Then
Propheten ObadJa
Förspråket.
Obadja gifwer icke til förstå, på hwad tijd han lefwat hafwer; men hans prophetie går in vppå thet Babyloniska fängelsets tijd: ty han tröster Juda folck ther medh, at the skola åter komma til Zion igen. Och förnemligast går hans prophetie emot Edom eller Esau, hwilke ett besynnerligit haat och nijt båro til Jsraels folck, och Juda; såsom thet plägar tilgå, när wänner medh hwar annan oens warda, och beshnnerliga när bröder emellan haat och owänskap kommer, tå är medh then owänskapen ingen måtta. Altså woro här the Edomeer Judeska folckena öfwer alla måtto hätske, och hade ingen större glädie, än at the Judarnas fängelse see måtte; thet the ock berömde, och bespottade them vthi theras jämmer och elände, såsom mäst alle Propheterna skylla och straffa the Edomeer för sådana hätska ondsko, såsom then 137 Psalmen v. 7. öfwer them klagar, och säger: HERRE, tänck vppå the Edomeer på Jerusalems dagh, tå the sade: Slå nedh, slå nedh i grund.
Efter nu sådant giör öfwermåtton ondt, om man the elända och bedröfwada, som man medh rätto hugswala skulle, ännu ther til i theras jämmer bespottar; leer åth them, och påckar emot them, ther medh troon vppå Gudh een stoor anfächtning lider, och wäldeliga til förtwifling och otro rett warder: så sätter Gudh här en besynnerlig Prophet emot sådana förtretliga bespottare och anfächtare; och tröstar the bedröfwada, och stärcker theras troo, medh hotande och straffande emot samma hätska Edomeer, thet är: the eländas bespottare, och medh tilsäijelse om tilkommande hielp och vndsättning. Och thet är i sanningene een nödtorftig tröst, och en nyttig Obad Ja vthi slika olycko och motgång.
På ändan propheterar han om Christi rike, at thet skulle icke allenast wara i Jerusalem, vtan allestädz: ty han blandar all folck medh hwart annat, såsom Ephraim, BenJamin, Gilead, the Philisteer, Cananeer, Zarphath: hwilket icke kan om Jsraels timeliga rike förståndet warda, ther sådana slächter och folck i landena åthskild wara måste, efter Mose lagh.
1. Capitel.
Obadja propheterar emot the Edomeer, at HERREN wille hemsökia och förderfwa them genom theras fiendar, v. 1. Therföre, at the högfärdades, och förläto sigh på theras befästningar, v. 3. Och på förbund medh andra, v. 7. Såsom ock förthenskul, at the frögdades öfwer Gudz folcks jämmer och motgång, v. 10. Sedan tröstar han sitt folck Judarna, at HERREN skulle doch behålla några af them, och församla them ifrå theras fiendar, så at the åter skulle besittia theras eget, samt theras fiendars land, v. 17.
Thetta är ObadJa syyn. Så säger Herren HERREN om Edom: Wij hafwe hördt af HERRANOM, at ett bodskap är sändt ibland Hedningarna; Vp, och läter oß örliga emot them.
2. Sij, jagh hafwer giordt tigh ringa ibland Hedningarna, och mycket förachtad.
3. Tins hiertas högmod hafwer bedragit tigh, efter tu boor vthi steenklyftor, på tin höga slott, och säger i tino hierta: Ho wil drifwa migh här neder?
4. Om tu än fore vppe i högdene lika som en örn, och giorde titt näste ibland stiernorna, så wil jagh likwäl draga tigh ther neder, säger HERREN.
5. Om tiufwar eller förhärjare komma om nattena öfwer tigh, o huru tyst skalt tu tå warda; ja, the skola nogh stiäla: och om wijnhämtare öfwer tigh komma, så skola the icke lefwa tigh någon efterhämtning.
6. O huru skola the vthranska Esau, och vpsökia hans håfwor!
7. Alle the som i förbund medh tigh äro, the skola drifwa tigh bort vthu landet: the män ther tu sätter tin tröst til, the skola bedraga tigh, och öfwerfalla tigh; the som äta titt brödh, the skola förråda tigh, förr än tu wetst ther något af.
8. Hwad gäller, säger HERREN, jagh skal på then tiden nederläggia the wisa i Edom, och then klokhet på Esau herg.
9. Ty tine starcke i Theman skola förtwifla, på thet the alle skola förgås genom mord, på Esau berg:
10. För then orätt skul, som emot tin broder Jacob bedrifwen wardt, skalt tu på all skam komma, och til ewig tijd förlagd warda.
11. Then tijd tå tu emot honom stod, tå främmande bortförde hans häär fångnan, och vthländningar drogo in igenom hans portar, och kastade lott öfwer Jerusalem, tå wast tu lika som en af them.
12. Tu skalt intet meer see tina lust på tinom broder i hans eländes tijd, och skalt icke meer glädia tigh öfwer Juda barn i theras jämmers tijd; och skalt icke tala så stolt ord medh tin mun i theras ångests tijd.
13. Tu skalt icke indraga genom mins folcks portar i theras jämmers tijd: tu skalt icke see tina lust på theras olycko vthi theras jämmers tijd: tu skalt icke sända emot theras häär vthi theras jämmers tijd.
14. Tu skalt icke stå i wägaskel, til at mörda theras flychtiga: tu skalt icke förråda theras qwarblefna i theras ångests tijd.
15. Ty HERRANS dagh är hardt när öfwer alla Hedningar: lika som tu giordt hafwer, så skal tigh skee igen; och såsom tu förtient hafwer, så skal thet komma tigh vppå titt hufwud igen.
16. Ty lika som J på mitt helga berg drucket hafwen, så skola alle Hedningar dricka alt framgent; ja the skola vthsupat och vthswälgat, at thet skal wara lika som ther aldrig något warit hade.
17. Men på Zions berg skola ännu somlige hulpne warda, the skola wara en helgedom: och Jacobs huus skal besittia sina besittiare.
18. Och Jacobs huus skal en eld warda, och Josephs huus en låge; men Esau huus strå: the skola vptända och förtära thet, så at Esau huse intet skal qwart blifwa; ty HERREN hafwer thet talat.
19. Och the söder vth, skola besittia Esau berg, och the i dalomen skola besittia the Philisteer; ja, the skola besittia Ephraims mark, och Samarie mark; och BenJamin Gileadz berg.
20. Och the fördrefne af thenna Jsraels barnas häär, hwilke ibland the Cananeer alt in til Zarpath äro, och the fördrefne af Jerusalems stadh, hwilke i Sepharad äro, skola besittia the städer söder vth.
21. Och frälsare skola vpkomma på Zions berg, til at döma Esau berg: altså skal tå riket wara HERRANS.
Ände på Propheten ObadJa.