:


7. Och thet kom och tog bokena vthaf hans högra hand som satt på stolen.


8. Och tå thet hade taget bokena, föllo the fyra diur, och the fyra och tiugu Äldste fram för Lambet, hafwande hwar och en harpor och gyldene skålar fulla medh rökwerck, hwilket är the heligas böner:


9. Och sungo en ny sång, och sade: Tu äst wärdig at taga bokena, och vplåta hennes insigel: ty tu äst dödad, och hafwer igenlöst oß Gudi medh titt blodh, af allahanda slächte och tungomål, och folck, och Hedningar:


10. Och hafwer giordt oß wårom Gudi til Konungar och Prester; och wij skole regnera på jordene.


11. Och jagh såg, och hörde een röst af många Änglar, kring om stolen, och kring om diuren, och kring om the Äldsta, och talet på them war mång sinom tusende tusend:


12. Säijande medh höga röst: Lambet som dödat är, thet är wärdigt at hafwa kraft, och rikedom, och wijsdom, och starckhet, och ähro, och prijs, och lof.


13. Och all creatur som i himmelen äro, och the på jordene, och the vnder jordene, och i hafwet, och alt thet vthi them är, hörde jagh säija til honom som satt på stolen, och til Lambet: Lof, och ähra, och prijs, och kraft ifrån ewighet til ewighet.


14. Och the fyra diuren sade Amen: och the fyra och tiugu Äldste föllo nedh (på sin ansichte,) och tilbådo honom som lefwer ifrån ewighet til ewighet.

6. Capitel.

Wjdare förtäljer Johannes, huru han hafwer sedt thetta Lambet vpbryta the insigel på boken: och tå han bröt vp thet första, en ryttare komma fram på en hwijt häst, rc v. 1. Tå han bröt vp thet andra, en komma på en rödh häst, v. 3. Thet tredie, en på en swart häst, v. 5. Thet fierde, en på en black, v. 7. Efter thet femte, the heliga Martyrers siälar vnder ett Altare, som begärade Gudh skulle hämnas theras blodh, v. 9. Efter thet siette, een jordbäfning, medh annor skräckelig ting och förandringar, v. 12.


Och jagh såg, at Lambet vpbröt ett af insiglen; och jagh hörde ett af the fyra diuren säija, såsom medh toordöns röst: Kom, och se.


2. Och jagh såg, och sij, en hwijt häst, och then ther på satt, hade en boga; och honom wardt gifwin een crona; och han foor vth til at winna, och få seger.


3. Och tå thet vpbröt thet andra insiglet, hörde jagh thet andra diuret säija: Kom, och se.


4. Och ther vthgick en annar häst, rödh, och honom som ther på satt, wardt gifwit at han skulle borttaga friden af jordene, och at the skulle slå sigh ihiäl inbyrdes; och honom wardt gifwit ett stort swärd.


5. Oc tå thet vpbröt thet tredie insiglet, hörde jagh thet tredie diuret säija: Kom, och se. Och jagh såg, och sij, en swart häst, och then ther satt på honom, hade ena wågskål i sine hand.


6. Och jagh hörde ena röst mitt ibland the fyra diur, säijandes: Ett mått hwete om en penning, och try mått biugg om en penning; och oljone och winet giör ingen skada.


7. Och tå thet vpbröt thet fierde insiglet, hörde jagh thes fierde diursens röst säija: Kom, och se.


8. Och jagh såg, och sij, en black häst, och then som på honom satt, hans namn war döden; och helwete fölgde honom efter: och them wardt macht gifwin öfwer fierde parten på jordene, at döda medh swärd, och medh hunger, och medh döden af the wildiur på jordene äro.


9. Och tå thet vpbröt thet femte insiglet, såg jagh vnder Altaret, theras siälar som dödade woro för Gudz ordz skul, och för thet witnesbyrd skul, som the hade:


10. Och the ropade medh höga röst, och sade: Herre, tu som äst helig och sanferdig, huru länge dömer tu icke, och hämnas icke wårt blodh på them som boo på jordene?


11. Och them wardt gifwit hwarjom och enom ett sijdt hwitt kläde: och til them wardt sagt, at the skulle ännu hwilas en liten tijd, til thes talet blefwe fult af theras medtienare och bröder, the ther ock skola dödade warda, såsom ock the.


12. Och jagh såg, at thet vpbröt thet siette insiglet; och sij, tå wardt een stoor jordbäfning, och solen wardt swart som en hårsäck, och månen wardt allsammans såsom blodh.


13. Och stiernorna föllo af himmelen nedh på jordena, såsom fikonaträd sin fikon nedersläpper, tå thet ristes af stort wäder.


14. Och himmelen gick bort, såsom een tilslagen book; och all berg och öijar wordo rörd af sin rum.


15. Och Konungarna på jordene, och the öfwerste, och rike, och höfwitzmän, och wäldige, och alle tienare, och alle frije fördolde sigh vthi jordkulor, och i bergskrefwor;


16. Och sade til berg och klippor: Faller öfwer oß, och skyler oß, för hans ansichte som sitter på stolen, och för Lambsens wrede.


17. Ty then store hans wredes dagh är kommen; och ho kan bestå?

7. Capitel.

Yttermera beskrifwer Johannes, huru han hafwer sedt fyra Änglar som hade fått macht til at giöra jordene, hafwena, och trään skada: men en annan Ängel förhindrade them, til thes han vpteknade Gudz tienare, v. 1. Först, af hwar Jsraels slächt några tusend, v. 4. Sedan, af all folck och Hedningom, en hoop then ingen räkna kunde, som stod för Gudz stool i stoor härlighet och lofwade honom, v. 9. Och huru en af the Äldsta hafwer vnderwijst Johannes, hwilke thesse woro och theras härlighet, v. 13.


Sedan såg jagh fyra Änglar stå på fyra jordenes hörn, hållande fyra jordenes wäder, at intet wäder skulle blåsa på jordena, eller på hafwet, eller på något trä.


2. Och jagh såg en annan Ängel vpstiga ifrå solenes vpgång, han hade lefwandes Gudz insigel, och ropade medh höga röst til the fyra Änglar, hwilkom gifwit war skada giöra jordene och hafwena;


3. Och sade: Giörer icke jordene skada, eller hafwena, eller trään, så länge wij medh insigel teknom wår Gudz tienare på theras anlete.


4. Och jagh hörde talet på them som teknade woro, hundrade fyra och fyratijo tusend, som teknade woro * af all Jsraels barnas slächter.


5. Af Juda slächte, tolf tusend teknade: af Rubens slächte, tolf tusend teknade: af Gads slächte, tolf tusend teknade.


6. Af Asers slächte, tolf tusend teknade: af Nephthali slächte, tolf tusend teknade: af Manasse slächte, tolf tusend teknade.


7. Af Simeons slächte, tolf tusend teknade: af Levi slächte, tolf tusend teknade: af Jsaschars slächte, tolf tusend teknade.


8. Af Zabulons slächte, tolf tusend teknade: af Josephs slächte, tolf tusend teknade: af Ben Jamins slächte, tolf tusend teknade.


9. Sedan såg jagh, och sij, en stoor skare then ingen räkna kunde, af allom Hedningom, och slächtom, och folckom, och tungomålom, ståndande för stolen, och för Lambena, klädd i sijd hwijt kläder, och palmar i theras händer:


10. Och the ropade medh höga röst, och sade: Salighet honom som sitter på stolen, wårom Gudi och Lambena.


11. Och alle Änglar stodo kring om stolen, och om the Äldsta, och om the fyra diuren; och föllo på sin ansichte fram för stolen, och tilbådo Gudh;


12. Och sade: Amen, lof, och ähra, och wijshet, och tack, och prijs, och kraft, och starckhet, ware wårom Gudh ifrån ewighet til ewighet: Amen.


13. Och en af the Äldsta swarade, och sade til migh: Ho äro thesse som vthi the sida hwita kläder klädde äro? Och hwadan äro the komne?


14. Och jagh sade til honom: Herre, tu wetst thet. Och han sade til migh: Thesse äro the som komne äro vthu stoor bedröfwelse, och hafwa twagit sin kläder, och giordt them hwijt i Lambsens blodh.


15. Therföre äro the för Gudz stool, och tiena honom dagh och natt vthi hans tempel: och then på stolen sitter, skal boo öfwer them.


16. The skola intet meer hungra, eller törsta: icke heller skal solen falla på them, icke heller någon hete:


17. Ty Lambet som mitt i stolen är, skal regera them, och leda them til lefwande watukällor: och Gudh skal aftorka alla tårar af theras ögon.

8. Capitel.

Tå Lambet vpbröt thet siunde insiglet, wardt een tysta i himmelen, v. 1. Följer sedan then tredie synen: huru han hafwer sedt siu Änglar, hwilkom wordo gifne siu basuner, v. 2. Och ther hoos en annan Ängel, hwilken offrade Gudi the heligas böner vppå thet gyldene Altaret, som war för hans stool, v. 3. Samt hwad som skedde, när then förste Ängelen basunade, v. 6. Sammaledes, när then andre, v. 8. Then tredie, v. 10. Och then fierde, v. 12.


Och tå thet vpbröt thet siunde insiglet, wardt een tysta i himmelen widh en half stund.


2. Och jagh såg siu Änglar stå för Gudh, och them wordo gifne siu basuner.


3. Och en annar Ängel kom, och stod för Altaret, och hade ett gyldene rökelsekar; och honom wardt gifwit mycket rökwerck: på thet han skulle gifwa til all helgons böner på gyldene Altaret, som är för stolenom.


4. Och rökwercksens röök af helgonens böner, gick vp af Angelens hand för Gudh.


5. Och Ängelen tog rökelsekaret, och vpfylte thet medh eld af Altaret, och kastade nedh på jordena: och ther skedde toordön, röster, och liungeld, och jordbäfning.


6. Och the siu Änglar medh the siu basuner, skickade sigh til at basuna.


7. Och then förste Ängelen basunade, och wardt ett hagel, och eld bemängt medh blodh; och thet wardt kastat på jordena: och tredie parten af trään wardt vpbränd, och alt grönt grääs bran vp.


8. Och then andre Ängelen basunade; och vthi hafwet wardt kastat såsom ett stort brinnande berg: och tredie parten af hafwet wardt blodh.


9. Och tredie parten af the lefwande creatur som i hafwet woro, blefwo döde: och tredie parten af skepen förgingos.


10. Och then tredie Ängelen basunade; och een stoor stierna föll nedh af himmelen, brinnandes som ett bloß: och föll vthi tredie parten af älfwerna, och vthi watukällorna.


11. Och stiernones namn kallas malört: och tredie parten wändes i malört; och många menniskior blefwo döde af watnet som förbittrat wardt.


12. Och then fierde Ängelen basunade; och tredie parten af solene wardt slagen, och tredie parten af månan, och tredie parten af stiernorna: så at tredie parten af them wardt förmörkrat, och tredie delen af dagen intet skina kunde, och af nattene sammalunda.


13. Och jagh såg, och hörde en Ängel som flög mitt genom himmelen, och sade medh höga röst: Wee, wee, wee them som boo på jordene, för the andra röster af the tre Änglars basuner, som ännu basuna skola.

9. Capitel.

Hwad som skedde, när then femte Ängelen basunade, v. 1. Och then siette, v. 13.


Och then femte Ängelen basunade; och jagh såg ena stierno falla af himmelen på jordena: och honom wardt gifwen nyckelen til afgrundens brunn.


2. Och han vplät afgrundens brun, och ther vpgick en röök, såsom af en stoor vgn; och solen, och wädret wordo förmörkrat af brunsens röök.


3. Och vthur röken kommo gräshoppor på jordena; och them wardt gifwin macht, såsom scorpioner på jordene macht hafwa.


4. Och wardt sagt til them, at the icke skulle giöra gräset på jordene skada, icke heller något thet grönt war, icke heller något trä; vtan allena menniskiorna, the som icke hade Gudz tekn i sin anlete.


5. Och them wardt gifwit, at the icke skulle döda them: vtan at the skulle qwälja them i fem månader; och theras qwaal war såsom qwahl af scorpioner, tå han hafwer stunget menniskiona.


6. Och i the dagar skola menniskiorna sökia efter döden, och skola icke finna honom; och the skola begära döö, och döden skal fly ifrå them.


7. Och the gräshoppor äro like the hästar som til krijgs beredde äro; och på theras hufwud såsom cronor gulde lika, och theras ansichte såsom menniskiors ansichte.


8. Och the hade håår såsom qwinno håår: och theras tänder woro såsom leijons;


9. Och hade pantsar såsom jernpantsar: och bulret af theras wingar såsom wagns buller, ther månge hästar löpa til krijgs;


10. Och hade stiertar såsom scorpioner, och gaddar woro i theras stiertar: och theras macht war til at qwälja menniskiorna i fem månader.


11. Och hade öfwer sigh en Konung, en ängel af afgrunden, hwilkens namn på Ebreisko heter Abaddon; på Grekesko Apollyon.


12. Ett wee är framfaret; och sij, här komma ännu tw annor wee efter.


13. Och then siette Ängelen basunade, och jagh hörde ena röst af the fyra hörn af thet gyldene altaret, som är för Gudz ögon:


14. Och sade til then siette Ängelen som basunen hade: Lös the fyra Änglar som bundne äro vthi then stora älfwen Euphrates.


15. Och the fyre Anglar wordo löse, hwilke beredde woro til ena stund, til en dagh, til en månad, och til ett åhr, at the skulle döda tredie parten af menniskiorna.


16. Och talet på thet resig tyget, war mång sinom tusende tusend; och jagh hörde theras tahl.


17. Och så såg jagh ock hästarna i synene, och the som såto på them, the hade glödande gohl, och swafwels pantsar: och hufwuden på hästarna woro såsom leijona hufwud; och af theras mun vthgick eld, och röök, och swafwel.


18. Af thessa tre plågor wardt dödad tredie parten af menniskiorna, af elden och röken, och swaflet som vthaf theras mun gick.


19. Ty theras macht war i theras mun, och i theras stiertar: och stiertarna woro ormom like, och hade hufwud ther the skada medh giorde.


20. Och woro ännu menniskior som icke woro dödade af thessa plågor, och icke bättrade sigh af sina händers werck: at the icke tilbodo diefwulskap och afgudar af guld, silfwer, koppar, steen, och trää, the ther hwarken see kunna, eller höra, eller gå:


21. Och icke giorde boot för sitt mord, truldom, skiörhet, och tiufwerij.

10. Capitel.

Hwad som än widare skedde: nemliga, at en starck Ängel kom neder af himmelen, klädd medh en skyy, och een regnboge öfwer hufwudet, rc. Hafwandes een öpen book i handene, re. v. 1. Och Johanni blef befalt taga then boken af honom; äta henne vp, och än prophetera folckom och Hedningom, rc. v. 8.


Och jagh såg en annan starck Ängel nederkomma af himmelen; han war klädd medh en skyy, och en regnboge öfwer hans hufwud, och hans ansichte såsom solen, och hans fötter såsom eldzpelare.


2. Och han hade i sine hand een öpen book; och han satte sin högra foot på hafwet, och then wänstra på jordena.


3. Och ropade medh höga röst, som ett rytande leijon: och tå han ropade, talade siu tordöner sina röster.


4. Och tå the siu tordöner talat hade sina röster, wille jagh skrifwit them: tå hörde jagh ena röst af himmelen säija til migh: Besegla thet the siu tordöner talat hafwa, och skrif thet intet.


5. Och Ängelen, som jagh såg stå på hafwet och på jordene, hof sina hand vp til himmelen,


6. Och swor widh honom som lefwer ifrån ewighet til ewighet, then ther himmelen skapat hafwer, och hwad ther vthi är; och jordena, och hwad ther vthi är; och hafwet, och hwad ther vthi är, at ingen tijd skal wara meer.


7. Vtan i the dagar, tå then stunde Ängelens röst höres, tå han warder basunandes: tå skal Gudz hemlighet fulkomnad warda, såsom han förkunnat hade genom sina tienare Propheterna.


8. Och jagh hörde äter ena röst af himmelen tala medh migh, och säija: Gack, och tag then öpna bokena af Ängelens hand, som står på hafwet, och på jordene.


9. Och jagh gick til Angelen, och sade til honom: Få migh bokena: och han sade til migh: Tag, och ät vp henne, och hon skal rifwa tigh i buken; men i tin mun skal hon wara söt som hannog.


10. Och jagh tog bokena af Ängelens hand, och åt henne vp; och hon wardt i min mun söt som hannog: och tå jagh hade ätit henne, ref hon migh i buken.


11. Och han sade til migh: Tu måste åter prophetera folckom, Hedningom, och tungomålom, och mångom Konungom.

11. Capitel.

Wjdare berättas huru Johannes fått en röö at mäta templet, v. 1. Och at Gudh gaf tw sinom witnom macht til at prophetera en långan tijd, v. 3. Hwilke sedan af ett stort willdiur som vpsteg vthu afgrunden, wordo dödade, v. 7. Men the stodo åter vp igen, och blefwo vptagne i himmelen, rc. v. 11. Sidst, hwad som skedde när then siunde Ängelen basunade, v. 15.


Och migh wardt fången een röö såsom en käpp, och migh wardt sagt: Statt vp, och mäl Gudz tempel och altare, och the som tilbedia ther inne.


2. Men then inra choren af templet kasta vth, och mäl honom intet: ty han är gifwen Hedningomen; och the skola förtrampa then helga staden, i twå och fyratijo månader.


3. Och jagh skal gifwa tw minom witnom, och the skola prophetera i tusende twhundrade och sextijo dagar, klädde i säcker.


4. Thesse äro tw oljoträ, och tw bloß, ståndande för jorderikes Gudh.


5. Och hwar någor wille giöra them skada, så går elden vthaf theras mun, och förtärer theras fiendar; och hwar någor wille giöra them ondt så måste han dödas.


6. Thesse hafwa macht til at igenlyckia himmelen, at intet regnar vthi the dagar tå the prophetera; och hafwa macht öfwer watnet, at förwända thet i blodh, och slå jordena medh allahanda plågo, så ofta the wilja.


7. Och tå the hafwa lychtat sitt witnesbyrd, skal thet willdiuret, som vpstiger af afgrunden, hålla ena strijd medh them, och skal öfwerwinna them, och döda them.


8. Och theras lekamen skola blifwa liggiande på gatorna i then stora staden, som heter andeliga Sodoma och Egypten, ther wår Herre korsfäst är.


9. Och skola någre af folcken och slächterna, och tungomålen, och af Hedningarna, see theras lekamen i tre dagar och en half, och skola icke wilja tilstädia theras lekamen läggias i grafwer.


10. Och the på jordene boo, skola frögda sigh öfwer them, och skola glädias, och sända hwar androm gåfwor: ty thesse twå Propheter twingade them som boo på jordene.


11. Och efter tre dagar och en half, kom lifsens Ande af Gudi vthi them, och the stodo på sina fötter; och een stoor förskräckelse föll på them som sågo them.


12. Och the hörde een högh röst af himmelen, säija til them: Stiger hijt vp. Och the stego vp i himmelen vthi een skyy, och theras owänner sågo them.


13. Och i samma stundene wardt en stoor jordbäfning, och tijonde delen af staden föll nedh: och blefwo i jordbäfningen dödade siutusend menniskiors namn; och the andra wordo förfärade, och gåfwo Gudi i himmelen prijs.


14. Thet andra wee gick öfwer; och sij, thet tredie wee kommer snart.


15. Och then siunde Ängelen basunade, och i himmelen hördes höga röster, the ther sade: Thenna werldenes rike äro wordne wår Herras och hans Christs; och han skal regnera af ewighet til ewighet.


16. Och the fyra och tiugu Äldste som för Gudi på sina stolar såto, föllo på sin ansichte, och tilbådo Gudh;


17. Och sade: Wij tackom tigh, Herre alsmächtig Gudh, tu som äst, och warit hafwer, och tilkommande äst: ty tu hafwer tagit tina stora kraft, och regnerar;


18. Och Hedningarna äro wrede wordne: och tin wrede är kommen, och the dödas tijd, at the skola dömas, och at tu skalt löna tina tienare Propheterna, och Helgonen, och them som fruchta titt namn, små och stora, och förderfwa them som jordena förderfwat hafwa.


19. Och Gudz tempel wardt vplåtet i himmelen, och hans testaments ark wardt sedd i hans tempel, och ther skedde liungeld och röster, och tordöner, och jordbäfning, och stort hagel.

12. Capitel.

Then fierde synen: huru han hafwer sedt een hafwande qwinna, rc. som qwaldes och skulle föda, v. 1. Och ther hoos en stoor rödh draka, rc. som wille vpäta hennes barn, v. 3. Men barnet och hon wordo hulpne ifrå honom, v. 6. Och then store Michael stridde medh honom, och kastade honom vth af himmelen, v. 7. För hwilket Gudh wardt högeliga prisad, v. 10. Doch när draken thet såg, förfölgde han än meer qwinnona och hennes sädh, v. 13. Men hon wardt åter hulpin ifrå honom, v. 14.


Och i himmelen syntes ett stort tekn: Een qwinna beklädd medh solene, och månen vnder hennes fötter, och på hennes hufwud een erona af tolf stiernor.


2. Och hon war hafwandes, ropade, och pijntes medh barn, och hade stort qwahl til at föda.


3. Och så syntes ett annat tekn i himmelen; och sij, en stoor rödh drake, som hade siu hufwud och tijo horn, och på hans hufwud siu cronor.


4. Och hans stiert drog tredie parten af himmelens stiernor, och kastade them nedh på jordena: och draken stod för qwinnone som föda skulle: på thet, när hon födt hade, skulle han vpäta hennes barn.


5. Och hon födde ett swenbarn som regera skulle alla Hedningar medh jernrijs: och hennes barn wardt borttagit til Gudh och til hans stool.


6. Och qwinnan flydde vthi öknena, ther hon rum hade, beredt af Gudi, at hon ther födas skulle, i tusende, twhundrade och sextijo dagar.


7. Och thet wardt en stoor strijd i himmelen: Michael och hans Änglar stridde medh drakan; och draken stridde och hans änglar:


8. Och the wunno intet; och theras rum wardt icke meer funnet i himmelen.


9. Och then store draken, then gamle ormen, then ther heter diefwul och Satanas, wardt vthkastad, then ther bedrager hela werldena; och han wardt kastad på jordena, och hans änglar wordo ock bortkastade medh honom.


10. Och jagh hörde en stoor röst som sade i himmelen: Nu är wår Gudz salighet, och kraft, och rike, och macht hans Christs worden, efter wåra bröders åklagare är förkastad, then them åklagade för Gudh, dagh och natt.


11. Och the wunno honom för Lambsens blodh skul, och för thes witnesbyrdz ord skul, och the hafwa icke älskat sitt lijf alt in til döden.


12. Therföre glädiens, J himlar, och the som boo i them. Wee them som boo på jordene, och på hafwet: ty diefwulen stiger nedh til eder, och hafwer en stoor wrede, wetandes, at han icke lång tijd hafwer.


13. Och tå draken såg at han förkastad war på jordena, förfölgde han qwinnona som swenbarnet födt hade.


14. Och qwinnone wordo gifne twå wingar, såsom af en stoor örn: at hon skulle flyga vthi öknena vthi sitt rum, ther hon födes en tijd, och twå tider, och en half tijd, ifrån ormsens ansichte.


15. Och ormen sputade vthu sin mun watn såsom en ström efter qwinnona: på thet han skulle fördränckia henne.


16. Men jorden halp qwinnone, och vplät sin mun, och vpswalg strömen som draken af sin mun vthsputat hade.


17. Och draken wardt wredh på qwinnona, och gick bort, at han skulle örliga medh the andra af hennes sädh, the som hålla Gudz budh, och hafwa Jesu Christi witnesbyrd.


18. Och han stod på hafsens sand.

13. Capitel.

Sedan ett willdiur medh siu hufwud, rc. vpstiga vthu hafwet, hwilko draken gaf sina macht, rc. v. 1. Thet talade mycken hädelse emot Gudh, v. 5. Förfölgde hans helgon, v. 7. Och blef högt ährat af them som boo på jordene, v. 8. Och än ett annat willdiur medh tw horn som ett lamb, vpstiga vthu jordene, v. 11. Hwilket giorde all thet förra willdiursens macht, v. 12. Och medh stoor tekn bedrog många, v. 13. Befalte giöra thet förra willdiurena ett beläte, v. 14. Gaf thy anda, v. 15. Och lät ingen handla vthan sitt wedertekn, v. 16.


Och jagh såg ett willdiur vpstiga vthu hafwet, thet hade siu hufwud, och tijo horn, och på thes horn tijo cronor, och på thes hufwud hädelsens namn.


2. Och willdiuret som jagh såg, thet war lijkt enom pardel, och thes fötter såsom biörna fötter, och thes mun såsom leijons mun: och draken gaf thy sina kraft, och sin stool, och stora macht.


3. Och jagh såg ett af hans hufwud, såsom sargad til dödz, och thes dödz såår wardt igenläkt: och hela jorden förvndrade sigh på willdiuret;


4. Och the tilbådo drakan, som willdiurena hade macht gifwit: och tilbådo willdiuret, säijande: Ho är willdiuret lijk? Eller ho förmå strida emot thy?


5. Och thy wardt gifwit en mun, til at tala stoor ting och hädelse, och thy wardt gifwit macht, til at bruka sigh i twå och fyratijo månader.


6. Och thet vplyfte sin mun, til at tala hädelse emot Gudh, til at häda hans namn och hans tabernakel, och them som boo i himmelen: och thy wardt medgifwit strida medh helgonen, och winna them.


7. Och thy wardt gifwin macht öfwer all slächter, och tungomål, och Hedningar.


8. Och alle the som på jordene boo, tilbado thet, hwilkas namn icke skrifne äro i Lambsens lifs book, hwilket dödat är ifrå werldenes begynnelse.


9. Then ther öra hafwer, han höre.


10. Then ther leder i fängelse, han skal gå i fängelse: then ther dräper medh swärd, han måste dödas medh swärd. Här är the heligas tolamod och troo.


11. Och jagh såg ett annat willdiur vpstiga vthur jordene, och thet hade tw horn, lika som Lambet; och thet talade som draken.


12. Och thet giör alla thes första willdiurets macht, i thes åsyn; och thet kommer jordena, och them ther på boo, til at tilbedia thet första willdiuret, hwilkes dödzsår igenläkt war.


13. Och thet giör stoor tekn, så at thet ock låter eld falla nedh af himmelen på jordena, i menniskiors åsyn.


14. Och thet bedrager them som boo på jordene, för the tekn skul som thy gifne äro, at giöra för willdiuret; säijandes til them som boo på jordene, at the skola giöra willdiurena, som sargat war af swärd, och war lefwande wordet, ett beläte.


15. Och thy wardt gifwit, at thet skulle gifwa willdiurets beläte anda, och at willdiurets beläte skulle tala, och så beställat, at hwilke som hälst icke tilbådo willdiurets beläte, skulle dödas.


16. Och thet lät alla, små och stora, rika och fattiga, frija och tienare taga wedertekn vthi theras högra hand, eller på theras anlete:


17. At ingen skal må kiöpa, eller sälja, vtan then ther hafwer wederteknet, eller willdiurets namn, eller thes namns tahl.


18. Här är wijsdomen: Then ther förstånd hafwer, han räkne willdiurets tahl: ty thet är ens menniskios tahl; och thes tahl är sexhundrat sextijo och sex.

14. Capitel.

Wjdare: huru han såg först, ett Lamb stå vppå Sions berg, medh mång tusende heliga, som sungo för thet, rc. v. 1. Sedan, en Ängel som flög mitt genom himmelen, och hade ett ewigt Evangelium, rc. v. 6. Medh en annan, som sade: Babylon är fallen, v. 8. Och then tredie, som hotade medh ewig plågo them som tilbådo willdiuret, och thes beläte, v. 9. Een röst, om theras salighet som äro döde i Herranom, v. 13. Jtem, en lijk menniskiones Son komma medh en lija i handene, hwilkom befaltes afbärga säden på jordene, v. 14. Och en annan, hwilkom befaltes afbärga wijngårdarna, och kasta i Gudz wredes präß, v. 17.


Och jagh såg, och sij: Ett Lamb stod på Sions berg, och medh thy hundrade fyra och fyratijotusend: the hade thes Faders namn beskrifwit på sin anlete.


2. Och jagh hörde ena röst af himmelen, såsom af ett stort watn, och såsom ena röst af en stoor toordön: och rösten som jagh hörde, war såsom harpolekares, the ther lekte på sina harpor.


3. Och the sungo såsom en ny sång, för stolen, och för the fyra diuren, och för the Äldsta: och ingen kunde lära then sången, vtan the hundrade fyra och fyratijotusend, som köpte äro af jordene.


4. Thesse äro the, som medh qwinnor icke besinittade äro; ty the äro jungfrur: thesse äro the som följa Lambet, ehwart thet går: thesse äro köpte ifrå menniskiorna, til en förstling Gudi, och Lambena.


5. Och i theras mun är intet swek funnet: ty the äro vthan smitto för Gudz stool.


6. Och jagh såg en annan Ängel flyga mitt genom himmelen: han hade ett ewigt Evangelium, thet han förkunna skulle them som på jordene boo, och allom Hedningom, och slächtom, och tungomålom, och folckom.


7. Och sade medh höga röst: Fruchter Gudh, och gifwer honom ähro: ty stunden är kommen til hans doom; och tilbeder honom, som hafwer giordt himmel och jord, hafwet och watukällorna.


8. Och en annar Ängel fölgde efter, och sade: Fallen, fallen är then store staden Babylon: ty han hafwer dricka gifwit allom Hedningom af wredenes wijn sins bolerijs.


9. Och tredie Angelen fölgde them, och sade medh höga röst: Hwar någor tilbeder willdiuret, och thes beläte, och tager thes wedertekn på sitt anlete, eller på sin hand:


10. Han skal ock dricka af Gudz wredes wijn, thet inskänckt och klart är i hans wredes kalk; och han skal warda plågad medh eld och swafwel, i helga Anglars åsyn, och i Lambsens åsyn.


11. Och röken af theras plågo, skal vpstiga af ewighet til ewighet: och the hafwa hwarken dagh eller natt roo, som tilbedia willdiuret och thes beläte, och ther någor taget hafwer thes namns wedertekn.


12. Här är the heligas tolamod; här äro the som hålla Gudz budh, och Jesu troo.


13. Och jagh hörde ena röst af himmelen säija til migh: Skrif; Salige äro the döde, som i Herranom döö här efter: ja, Anden säger, at the skola hwila sigh ifrå sitt arbete: ty theras gierningar följa them efter.


14. Och jagh såg, och sij, en hwijt skyy, och på skynom satt en, som lijk war menniskiones Son, och hade på sitt hufwud ena guldcrono, och i hans hand en hwaß lija.


15. Och en annar Ängel kom vthu templet, och ropade medh höga röst til then som satt på skynom: Hugg til medh tin lija, och skär: ty tiden är tigh kommen, at tu skalt skära: ty säden på jordene är torr worden.


16. Och han som satt på skyyn, högg til medh sin lija på jordena, och jorden wardt afskoren.


17. Och en annar Ängel kom vthu templet, som i himmelen är, then ock en hwaß lija hade.


18. Och en annar Ängel kom vthur altaret, then macht hade öfwer elden; och ropade medh höga röst til honom som hade then hwassa lijan, och sade: Hugg til medh tin hwassa lija, och skär vp wijnqwistarna på jordene: ty hennes wijnbär äro mogen.


19. Och Ängelen högg til medh sin skarpa lija på jordena, och skar vp wijngårdarna på jordene, och kastade them vthi Gudz wredes stora präß.


20. Och wardt prässen trampad vthom staden: och blodet gick vth af prässen, alt in til betzlen på hästarna, vthöfwer tusende sexhundrat stadier wägs.

15. Capitel.

Then femte synen: Huru han hafwer sedt siu Änglar, medh the siu yttersta plågor, v. 1. Sedan ett glaashaf; och the heliga som hade wunnet på willdiuret stå ther vppå, och siunga Gudi en härlig lofsång, v. 2. Och åter, huru the siu Änglom blefwo gifne skålar fulla medh Gudz wrede, v. 5.


Och jagh såg ett annat tekn i himmelen, stort och vnderligit: Siu Änglar, som hade siu the yttersta plågor: ty medh them är fulkomnad Gudz wrede.


2. Och jagh såg såsom ett glaashaf, beblandat medh eld, och them stå på samma glaashaf, som seger wunnet hade på willdiuret, och thes beläte, och wedertekn, och på thes namns tahl; och the hade Gudz harpor.


3. Och the sungo Mose Gudz tienares sång, och Lambsens sång, säijande: Stoor och vnderlig äro tin werck, Herre Gudh alswåldig; rättferdige och sanne äro tine wägar, tu helgonens Konung.


4. Ho skulle icke fruchta tigh, Herre, och prisa titt namn? Ty tu äst allena helig; och alle Hedningar skola komma och tilbedia i tin åsyn: ty tine domar äro vppenbare wordne.


5. Sedan såg jagh; och sij, witnesbyrdsens tabernakels tempel wardt öpnat i himmelen:


6. Och gingo ther vth af templet the siu Änglar, som the siu plågor hade, klädde vthi reent, hwitt linkläde, och omgiordade kring om bröstet medh gyldene bälte.


7. Och ett af the fyra diuren, gaf the siu Änglar siu gyldene skålar, fulla medh Gudz wrede, then ther lefwer af ewighet til ewighet.


8. Och templet wardt vpfylt medh röök af Gudz härlighet, och af hans kraft: och ingen kunde gå in i templet, til thes the siu plågor, som the siu Änglar hade, fulkomnade wordo.

16. Capitel.

Huru the siu Änglar så befalning at vthgiuta sina skålar; och hwad plågor ther vppå följa, v. 1. Samt huru tre orene andar, såsom paddor vthgå af willdiurets mun, v. 13.


Och jagh hörde ena stora röst vthu templet; then sade til the stu Änglar: Går, och vthgiuter the Gudz wredes skålar på jordena.


2. Och then förste Ängelen gick åstadh, och giöt sina skål vth på jordena: och thet wardt ett ondt och skadeligit sår på menniskiomen, som willdiurets wedertekn hade, och på them som tilbådo thes beläte.


3. Och then andre Ängelen giöt vth sina skål i hafwet: och thet wardt såsom ens dödz mans blodh; och alt thet lijf hade i hafwet, blef dödt.


4. Och then tredie Ängelen giöt vth sina skål i älfwerna, och i watukällorna: och thet wardt blodh.


5. Och jagh hörde en Ängel säija: Rättferdig äst tu, Herre, som äst, och warit hafwer; och helig, at tu thetta dömdt hafwer.


6. Ty the hafwa vthgutit helgonens och Propheternas blodh; och blodh hafwer tu ock gifwit them dricka: ty the äro thes wärde.


7. Och jagh hörde en annan Ängel säija af altaret: Ja, Herre Gudh alswåldig, sanne och rätte äro tine domar.


8. Och then fierde Ängelen giöt vth sina skål i solena: och honom wardt gifwit at plåga menniskiorna medh heta af eld.


9. Och menniskiorna wordo brinnande vthi stoor heta; och the hädde Gudz namn, som machtena hade öfwer thessa plågor; och giorde inga syndabättring, at the måtte gifwit honom ähro.


10. Och then femte Ängelen giöt vth sina skål på willdiurets stool: och thes rike wardt förmörkrat, och the sönderbeto sina tungor för wärck skul:


11. Och hädde Gudh i himmelen, för sin wärck och sin såår skul; och bättrade sigh intet af sina gierningar.


12. Och then siette Ängelen giöt vth sina skål på then stora älfwena Euphrates: och thes watn borttorkades; på thet wägen skulle beredas för the Konungar östan efter.


13. Och jagh såg vthu drakans mun, och vthu willdiurets mun, och vthu then falska Prophetens mun, vthgå tre orena andar, såsom paddor.


14. Och thet äro diefwulsens andar, som tekn giöra, och vthgå til Konungarna på hela jordene, at församla them til strijdz på then stora alswåldiga Gudz dagh.


15. Sij, jagh kommer, som tiufwen plägar komma: salig är then som wakar, och förwarar sin kläder, at han icke går naken, och the få see hans skam.


16. Och han församlade them på ett rum, thet heter på Ebreisko Armageddon.


17. Och then siunde Ängelen giöt vth sina skål i wädret; och gick een stoor röst vthaf himmelens tempel ifrå stolen, som sade: Thet är giordt.


18. Och thet wardt röster, och toordön, och liungeld, och stoor jordbäfning; sådana, at thes like icke warit hade, sedan menniskiorna på jordene warit hade, sådana jordbäfning, så stoor.


19. Och then store staden wardt i tre delar; och Hedningarnas städer föllo: och then store Babylon kom i åminnelse för Gudi, at han wille gifwa honom kalken af sine grymma wredes wijn.


20. Och alla öijar flydde, och bergen funnos intet.


21. Och stort hagel, såsom en centener, kom nedh af himmelen på menniskiorna: och menniskiorna hädde Gudh, för then stora plågo af haglet: ty thes plåga war ganska stoor.

17. Capitel.

Then siette synen: Huru en Ängel wijste honom een stoor skiökio, medh hwilken Konungarna på jordene hafwa bolat, v. 1. Sittiandes på ett rosenfärgat willdiur, v. 3. Kostelig vthstofferad, v. 4. Drucken af Christi Martyrers blodh, v. 6. Och huru han sade honom hwad samma willdiur och skiökia betydde, v. 7. Samt theras strijd medh Lambet, och theras ändalycht, v. 14. Summan af skiökians bemärckelse, v. 18.


Och kom en af the siu Änglar, som hade the siu skålar, och talade medh migh, och sade til migh: Kom, jagh wil wisa tigh then stora skiökiones fördömelse, som sitter på myckin watn:


2. Medh hwilka Konungarna på jordene bolat hafwa; och the ther på jordene boo, äro druckne wordne af hennes bolerijs wijn.


3. Och han förde migh i Andanom vthi öknena: och jagh såg qwinnona sittia på ett rosenfärgo willdiur, thet war fult medh hädelse namn, och hade siu hufwud, och tijo horn.


4. Och qwinnan war klädd medh purpur och rosenfärgo, och öfwergylt medh guld, och ädla stenar, och pärlor; och hade en gyldene kalk i sine hand, full medh styggelse, och sins bolerijs orenlighet.


5. Och på hennes anlete skrifwit thet namn, Hemlighet: Then store Babylon, modren til bolerij, och til styggelse på jordene.


6. Och jagh såg qwinnona druckna af helgonens blodh, och af theras blodh som Jesu witne woro: och jagh förvndrade migh storliga tå jagh såg henne.


7. Och Ängelen sade til migh: Hwij förvndrar tu tigh? Jagh wil säija tigh hemligheten om thenna qwinnona, och om willdiuret som bär henne, och hafwer siu hufwud och tijo horn.


8. Willdiuret som tu hafwer sedt, hafwer warit, och är icke; och thet skal åter vpkomma vthaf afgrunden, och skal gå vthi fördömelse: och the som på jordene boo, skola förvndra sigh, hwilkas namn icke skrifne äro i lifsens book ifrå werldenes begynnelse; tå the see willdiuret som hafwer warit, och icke är, ändoch thet är.


9. Och här är sinnet, ther wijsdom tilhörer: the siu hufwud äro siu berg, ther qwinnan sitter vppå, och thet äro siu Konungar.


10. Fem äro fallne; en är, och then andre är icke ännu kommen; och när han kommer, skal han icke länge blifwa.


11. Och willdiuret som hafwer warit, och icke är, then är then ottonde, och han är vthaf the stu, och han går vthi fördömelse.


12. Och the tijo horn som tu sedt hafwer, äro tijo Konungar, som ännu icke hafwa fått rike, vtan skola såsom Konungar på een stund få macht medh willdiuret.


13. Thesse hafwa alle ett rådh, och skola gifwa willdiurena sina macht och kraft.


14. The skola strida medh Lambena, och Lambet skal winna them: ty thet är en Herre öfwer alla herrar, och en Konung öfwer alla Konungar; och medh thy äro the vthkallade, och vthkorade och trogne.


15. Och han sade til migh: Watnet som tu såg, ther skiökian sitter på, är folck och skarar, och Hedningar, och tungomål.


16. Och the tijo horn som tu sedt hafwer på willdiuret, skola hata skiökiona, och läggia henne öde och naken, och the skola vpäta hennes kött, och bränna henne vp i eld.


17. Ty Gudh hafwer gifwit them i hiertat, at the skola giöra thet honom behagar, och giöra alle ena mening, at the skulle gifwa willdiurena riket, til thes Gudz ord warda fulkomnat.


18. Och qwinnan som tu sedt hafwer, är then store staden, som rike hafwer öfwer jordenes Konungar.

18. Capitel.

Sedan säger Johannes, huru han såg en annan Ängel, som ropade medh macht: Fallen, fallen är then store Babylon, rc. v. 1. Och han hörde een röst af himmelen, som förmante Gudz folck gå vth af Babylon, at the icke skulle blifwa deelachtige af hennes plågor, v. 4. Hwilken ock förkunnade hennes straff, v. 5. Samt huru jordenes Konungar, v. 9. Köpmän, v. 11. Skepare och båtzmän skulle klaga och jämra sigh öfwer hennes fall, v. 17. Men himmelen medh the helga Propheter och Apostlar skulle frögda sigh ther öfwer, v. 20. Hwilket en annar Ängel åter medh ett tekn stadfäste och gillade, v. 21.


Och sedan såg jagh en annan Ängel komma neder af himmelen, then stora macht hade, och jorden wardt vplyst af hans klarhet.


2. Och han ropade medh macht och höga röst, säijandes: Fallen, fallen är then store Babylon, och är worden diefla boning, och alla orena andars behåll, och alla orena och ohyggeliga foglars behåll.


3. Ty alle Hedningar hafwa drucket af wredenes wijn hennes bolerijs, och Konungarna på jordene hafwa bolat medh henne, och köpmännerna på jordene äro rike wordne af hennes stora wällust.


4. Och jagh hörde ena andra röst af himmelen, som sade: J mitt folck, går vth ifrå henne, at J icke deelachtige warden i hennes synder, och at J icke fåån något af hennes plågor:


5. Ty hennes synder räckia alt vp i himmelen; och Gudh hafwer draget til minnes hennes orättferdigheter.


6. Betaler henne, såsom hon hafwer betalat eder, och giörer henne dubbelt efter hennes gierningar: och medh samma kalk som hon hafwer inskänckt eder, inskäncker henne dubbelt.


7. Så mycket hon sigh hafwer härliga hållet och i wällust warit, så mycket inskäncker henne pino och grååt: ty hon säger i sitt hierta: Jagh sitter, och är een Drottning och icke enkia, och hafwer ingen sorg.


8. Therföre skola hennes plågor komma på en dagh, dödh, grååt och hunger; och hon skal warda vpbränd i eld: ty Herren Gudh är starck, som henne döma skal.


9. Och jordenes Konungar skola gråta henne, och beklaga sigh öfwer henne, the som medh henne bolat, och i wällust lefwat hafwa, tå the få see röken af hennes brand:


10. Och skola stå långt ifrå för hennes plågos räddhoga skul, och säija: Wee, wee then store staden Babylon, then starcke staden: ty vthi een stund är tin doom kommen.


11. Och köpmännerna på jordene skola gråta och sörja öfwer henne, at ingen köper theras wahror meer:


12. Guld, och silfwer, och ädla stenar, och pärlor, och silke, och purpur, och skarlakan, och alt Thynenträ, och all kärill af elphenbeen, och all kärill af kosteligit trä, och af koppar, och jern, och marmor;


13. Och caneel, och timian, och salwo, och rökelse, och wijn, och oljo, och semlor, och hwete, och boskap, och fåår, och hästar, och wagnar, och kroppar, och menniskiors siälar.


14. Och the äple som tin stäl begärar, äro bortkomne ifrå tigh, och alt thet fett och härligit war, är förgånget ifrå tigh, och tu skalt icke nu finnat här efter.


15. Köpmännerna som sådana wahror pläga hafwa, och äro rike wordne af honom, skola stå långt ifrå för räddhoga skul af hans plågo, gråta och sörja;


16. Och säija: Wee, wee then store staden, som medh filke och purpur, och skarlakan beklädd war, och öfwergylt medh guld och ädla stenar, och pärlor:


17. Ty vthi ene stund, äro förödde sådane rikedomar: och alle skepare, och alle the som på skepen wistas, och stömän, och the som til siös handla, stodo långt ifrå;


18. Och ropade, tå the sågo röken af hans brand, säijande: Hwar är thens stora stadsens like?


19. Och the kastade mull på sin hufwud, och ropade gråtande och sörjande, och sade: Wee, wee then store staden, i hwilkom alle äro rike wordne, som i hafwet hafwa haft sin skep af hans wahror: ty vthi een stund är han öde worden.


20. Frögda tigh öfwer honom, himmel, och J helige Apostlar, och Propheter: ty Gudh hafwer dömt edar doom på honom.


21. Och en starck Ängel tog vp en stoor steen, som en qwarnsteen, och kastade i hafwet, och sade: Medh sådana hastighet skal förkastad warda then stora staden Babylon, och han skal icke nu meer warda funnen.


22. Och harpares, och sångares, och pipares, och basuners röst skal icke meer hörd warda i tigh: och alle handwercksmän, ehwad handwerck thet är, skola icke meer warda fundne i tigh: och qwarnaröst skal icke meer höras i tigh.


23. Och lius på liusastaka skal icke meer lysa i tigh; och brudgummas och brudz röst skal icke meer hörd warda i tigh: ty tine kiöpmän woro Förstar på jordene: ty i tinom truldom hafwa alle Hedningar wille farit;


24. Och i honom wardt funnen Propheternas och helgonens blodh, och allas theras som dräpne äro på jordene.

19. Capitel.

Wjdare berättas, huru han hörde en stoor skara i himmelen, som gladdes, och prisade Gudh, at han hade låtit then Babyloniska skiökian få sitt straff, v. 1. Och en annan, som sammaledes gladdes at Lambsens bröllop war kommet, v. 6. Jtem, en Ängel som prisade them saliga som ther til woro kallade, v. 9. Och när Johannes wille tilbedia honom, förwägrade han sigh, och bad honom tilbedia Gudh, v. 10. Sedan, at han såg Gudz Son på en hwijt häst, medh himmelens häär vthrustad til strijd, v. 11. Och huru willdiuret kom emot honom, v. 19. Blef fånget, och kastat i then siön som brinner medh eld och swafwel, v. 20.


Sedan hörde jagh såsom een stoor röst, af en stoor skara i himmelen, som sade: Halleluja: salighet och prijs, ähra och kraft, ware Herranom wårom Gudi.


2. Ty hans domar äro sanne och rätte: ty han hafwer dömdt then stora skiökion, then medh sitt bolerij hafwer förderfwat jordena; och hafwer hämnat sina tienares blodh vthu hennes hand.


3. Och åter sade the: Halleluja; och röken gick vp af ewighet til ewighet.


4. Och the fyre och tiugu Äldste, och the fyra diur, föllo neder och tilbådo Gudh som satt på stolen, och sade: Amen, Halleluja.


5. Och een röst gick af stolen, och sade: Lofwer wår Gudh, J alle hans tienare, och J som fruchten honom, både små och store.


6. Och jagh hörde ena röst såsom af en stoor skara, och såsom een röst af mycket watn, och såsom een röst af stoor toordön, säija: Halleluja: ty wår Herre alsmächtig Gudh hafwer intaget riket.


7. Lät oß glädias och frögdas, och gifwa honom ähro: ty Lambsens bröllop är kommet, och thes hustru hafwer sigh tilredt.


8. Och henne wardt gifwit at kläda sigh vthi reent och skinande silke; men silket är helgonens rättferdighet.


9. Och han sade til migh: Skrif; salige äro the som kallade äro til Lambsens bröllop. Och han sade til migh: Thessa äro san Gudz ord.


10. Och jagh föll för hans fötter, at tilbedia honom; och han sade til migh: Se til at tu thet icke giör: ty jagh är tin och tina bröders medtienare, som Jesu witnesbyrd hafwa: tilbed Gudh; ty Jesu witnesbyrd är Propheties Ande.


11. Och jagh såg himmelen öpen; och sij, en hwijt häst: och then som satt på honom, han heet Trofast, och Sanferdig; och han dömer och strider medh rättferdighet:


12. Och hans ögon såsom eldzlåge, och på hans hufwud många cronor; och hade ett namn skrifwit, thet ingen kände, vtan han sielfwer.


13. Och han war klädd i ett kläde, som medh blodh bestänckt war; och hans namn heter, Gudz Ord:


14. Och honom efterfölgde then häär som i himmelen är, medh hwita hästar, klädde vthi hwitt och reent silke.


15. Och vthu hans mun vthgick ett skarpt tweäggiat swärd, at han ther medh skal slå Hedningarna; och han skal regera them medh jernrijs: och han trampar alsmächtig Gudz grymma wredes wijnpreß.


16. Och han hafwer på sin kläder och på sina länd ett namn, skrifwit altså: Konung öfwer alla Konungar, och Herre öfwer alla herrar.


17. Och jagh såg en Ängel stå i solene, och han ropade medh höga röst, och sade til alla foglar som flugo vnder himmelen: Kommer, och församlens til then stora Gudz Nattward:


18. At J skolen äta Konungarnas kött, och höfwitzmännernas kött, och the starckas kött, och hästars kött, och theras som sittia på them, och allas theras kött som frij och trälar äro, och både små och storas.


19. Och jagh såg willdiuret, och jordenes Konungar och theras härar församlada, til at hålla ena strijd medh honom som satt på hästen, och medh hans häär.


20. Och willdiuret wardt fånget, och medh thy then falske Propheten, som tekn giorde för thy, medh hwilko han bedrog them, som togo willdiursens wedertekn, och them som tilbådo thes beläte: thesse twå wordo lefwande kastade vthi en brinnande siö, som bran medh swafwel.


21. Och the andre wordo dräpne medh hans swärd, som satt på hästen, thet vthu hans mun gick: och alle foglar wordo mättade af theras kött.

20. Capitel.

Yttermera förmäles, at Johannes såg en Ängel komma af himmelen, som bandt then gamla drakan diefwulen, i tusende åhr, v. 1. Och at the helige Christi tienare i medlertid hade wäldet, och regnerade medh honom, v. 4. Sedan, at draken wardt åter löös, och vpwäckte Gog och Magog emot the heligas lägre, v. 7. Men Herren förstörde them, och kastade draken i then brinnande siön, v. 9. Sidst, at then ytterste domen kom; the döde stodo vp, och wordo dömde efter böckerna, som the lefwat hade, v. 11.


Och jagh såg en Ängel nederkomma af himmelen, han hade nyckelen til afgrunden, och ena stora kädio i sine hand.


2. Och han grep drakan, then gamla ormen, som är diefwulen och Satan, och bandt honom i tusende åhr:


3. Och kastade honom vthi afgrunden, och lät åter om honom, och besiglade ther ofwan vppå, at han icke meer bedraga skulle Hedningarna, til thes fulkomnat wordo tusende åhr: och sedan måste han löös warda til någon liten tijd.


4. Och jagh såg stolar, och the såto på them, och them wardt gifwen doom: och theras stälar som halshuggne woro för Jesu witnesbyrd, och för Gudz ordz skul: och the ther icke tilbådo willdiuret eller thes beläte; eij heller togo thes wedertekn på sin anlete, eller i sina händer: och the lefde, och regnerade medh Christo i tusende åhr.


5. Men the andre döde fingo icke lijf igen, til thes tusende åhr fulkomnat wordo: thenna är then första vpståndelsen.


6. Salig och helig är then som deel hafwer vthi första vpståndelsen: öfwer them hafwer then andre döden ingen macht; vtan the warda Gudz och Christi Prester, och skola regnera medh honom i tusende åhr.


7. Och tå tusende åhr fulkomnat äro, warder Satanas löös vthu sin fängelse;


8. Och han skal vthgå til at bedraga Hedningarna, som äro på fyra jordenes parter, Gog och Magog: på thet han skal församla them i strijd; hwilkas tahl är såsom sanden i hafwet.


9. Och the gåfwo sigh vppå jordenes bredhet, och kringhwärfde helgonens lägre, och then älskeliga staden: och neder af himmelen föll eld af Gudi, och förtärde them.


10. Och diefwulen som them bedraget hade, wardt kastad vthi then brinnande siön, och swaflet, ther både willdiuret, och then falske Propheten, skola plågas dagh och natt, ifrån ewighet til ewighet.


11. Och jagh såg en stoor hwijt stool, och en sittia på honom, för hwilkens ansichte flydde jord och himmel; och them wardt intet rum funnet.


12. Och jagh såg the döda, stora och små, stå i Gudz åsyn; och böckerna wordo vplåtne: och een annor book wardt vplåten, som är lifsens: och the döde wordo dömde, efter som skrifwit war i böckerna, efter theras gierningar.


13. Och hafwet gaf igen the döda, som ther vthi woro: och döden, och helwetet gåfwo igen the döda, som vthi them woro: och thet blef dömdt om hwar och en efter theras gierningar.


14. Och döden och helwetet wordo kastade vthi then brinnande siön: thenne är then andre döden.


15. Och then ther icke wardt funnen skrifwen i lifsens book, han wardt kastad i then brinnande siön.

21. Capitel.

Här beskrifwes then siunde och yttersta synen; huru han hafwer sedt all ting blifwa ny, v. 1. Särdeles thet nya Jerusalem tilredt såsom een brudh til sin man, v. 2. Och hafwer hördt af Gudh, hwad härlighet och frögd ther vthi wara skulle, v. 3. Och hwilke som skulle blifwa ther af deelachtige, eller eij, v. 6, och 27. Sedan, huru en Ängel hafwer haft honom på ett högt berg; wijst honom all stadsens lägenhet, hans murar, portar, bredd, och längd; samt hans grundwalar, gator, tempel, och stora rikedomar, v. 9, rc.


Och jagh såg en ny himmel, och een ny jord: ty then första himmelen och then första jorden förgingos; och hafwet är icke meer.


2. Och jagh Johannes såg then helga staden, thet nya Jerusalem nederkomma af himmelen, ifrå Gudi, tilredd, såsom een prydd brudh til sin man.


3. Och jagh hörde ena stora röst af himmelen säija: Sij, Gudz tabernakel ibland menniskiorna, och han skal boo medh them; och the skola wara hans folck, och sielfwer Gudh medh them, skal wara theras Gudh.


4. Och Gudh skal aftorka alla tårar af theras ögon, och ingen dödh skal sedan wara; icke heller grååt, icke heller roop, icke heller någon wärck warder meer: ty thet första är förgånget.


5. Och then ther satt på stolen, sade: Sij, jagh giör all ting ny. Och han sade til migh: Skrif; ty thessa ord äro wiß och san.


6. Och han sade til migh: Thet är giordt. Jagh är A och O, begynnelsen och änden: jagh skal gifwa honom som törster af lefwande watnens källo förgäfwes.


7. Then som winner, han skal alt thetta få äga; och jagh skal wara honom hans Gudh, och han skal wara min son.


8. Men them räddom, och otrognom, och grufweligom, och mandråparom, och bolarom, och trulkarlom, och afgudadyrkarom, och allom lögnachtigom, theras deel skal wara vthi then siön som brinner medh eld och swafwel: hwilket är then andre döden.


9. Och til migh kom en af the siu Änglar, som hade siu skålar fulla medh the siu yttersta plågor; och han talade medh migh, och sade: Kom, och jagh wil wisa tigh brudena, Lambsens hustru.


10. Och han förde migh i Andanom på ett stort och högt berg, och wijste migh then stora staden, thet helga Jerusalem, nederkomma af himmelen ifrå Gudh;


11. Och hade Gudz härlighet: och hans lius war lika som then alraädlaste stenen, en klar jaspis.


12. Och han hade en stoor och högh muur; then ther tolf portar hade, och i portarna tolf Änglar, och inskrifna namn, hwilka äro the tolf Jsraels söners slächters namn.


13. Östan til tre portar, nordan til tre portar, sunnan til tre portar, wästan til tre portar.


14. Och stadzmuren hade tolf grundwalar, och i them the tolf Lambsens Apostlars namn.


15. Och then som talade medh migh, hade ena gyldene röö, ther han medh mäla skulle staden, och hans portar, och hans muur.


16. Och staden ligger fyrkant; och hans längd är så stoor som bredden: och han mälte staden medh röön, tolf tusend stadier: och hans längd, och bredd, och högd äro lika.


17. Och han mälte hans muur hundrade fyra och fyratijo alnar, efter ens menniskios mått, som Ängelen hade.


18. Och hans muurs byggning war af jaspis; men sielfwa staden af klart guld, lijk widh reent glaas.


19. Och stadzmurens grundwalar woro prydde medh all dyrbar steen: första grundwalen war en jaspis; then andre en saphir, then tredie en calcedonier, then fierde en smaragd;


20. Then femte en sardonix, then siette en sardis, then siunde en chrysolit, then ottonde en beryll, then nijonde en topazier, then tijonde en chrysopraß, then ellofte en hyacinth, then tolfte en amethist.


21. Och the tolf portar woro tolf pärlor, hwar för sigh; och hwar port war af ene pärlo: och stadsens gator woro klart guld, såsom genomskinande glaas.


22. Och jagh såg ther intet tempel vthi: ty Herren alswåldig Gudh är templet ther vthi, och Lambet.


23. Och staden behöfwer icke sool eller måna, at the skola lysa ther vthi: ty Gudz härlighet vplyser honom, och hans lius är Lambet.


24. Och Hedningarna, som salige warda, skola wandra i hans lius; och Konungarna på jordene skola föra sina härlighet och ähra in vthi honom.


25. Och hans portar låtas intet til om dagen: ty ther warder ingen natt.


26. Och the skola föra Hedningarnas härlighet och ähra in vthi honom.


27. Ther skal intet inkomma som besmitteligit är, eller thet styggelse giör och lögn: vtan the som skrifne äro i Lambsens lefwande book.

22. Capitel.

Yttermera, huru samme Ängel wijste honom een älf i staden, medh lefwande watn; och ther hoos lifsens trä, v. 1. Och til thet sidsta betygade honom thessa syners wißhet, v. 6. Ther Johannes åter wille tilbedit Ängelen; men han förböd honom thet, v. 7. Och förböd besegla thessa prophetier: ty the skulle snart fulbordas, v. 10. Låfwar sedan i Christi person, at han wille snart komma, v. 12. Och hans församling beder honom komma snart, v. 17, och 20. Ther vppå Johannes förbiuder läggia något til eller taga ifrå thenna book, v. 18. Och besluter så medh een helsning, v. 21.


Och han wijste migh ena klara älf medh lefwande watn, klar som christal, then gick ifrå Gudz stool och Lambsens.


2. Mitt vppå hans gator, och på båda sidor widh älfwena stod lifsens trä, bärandes tolf fåll frucht, och bar sina frucht alla månader: och löfwen af trädh tiente til Hedningarnas helbregdo.


3. Och intet förbannat skal wara meer: vtan Gudz och Lambsens stool skal blifwa ther vthi, och hans tienare skola honom tiena.


4. Och the skola see hans ansichte, och hans namn skal wara på theras anleten.


5. Och natt blifwer icke meer ther, och the behöfwa icke lius, icke heller solenes lius: ty Herren Gudh vplyser them, och the skola regnera ifrån ewighet til ewighet.


6. Och han sade til migh: Thessa ord äro wiß och san: och Herren the helga Propheters Gudh sände sin Ängel, at wisa sina tienare hwad skee skal innan kort tijd.


7. Och sij, jagh kommer snarliga: salig är then som håller prophetiens ord i thesso book.


8. Och jagh är Johannes som hörde och såg thetta: och sedan jagh hade thet hördt och sedt, föll jagh nedh at tilbedia för Ängelens fötter, som migh thetta wijste.


9. Och han sade til migh: Se til at tu giör thet icke: ty jagh är tin medtienare, och tina bröders Propheternas, och theras som hålla thenna books ord: Tilbed Gudh.


10. Och han sade til migh: Besegla icke thenna propheties ord i thesso book: ty tiden är när.


11. Then som onder är, han ware ännu onder; och then som oreen är, han ware ännu oreen: men then som from är, han warde ännu fromare; och then helig är, warde ännu heligare.


12. Och sij, jagh kommer snart, och min löön medh migh, til at wedergälla hwarjom och enom såsom hans gierning är.


13. Jagh är A och O, begynnelsen och änden, then förste och then sidste.


14. Salige äro the som hålla hans budh: på thet theras macht skal wara i lifsens trä, och ingå genom portarna i staden.


15. Ty vthan til äro hundar och trulkarlar, och bolare, och mandråpare, och afgudadyrkare, och alle the som älska och giöra lögnen.


16. Jagh Jesus sände min Ängel, at han skulle betyga eder thetta i församlingarna: Jagh är Davidz root och slächte, een klar morgonstierna.


17. Och Anden och bruden säija: Kom. Och then thet hörer, han säije: Kom. Och then ther törster, han komme; och then ther wil, han tage lifsens watn för intet.


18. Men jagh betygar hwar och en som hörer prophetienes ord i thesso book: Ho som lägger något här til, på honom skal Gudh läggia the plågor, som skrefne äro i thenna book.


19. Och om någor tager något ifrå thenna books propheties ord, hans deel skal Gudh borttaga vthu lifsens book, och vthu then helga staden, och vthu thet som skrifwit är i thenna book.


20. Thet säger han som witnesbyrd bär här til: Ja, jagh kommer snart: Amen: Ja, kom Herre Jesu.


21. Wårs Herras Jesu Christi nådh ware medh eder allom: Amen.

Ände på S. Johannis Vppenbarelse.