Then

1. Capitel.

HERREN befaller ZacharJa förmana sitt folck til bättring, at them icke skulle gå illa såsom theras fäder, för theras olydighet skul, v. 2. Zachar Ja seer ock vthi een syyn en man sittiande på en rödh häst, rc. v. 7. Och får tilsäijelse af HERRANOM, at Jerusalem skal åter warda tagit til nåde, och vpbyggias igen, v. 16. Sedan seer han fyra horn som hafwa förskingrat Juda, och fyra smeder som them afstöta skulle, v. 18.

Vthi ottonde månadenom, i andro åhrena (Konungs) Darios, skedde thetta HERRANS ord til ZacharJa Berechia son, Jddo sons, then Propheten, och sade:

2. HERREN hafwer wredh warit vppå edra fäder.

3. Och säg til them: Thetta säger HERREN Zebaoth: Wänder eder til migh, säger HERREN Zebaoth; så wil jagh wända migh til eder, säger HERREN Zebaoth.

4. Warer icke såsom edre fäder, hwilkom the förre Propheter predikade, och sade: Så säger HERREN Zebaoth: Wänder eder ifrån edra onda wägar, och ifrån edart onda wäsende: men the hörde intet, och skötte intet om migh, säger HERREN.

5. Hwar äro nu edre fäder och Propheter? Lefwa the ock ännu?

6. Hafwa min ord och mina rätter, som jagh böd genom mina tienare Propheterna, icke kommet in til edra fäder? At the hafwa måst wända sigh om, och säija: Lika som Herren Zebaoth i sinnet hade at giöra emot oß, efter som wij gingom och giordom; altså hafwer han ock giordt emot oß.

7. På fierde och tiugunde dagen, i ellofte månadenom, som är then månaden Sebat, vthi andro åhrena (Konungs) Darios, skedde thetta HERRANS ord til ZacharJa Berechia son, Jddo sons, then Propheten, och sade:

8. Jagh såg om nattena; och sij, en man satt på enom rödom häst, och han hölt ibland myrtenträ i dalenom; och baak för honom woro röde, brune, och hwite hästar.

9. Och jagh sade: Min herre, ho äro thesse? Och Ängelen som medh migh talade, sade til migh: Jagh wil kungiöra tigh ho thesse äro.

10. Och mannen som hölt ibland myrtenträn, swarade, och sade: Thesse äro the som HERREN vthsändt hafwer til at draga genom landet.

11. Men the swarade HERRANS Ängel som ibland myrtenträn hölt, och sade: Wij hafwe dragit igenom landet; och sij, all land sittia stilla.

12. Tå swarade HERRANS Ängel, och sade: HERRE Zebaoth, huru länge wilt tu tå icke förbarma tigh öfwer Jerusalem, och öfwer Juda städer, vppå hwilka tu hafwer wredh warit i thessa siutijo åhr?

13. Och HERREN swarade Änglenom, som medh migh talade, wänlig ord, och tröstelig ord.

14. Och Ängelen, som medh migh talade, sade til migh: Predika och säg: Thetta säger HERREN Zebaoth: Jagh hafwer stort nijt haft öfwer Jerusalem och Zion.

15. Men jagh är ganska wredh vppå the stolta Hedningar: ty jagh war icke vtan litet wredh; men the hulpo til förderf.

16. Therföre så säger HERREN: Jagh wil åter wända migh til Jerusalem medh barmhertighet; och mitt huus skal ther vthi vpbygdt warda, säger HERREN Zebaoth: ther til skal timbersnöret i Jerusalem dragit warda.

17. Och predika ytterligare, och säg: Thetta säger HERREN Zebaoth: Mina städer skal åter gå wäl, och HERREN skal åter trösta Zion, och skal åter vthwälja Jerusalem.

18. Och jagh hof vp min ögon, och såg; och sij, ther woro fyra horn.

19. Och jagh sade til Ängelen, som medh migh talade: Ho äro thesse? Han sade til migh: Thesse äro the hornen som Juda, Jsrael, och Jerusalem förskingrat hafwa.

20. Och HERREN wijste migh fyra smeder.

21. Tå sade jagh: Hwad wilja thesse giöra? Han sade: The hornen, som Juda så förskingrat hafwa, at ingen hafwer kunnat vplyfta sitt hufwud; til at afskräckia them, äro thesse komne, på thet the skola afstöta Hedningarnas horn, hwilke hornet vphäfwit hafwa öfwer Juda land til at förskingra thet.

2. Capitel.

Wjdare seer Propheten en man medh ett mätesnöre, som skulle gå och afmäta thet nya Jerusalem, rc. v. 1. Hwilken förmanar them som ännu qwarblefne woro i Babel, at the ock skulle begifwa sigh tädan heem i sitt fädernesland, v. 6. Och låfwar, at han wille gifwa them Hedningarna til roof; boo när them, och laga så, at Hedningarna skulle ock warda hans folck, v. 9.

Och jagh hof min ögon vp, och såg; och sij, en man hade ett mätesnöre i handene.

2. Och jagh sade: Hwart går tu? Men han sade til migh: Til at mäla Jerusalem, och see huru bredt och långt thet wara skal.

3. Och sij, Ängelen som medh migh talade gick vth; och en annar Ängel gick vth emot honom,

4. Och sade til honom: Löp bort, och tala til then vnga mannen, och säg: Jerusalem skal besuttit warda vthan murar, för mycket folck och fää skul, som ther inne wara skal.

5. Och jagh wil, säger HERREN, wara en eldzmuur ther omkring; och skal wara ther inne, och bewisa migh härliga ther inne.

6. O, o, flyr vthu nordlandet, säger HERREN: ty jagh hafwer förströdt eder vthi fyra wäder vnder himmelen, säger HERREN.

7. O Zion, tu som boor när dottrene Babel, fly.

8. Ty, så säger HERREN Zebaoth: Han hafwer sändt migh til Hedningarna, som eder beröfwat hafwa; theras macht hafwer en ända: then eder rörer, han rörer hans ögnasteen.

9. Ty sij, jagh wil vphäfwa mina hand öfwer them, at the skola warda them ett roof, som them tient hafwa; at J skolen förnimma, at HERREN Zebaoth migh sändt hafwer.

10. Frögda tigh, och war gladh, tu dotter Zion: ty sij, jagh kommer, och wil boo när tigh, säger HERREN.

11. Och på then tiden skola månge Hedningar gifwa sigh in til HERRAN, och skola wara mitt folck: och jagh skal boo när tigh, at tu skalt förnimma, at HERREN Zebaoth migh til tigh sändt hafwer.

12. Och HERREN skal ärfwa Juda för sin deel, vthi the helga landena; och skal åter vthwälja Jerusalem.

13. Alt kött ware stilla för HERRANOM: ty han är vpstånden ifrå sitt helga rum.

3. Capitel.

Än widare seer han Jehosua öfwerste Presten stå för HERRANS Ängel, och Satan ther hoos, som wille förhindra honom templets byggning, v. 1. Och han hörde at HERREN näpste Satan, v. 2. Tröstade Jehosua; förlät honom sina synder, v. 3. Och stadfäste honom i sitt ämbete, v. 5. Sedan, at HERREN låfwade honom, at han wille låta komma sin tienare Zemah, thet är, Christum, som skulle wara then rätte grundstenen til thet nya andeliga templet, i hwilko alla synder på en dagh skulle borttagne warda, v. 8.

Och migh wardt wijst, then öfwerste Presten Jehosua, ståndandes för HERRANS Ängel: och Satan stod på hans högra hand, på thet han skulle stå honom emot.

2. Och HERREN sade til Satan: HERREN näpse tigh Satan; ja, HERREN, näpse tigh, then Jerusalem vthwaldt hafwer: är icke thetta en brand som vthur eldenom vthhulpen är?

3. Och Jehosua hade oreen kläder vppå, och stod för Änglenom:

4. Hwilken swarade, och sade til them som för honom stodo: Tager the orena kläden vthaf honom. Och han sade til honom: Sij, jagh hafwer taget tina synder ifrå tigh, och hafwer klädt tigh vthi högtides kläder.

5. Och jagh sade: Sättier en reen hatt vppå hans hufwud. Och the satte en reen hatt vppå hans hufwud, och drogo kläder vppå honom: och HERRANS Ängel stod ther.

6. Och HERRANS Ängel betygade Jehosua, och sade:

7. Thetta säger HERREN Zebaoth: Om tu wandrar på minom wägom, och håller mina wacht, så skalt tu regera mitt huus, och bewara mina gårdar: och jagh skal få tigh några af them som här stå, som tine ledsagare wara skola.

8. Hör til, Jehosua, öfwerste Prester, tu och tine wänner som för tigh boo: ty the äro vndersmän: ty sij, jagh wil låta komma min tienare Zemah.

9. Ty sij, vppå then ena stenen, som jagh för Jehosua lagt hafwer, skola siu ögön wara: men sij, jagh skal vthhugga honom, säger HERREN Zebaoth; och skal borttaga thes landz synder på enom dagh.

10. På then samma tiden, säger HERREN Zebaoth, skal hwar biuda then andra vnder wijnträ, och vnder fikonaträ.

4. Capitel.

Yttermera wiser HERREN ZacharJa en gyldene liusastaka, stå emellan tw oljoträ, v. 1. Och låter honom ther medh förstå, at Serubbabel och Jehosua, icke medh någon häär eller krigsmacht, vtan genom Gudz Anda och kraft, skulle fulborda hans tempel, och vprätta Gudztiensten igen, som the på begynt hade, v. 4.

Och Ängelen som medh migh talade, kom igen, och wäckte migh, lika som en af sömn vpwäckt warder.

2. Och han sade til migh: Hwad seer tu? Men jagh sade: Jagh seer, och sij, ther stod en liusastake allersamman af guld, medh een skål ofwan vppå, ther siu lampor på woro, och ju siu slefwar widh ena lampo:

3. Och tw oljoträ ther när; ett på högra sidone widh skålena, thet andra på then wänstra.

4. Och jagh swarade, och sade til Ängelen, som medh migh talade: Min Herre, hwad är thetta?

5. Och Ängelen, som medh migh talade, swarade, och sade til migh: Wetst tu icke hwad thetta är? Jagh sade: Neij, min Herre.

6. Och han swarade, och sade til migh: Thet är HERRANS ord om Serubbabel: Thet skal icke skee igenom någor häär, eller macht; vtan igenom min Anda, säger HERREN Zebaoth.

7. Ho äst tu, stora berg, som doch för Serubbabel een slättmark warda måste? Och han skal läggia then första stenen, så at man ropa skal: Til lycko, til lycko!

8. Och HERRANS ord skedde til migh, och sade:

9. Serubbabels händer hafwa grundat thetta huset; hans händer skola ock fulkomnat: på thet J förnimma skolen, at HERREN Zebaoth migh til eder sändt hafwer.

10. Ty ho är then som thessa ringa dagar förachtar? J hwilkom man doch skal glädia sigh, och see muurlodet vthi Serubbabels hand, medh the siu som HERRANS ögon äro, the ther öfwer hela landet löpa.

11. Och jagh swarade, och sade til honom: Hwad äro thessa tw oljoträn, på högra och wänstra sidone widh liusastakan?

12. Och jagh swarade annan gång, och sade til honom: Hwad äro the twå grenarna af oljoträn, som stå widh the twå gyldene liusanäporna, ther man medh aftager?

13. Och han sade til migh: Wetst tu icke hwad the äro? Jagh sade: Neij min Herre.

14. Och han sade: Thet äro the tw oljobarn, som stå när honom som råder öfwer alt landet.

5. Capitel.

Här seer Propheten, först ett flygande bref; hwilket betydde then förbannelse, eller falska lära som medh tiden genom the Phariseer, Sadduceer, och flere sådana, i thet nya templet skulle vpkomma: hwilken doch HERREN Christus medh sitt Evangelio fördrifwa skulle, v. 1. Sedan, seer han een skäppa medh een qwinna vthi, som kastas en blyklimp vppå, och föres sedan af twå qwinnor in vthi Sinear land: hwilket betyder thet samma, v. 5.

Och jagh lyfte åter min ögon vp, och såg: och sij, ther war ett flygande bref.

2. Och han sade til migh: Hwad seer tu? Och jagh sade: Jagh seer ett flygande bref, thet är tiugu alnar långt, och tijo alnar bredt.

3. Och han sade til migh: Thet är then förbannelsen som vthgår öfwer hela landet: ty alle tiufwar warda efter thetta bref frome dömde, och alle meenedare warda efter thetta bref frome dömde.

4. Men jagh wil hafwat fram, säger HERREN Zebaoth, at thet skal komma tiufwomen heem, och them som falskeliga swärja widh mitt namn; och skal blifwa vthi theras huus, och skal vptära thet medh thes trää och stenar.

5. Och Ängelen, som medh migh talade, gick vth, och sade til migh: Lyft tin ögon vp, och se, hwad går ther vth?

6. Och jagh sade: Hwad är thet? Men han sade: Een skäppa går ther vth; och sade: Thet är theras anseende i allo landena.

7. Och sij, ther foor en centener bly; och ther war een qwinna, hwilken i skäppone satt.

8. Men han sade: Thet är afguderijt: och han kastade henne vthi skäppona, och hof then blyklimpen ther ofwan vppå.

9. Och jagh lyfte min ögon vp, och såg: och sij, twå qwinnor gingo vth, och hade wingar, the ther drefwos af wädret; och thet woro wingar, lika som storkas wingar: och the förde skäppona emellan jorden och himmelen.

10. Och jagh sade til Ängelen, som medh migh talade: Hwart föra the skäppona?

11. Men han sade til migh: At henne skal ett huus bygdt och tilredt warda vthi Sinear land, och ther satt warda på sin botn.

6. Capitel.

Zacharja seer fyra wagnar komma vth emellan tw berg, medh åthskilliga hästar före, v. 1. Och HERRANS Ängel säger honom hwad the betyda, v. 5. Sedan befaller HERREN honom giöra twå cronor af silfwer och guld, och sättia på Josua hufwud; och sedan förwara them i templet, til ett tekn och åminnelse, at then vthlåfwade Zemah, eller Christus skulle wist komma, och blifwa en Konung och Prest, och vpbyggia thet rätta templet, som är hans församling i hela werldene, v. 9.

Och jagh lyfte åter min ögon vp, och såg: och sij, ther woro fyra wagnar, som gingo vth emellan tw berg, och bergen woro af koppar.

2. För första wagnen woro röde hästar; för then andra wagnen woro swarte hästar.

3. För then tredie wagnen woro hwite hästar; för then fierde wagnen woro brokotte starcke hästar.

4. Och jagh swarade, och sade til Ängelen som medh migh talade: Min Herre, ho äro thesse?

5. Ängelen swarade, och sade til migh: Thet äro the fyra wäder vnder himmelen, som vthgå, at the framträda skola för honom, som råder öfwer all land.

6. Ther the swarte hästarna före woro, the gingo norr åth, och the hwite gingo efter them; men the brokotte gingo söder åth.

7. The starcke gingo, och drogo omkring, så at the foro igenom all land; och han sade: Går åstadh, och drager igenom landet. Och the drogo igenom landet.

8. Och han kallade migh, och talade medh migh, och sade: Sij, the som norr åth draga, the låta min Anda hwilas i nordlandena.

9. Och HERRANS ord skedde til migh, och sade:

10. Tag af fångomen, nemliga, af Heldai, och af Tobia, och af Jedaja; och kom tu på then samma dagen, och gack in vthi Josia ZephanJa sons huus, hwilke af Babel komne äro.

11. Men tag silfwer och guld, och giör (twå) cronor, och sätt them vppå Josua thens öfwersta Prestens hufwud, Jozadakz sons:

12. Och säg til honom: Thetta säger HERREN Zebaoth: Sij, ther är en man som heter Zemah; vnder honom skal thet groo, och han skal byggia HERRANS tempel.

13. Ja, HERRANS tempel skal han byggia; han skal bära skruden, och skal sittia och råda på sinom stool; skal ock så wara en Prest på sinom stool, och ther skal frijd wara emellan them båda.

14. Och cronorna skola wara Helem, Tobia, Jedaja, och Hen ZephanJa sone, til een åminnelse i HERRANS tempel.

15. Och the skola komma fierran efter, som vppå HERRANS tempel byggia skola: så skolen J förnimma, at HERREN Zebaoth migh til eder sändt hafwer: och thet skal skee, så framt J hörande warden HERRANS edars Gudz röst.

7. Capitel.

Någre förnemlige af Judarna, som ännu qware woro i Babel, skicka budh til Jerusalem, och fråga, om the ännu länger skulle hålla theras fasta, v. 1. Ther vppå låter HERREN swara them, at han hade them then fastan intet befalt, v. 4. Vtan hälre, at the skulle lefwa efter hans budh, v. 8. Men efter the thet här til intet giordt hade, v. 11. Hafwer han måst straffa them therföre, v. 13.

Och thet skedde i fierde åhrena Konungs Darios, at HERRANS ord skedde til ZacharJa, på fierde dagen af nijonde månadenom, then Chislev heter:

2. Tå SarEzer och RegemMelech, samt medh theras män, sände til BethEl, til at bedia in för HERRANOM.

3. Och läto säija Prestomen som woro omkring HERRANS Zebaoths huus, och til Propheterna: Skal jagh ock ännu gråta i femte månadenom, och twinga migh, såsom jagh nu i några åhr giordt hafwer?

4. Och HERRANS Zebaoths ord skedde til migh, och sade:

5. Tala til alt folcket i landena, och til Presterna, och säg: Tå J fastaden, och jämraden eder, i femte och siunde månadenom i thesso siutijo åhr; hafwen J tå fastat migh?

6. Eller tå J åten och drucken, hafwen J icke ätit och druckit för eder sielf?

7. Är icke thetta som HERREN predika lät genom the förra Propheter: tå Jerusalem ännu besuttit war, och hade nogh, samt medh sina städer omkring; och tå ther folck bodde, både söder vth och i dalomen?

8. Och HERRANS ord skede til ZacharJa, och sade:

9. Så säger HERREN Zebaoth: Dömer rätt, och hwar och en bewise godhet och barmhertighet vppå sin broder.

10. Och giörer icke enkiom, faderlösom, främlingom, och fattigom orätt; och ingen täncke något ondt emot sin broder i sitt hierta.

11. Men the wille intet achta ther vppå, och wände ryggen til migh, och förstockade sin öron, at the icke höra skulle.

12. Och giorde sin hierta lika som en diamant, at the icke skulle höra lagen, och orden som HERREN Zebaoth i sinom Anda sände genom the förra Propheter: therföre sådana stoor wrede af HERRANOM Zebaoth kommen är:

13. Och thet är så skedt, som predikat wardt, och the wille intet hörat; så wille jagh ock intet hörat, tå the ropade, säger HERREN Zebaoth.

14. Altså hafwer jagh förströdt them ibland alla Hedningar, hwilka the intet känna: och landet är efter them öde blifwit, så at ther ingen vthi wandrar eller boor: och thet ädla landet är til ett öde giordt.

8. Capitel.

HERREN låfwar, at han här efter intet meer skulle wara wredh vppå sitt folck Judarna, vtan boo ibland them medh all nådh och wälsignelse, v. 1. Allenast the wille hafwa ett fritt modh, och giöra thet han them budit och befalt hade, v. 16. Han låfwar ock ther hoos, at Hedningarna skulle medh tiden omwände warda, och lära känna och dyrka honom, v. 20.

Och HERRANS ord skedde til migh, och sade:

2. Thetta säger HERREN Zebaoth: Jagh hafwer nijt haft ganska swårliga om Zion, och hafwer i stoor wrede nijt haft ther om.

3. Så säger HERREN: Jagh wänder migh åter til Zion, och wil boo i Jerusalem, så at Jerusalem skal kallas en sanfärdig stadh; och HERRANS Zebaoths berg ett heligt berg.

4. Thetta säger HERREN Zebaoth: Ther skola ännu här efter boo på Jerusalems gator gamle män och qwinnor, och the som medh käpp gå af stoor ålder.

5. Och stadsens gator skola wara fulla medh små piltar och pigor, som på gatomen leka.

6. Thetta säger HERREN Zebaoth: Tycker them thetta omögeligit wara, för thetta igenlefda folcks ögon i thenna tijd; skulle thet ock förthenskul omögeligit wara för min ögon? Säger HERREN Zebaoth.

7. Thetta säger HERREN Zebaoth: Sij, jagh wil förlossa mitt folck ifrån österlandet, och ifrå wästerlandet:

8. Och jaghskal låta them komma hijt, til at boo i Jerusalem: och the skola wara mitt folck, och jagh skal wara theras Gudh, i sanning och rättferdighet.

9. Så säger HERREN Zebaoth: Stärcker edra händer, J som hören thessa orden, i thenna tijd, genom Propheternas mun, på then dagen tå grunden lagd wardt på HERRANS Zebaoths huus, at templet skulle bygdt warda.

10. Ty för thessa dagar, war menniskiors arbete förgäfwes, och diurens arbete war om intet; och war ingen frijd, them som vth och in foro för bedröfwelse: vtan jagh lät alla menniskior gå, hwar och en emot sin nästa.

11. Men nu wil jagh icke giöra såsom i the förra dagar, medh the öfwerblefna af thesso folcke, säger HERREN Zebaoth.

12. Vtan the skola wara fridsens sädh: wijnträd skal gifwa sina frucht, och jorden gifwa sin wäxt, och himmelen skal gifwa sina dagg; och jagh skal låta the öfwerblefna af thesso folcke, alt thetta besittia.

13. Och thet skal skee, lika som J af Juda huus, och af Jsraels huus, hafwen warit een förbannelse ibland Hedningarna; så wil jagh förlossa eder, at J skolen wara een wälsignelse: allenast fruchter eder intet; och stärcker edra händer.

14. Så säger HERREN Zebaoth: Såsom jagh tänckte at plåga eder, tå edra fäder förtörnade migh, säger HERREN Zebaoth; och thet ångrade migh intet:

15. Altså täncker jagh nu igen, i thessom dagom giöra wäl emot Jerusalem och Juda huus: allenast fruchter eder intet.

16. Men thetta är thet J giöra skolen: Hwar och en tale sanningena medh then andra; och dömer rätt, och skaffer frijd i edrom portom:

17. Och ingen täncke något ondt i sitt hierta emot sin nästa, och älsker icke falska eder: ty alt sådant hatar jagh, säger HERREN.

18. Och HERRANS Zebaoths ord skedde til migh, och sade:

19. Så säger HERREN Zebaoth: Fierde, femte, siunde, och tijonde månadens fasta, skal wara Juda huse til een frögd och glädie, och til glådsama åhrshögtider: allenast ålsker sanning och frijd.

20. Thetta säger HERREN Zebaoth: Framdeles skola ännu komma mycken folck, och många städers borgare.

21. Och Borgarena af then ena staden skola gå til the andra, och säija: Lät oß gå bort til at bedia in för HERRANOM, och til at sökia HERRAN Zebaoth: wij wilje gå medh eder.

22. Altså skola mång folck och Hedningar hopetahls komma til at sökia HERRAN Zebaoth i Jerusalem, och bedia in för HERRANOM.

23. Så säger HERREN Zebaoth: På then tiden skola tijo män af allahanda Hedningars mål fatta en Judisk man i klädefliken, och säija: Wij wilje gå medh eder: ty wij höre at Gudh är medh eder.

9. Capitel.

Zacharja propheterar här, at Judarnas grannar och fiender, skulle så straffade och ödmiukade warda, v. 1. At theras igenlefde omsider måste ock tiena HERRANOM, lika som Judarna, v. 7. Sedan at then vthlåfwade Judarnas Konung skulle komma til Jerusalem, ridandes på en åsna, och på enom vngom åsninnos fola, hwilkens herradöme skulle wara ifrå thet ena hafwet in til thet andra, v. 9. Han skulle vthsläppa genom sins förbundz blodh sina fångar vthu then kulone, ther intet watn vthi är, v. 11. Och genom sitt folck vndertwinga sigh Hedningarna, v. 13.

Thetta är then tunge ther HERREN om talar, öfwer thet landet Hadrach, och öfwer Damascon, ther thet sigh vppå förlåter: ty HERREN seer vppå menniskiorna, och vppå alla Jsraels slächter.

2. Ther til ock öfwer Hamath, som in til them gränsar; och öfwer Tyron och Zidon, hwilke ganska kloke äro.

3. Ty Tyrus bygger fäste, och församlar silfwer lika som sand, och guld såsom träck på gatomen.

4. Men sij, Herren skal förderfwa honom, och skal slå hans macht som han på hafwena hafwer, så at han skal wara lika som then medh eld vpbränd är.

5. När Asklon thet får see, så skal han förskräckias, och Gaza skal fast bekymbrad warda: ther til skal Ekron bedröfwad warda, tå han thetta seer: ty thet skal wara vthe medh Konungenom i Gaza, och i Asklon skal man intet boo.

6. Vthi Aßdod skola främmande boo: altså skal the Philisteers prål vthrotat warda.

7. Och jagh skal taga theras blodh vthu theras mun, och theras styggelse mitt vthu theras tänder, at the ock wårom Gudi igen blifwa skola, at the måga warda lika som Förstar i Juda, och Ekron lika som the Jebuseer.

8. Och jagh skal besättia mitt huus medh krigsfolck, the ther vth-och indraga, på thet plågaren icke meer skal öfwer them komma: ty jagh hafwer nu sedt ther på medh min ögon.

9. Men tu, dotter Zion, frögda tigh storliga; och tu dotter Jerusalem gläd tigh: sij, tin Konung kommer til tigh, en rättferdig, och en hielpare; fattig, och rider på enom åsna, och på enom vngom åsninnos fola.

10. Ty jagh wil taga bort wagnen af Ephraim, och hästen ifrån Jerusalem; och stridzbogen skal sönderbruten warda: ty han skal lära frijd ibland Hedningarna: och hans herradöme skal wara ifrå thet ena hafwet in til thet andra, och ifrå flodene in til werldenes ända.

11. Tu vthsläpper ock genom tins förbundz blodh tina fångar vthu kulone, ther intet watn vthi är.

12. Så wänder eder nu til fästet, J som vthi ett hopp fångne liggen: ty ock i dagh wil jagh förkunnat, och wedergälla tigh thet dubbelt.

13. Ty jagh hafwer spändt migh Juda til en boga, och tilrustat Ephraim; och skal vpwäckia tin barn Zion öfwer tin barn Grekeland, och wil sättia tigh såsom ett hielta swärd.

14. Och HERREN skal synas öfwer them, och hans pilar skola vthfara, lika som en liungeld: och Herren HERREN skal blåsa i basuun, och skal gå lika som ett sönnan wäder.

15. HERREN Zebaoth skal beskydda them, at the skola vpäta, och vnder sigh twinga medh sliungostenar; at the dricka skola och rumora, lika som af wijn, och fulle warda såsom een skål, och såsom hörnen af altaret.

16. Och HERREN theras Gudh skal på then tiden hielpa them, såsom sins folcks hiord: ty wigde stenar skola i hans land vpreste warda.

17. Ty hwad godt hafwa the för andra, eller hwad dägeligit hafwa the för andra? Korn som föder ynglingar, och wijn som jungfruer föder.

10. Capitel.

Wjdare förmanar Propheten til at bedia Gudh, at han wille gifwa wälsignelse til Evangelii eller Christi rikes plantering, v. 1. Ty the falske lärare giöra intet annat, än drifwa theras lögn, och förskingra HERRANS hiord, v. 2. Säger at HERREN wille hemsökia them therföre, och hemsökia sin hiord. Tå wille han ock tilrusta hieltar af Juda som skulle vnderkufwa sigh werldena, etc. v. 3. Sammaledes af Ephraim, etc. v. 7.

Sä beder nu af HERRANOM serla regn, så skal HERREN giöra moln, och gifwa eder regn nogh til all wäxt på markene.

2. Ty afgudarna tala icke annat än wedermödo, och spåmännerna see icke annat än lögn, och tala icke annat än fåfänga drömar, och theras tröstning är intet: therföre gå the wille såsom fåår, och äro försmächtade, efter ther är ingen herde.

3. Mjn wrede hafwer förgrymmat sigh öfwer herdarna, och jagh skal hemsökia bockarna: ty HERREN Zebaoth skal sökia sin hiord, nemliga, Juda huus, och skal tilrusta them såsom en wäl tilpyntad häst til stridz.

4. Hörn, nagle, stridzboge och drifware, skola alle bort ifrå them komma:

5. Och skola likwäl äntå wara såsom hieltar, the ther träck trampa på gatomen i stridene, och skola strida: ty HERREN skal wara medh them, at the resenärar skola til skam warda.

6. Och jagh skal stärckia Juda huus, och hielpa Josephs huus, och skal sättia them åter in igen: ty jagh förbarmar migh öfwer them, och the skola wara såsom the woro, förra än jagh fördref them: ty jagh HERREN theras Gudh wil höra them.

7. Och Ephraim skal wara såsom en hielte, och theras hierta skal gladt warda lika som af wijn: ther til skola theras barn see thet, och frögda sigh, och theras hierta gladt wara i HERRANOM.

8. Jagh skalblåsa til them, och församla them: ty jagh wil förlossa them, och the skola förmera sigh, såsom the sigh tilförene förmerat hafwa.

9. Och jagh skal såå them ibland folck, at the skola tänckia vppå migh i fierran landom, och skola medh sin barn lefwa och igen komma.

10. Ty jagh wil låta them igen komma vthur Egypti land, och skal församla them vthur Assyrien, och låta them komma vthi Gileadz land och Libanon, och them skal intet fattas.

11. Och han skal gå igenom thet trånga hafwet, och slå böljorna i hafwena, at alla diupa floder skola vthtorkade warda: så skal tå förnedrat warda thet prål i Assyrien; och spiran vthi Egypten skal återwända.

12. Jagh skal stärckia them i HERRANOM, så at the skola wandra vthi hans namn, säger HERREN.

11. Capitel.

Än yttermera talar Propheten til Jerusalem, at thet skulle åter förstöras, v. 1. Sedan talar han här i Christi person, at HERREN befalte honom wachta sin fåår: ty theras herdar giorde icke annat än slachtade, sålde, och riktade sigh af them, rc. v. 4. Säger at han ock så giorde, nemliga, at han wachtade them medh sina twå stafrar, lagen och Evangelio, och förgiorde the otrogna herdar, v. 7. Men efter the icke wille lida honom, v. 8. Öfwergaf han them igen; sönderbröt och tog sina stafrar ifrå them, v. 9. och 14. Förtäljer så huru the hafwa förachtat och såldt honom för 30 silfpenningar, rc. v. 12. Än widare säger han huru HERREN åter befalte honom taga på sigh en galen herdas person: ty han wille än låta otrogna herdar komma öfwer them, hwilka han sammaledes straffa skulle, v. 15.

Lät vp tina dör Libanon, at eld må förtära tin cedreträ.

2. Jämrer eder J furoträ: ty cedreträn äro fallne, och then härliga byggningen är förstörd: jämrer eder J eker i Basan: ty then fasta skogen är omkull huggen.

3. Man hörer herdarna jämra sigh: ty theras härliga byggning är förstörd; man hörer the vnga leijonen ryta: ty Jordans prål är förstördt.

4. Thetta säger HERREN min Gudh: Wachta slachtefåren:

5. Ty theras herrar slachta them, och hålla thet för ingen synd; sälja them, och säija: Lofwad waxe HERREN, jagh är nu rijk; och theras herdar skona them intet.

6. Therföre wil jagh ock intet meer skona inbyggiarena i landena, säger HERREN; och sij, jagh skal öfwergifwa menniskiorna, hwar och en vthi thens andras hand, och vthi theras Konungs hand, at the skola förkrossa landet, och jagh skal intet hielpa them vthu theras hand.

7. Och jagh wachtade slachtefåren för the elända fåren skul, och tog twå stafrar til migh: then ena kallade jagh Lust; then andra kallade jagh Wee, och wachtade fåren.

8. Och jagh förgiorde tre herdar, vthi enom månat: ty jagh förmåtte icke lida them; så ledo the eij heller migh.

9. Och jagh sade: Jagh wil intet wachta eder: thet som döör thet döö; thet som försmächtar, thet försmächte; och the qwarblefna äte thet ena thes andras kött.

10. Och jagh tog min staf, Lust, och bröt honom sönder, på thet jagh skulle ryggia mitt förbund, som jagh medh all folck giordt hade.

11. Och thet wardt på then dagen ryggiat: och the elände fåren, som medh migh höllo, märckte ther af, at thet HERRANS ord war.

12. Och jagh sade til them: Behagar thet eder, så bärer hijt så mycket som jagh gäller; hwar icke, så läter thet blifwa: och the wogo vp så mycket som jagh galt, tretijo silfperningar.

13. Och Herren sade til migh: Kasta thet bort, at thet må enom pottomakare gifwit warda, then kosteliga summan, för hwilka jagh när them skattad är: och jagh tog the tretijo silfpenningar, och kastade them vthi HERRANS huus: på thet the skulle potromakarenom gifne warda.

14. Och jagh bröt sönder then andra min staf, Wee: på thet jagh skulle borttaga bröderskapet emellan Juda och Jsrael.

15. Och HERREN sade til migh: Tag åter til tigh ens galns herdas tygh:

16. Ty sij, jagh skal vpwäckia herdar i landena, the ther icke skola besee thet försmächtada; thet slagna icke besökia, och thet sönderbrutna icke hela, och thet helbregda icke försörja: vtan the fetas kött skola the vpäta, och sönderrifwa theras klöfwar.

17. O afguda herdar som hiorden öfwergifwa; swärdet komme öfwer theras arm, och vppå theras högra öga: theras arm borttwine, och theras högra öga warde mörkt.

12. Capitel.

HERREN förkunnar widare, huru Jerusalem och Juda, thet är, hans Apostlar, samt hela hans församling, skulle af Judom och Hedningom förfölgd warda: doch skulle hon bestå sigh: men the på henne förkrossade warda, v. 1. Och låfwar ther til wilja gifwa henne sin Anda, för sin dödh och pino skul, öfwer hwilken hon ock mycket gråta, och sammaledes lida måste, v. 10.

Thetta är HERRANS ordz tunge öfwer Jsrael, säger HERREN, then ther vthsträcker himmelen, och grundar jordena, och menniskiones anda giör vthi honom:

2. Sij, jagh wil giöra Jerusalem til een fallskål allom folckom ther omkring: ty thet warder ock Juda gällandes, när Jerusalem belagt warder.

3. Likwäl wil jagh på then tiden giöra Jerusalem til en tung steen allom folckom: alle the som wilja borthäfwa honom, the skola förslita sigh på honom: ty alle Hedningar på jordene skola församla sigh emot honom.

4. På then tiden, säger HERREN, skal jagh giöra hwar och en häst skyy, och hans åsittiare vrsinnigan: men öfwer Juda huus wil jagh hafwa min ögon öpne, och plåga alla folcks hästar medh blindhet.

5. Och Förstarna i Juda skola säija vthi sitt hierta: Lät the borgare i Jerusalem hafwa ett godt modh i HERRANOM Zebaoth, theras Gudh.

6. På then tiden skal jagh giöra Juda Förstar til en brinnande vgn i wedh, och såsom en eldbrand i halm: så at the skola vpfräta, både på högra sidone och then wenstra, all folck omkring sigh; och Jerusalem skal åter besuttet warda i sitt rum, i Jerusalem.

7. Och HERREN skal hielpa Juda hyddor, såsom i förtiden: på thet Davidz huus icke skal högt beröma sigh, eller borgarena i Jerusalem emot Juda.

8. På then tiden skal HERREN beskärma borgarena i Jerusalem: och thet skal skee, at then ther swagh är på then tiden, han skal wara såsom David; och Davidz huus skal wara såsom Gudz huus, såsom HERRANS Ängel för them.

9. Och på then tiden skal jagh tänckia til at nederläggia alla Hedningar, som emot Jerusalem dragne äro.

10. Men öfwer Davidz huus, och öfwer borgarena i Jerusalem, skal jagh vthgiuta nådz och böns Anda: ty the skola see vppå migh, then the genomstunget hafwa: och skola begråta honom lika som man ett enda barn begråter; och skola bedröfwa sigh om honom, såsom man bedröfwar sigh om ett första barn.

11. På then tiden skal stoor klagogråt wara i Jerusalem, lika som thet war medh Hadad Rimmon, vthi then markene Megiddon.

12. Och landet skal jämra sigh, hwart och ett slächte besynnerliga; Davidz huus slächte besynnerliga, och theras hustrur besynnerliga; Nathans huus slächte besynnerliga, och theras hustrur besynnerliga:

13. Levi huus slächte besynnerliga, och theras hustrur besynnerliga; Simei huus slächte besynnerliga, och theras hustrur besynnerliga.

14. Altså alla andra slächter, hwart och ett besynnerliga, och theras hustrur ock så besynnerliga.

13. Capitel.

Propheten förkunnar än yttermera, at HERREN wille gifwa sino folcke en frij öpen brunn, emot synder och oreenhet, v. 1. Han wille borttaga alle afgudar och spåmän, etc. v. 2. Han wille theslikes låta slå sins folcks herda eller Första, at fåren skulle förskingras, v. 7. Men the som qwarblefwo, skulle såsom silfwer genom eld rensade warda, v. 8.

På then samma tiden, skal Davidz huus, och borgarena i Jerusalem, hafwa en frij öpen brunn, emot synder och oreenhet.

2. På then tiden, säger HERREN Zebaoth, skal jagh borttaga the afgudars namn vthu landena; så at man intet meer skal komma them ihogh; ther til wil jagh ock bortdrifwa the spåmän, och orena andar vthu landena.

3. Och skal skee, at när någor meer spår, så skola hans fader och moder, the honom födt hafwa, säija til honom: Tu måste döö: ty tu talar lögn vthi HERRANS namn: och altså skola fader och moder the honom födt hafwa, stinga honom genom, tå han spår.

4. Ty thet skal skee på then tiden, at spåmännerna komma på skam medh sina syner, tå the ther om spå; och skola icke meer draga hårkläder vppå, ther the medh bedraga:

5. Vtan han skal säija: Jagh är ingen Prophete, vtan en åkerman: ty jagh hafwer tient menniskiom alt ifrå minom vngdom.

6. Men om man tå säger: Hwad är thet för såår vthi tina händer? Tå skal han säija: Så är jagh slagen, vthi theras huus som migh älska.

7. Swärd, vp öfwer min herda, och öfwer mins folcks Första, säger HERREN Zebaoth: slå herdan, så warda fären förskingrad: så wil jagh wända mina hand til the små.

8. Och thet skal skee, vthi hwilket land, säger HERREN, twå delar äro, the skola bortryckias och förläggias; och tredie delen skal ther inne qwarblifwa.

9. Och jagh skal föra then samma tredie delen genom eld, och rensa honom, såsom man rensar silfwer, och fäija honom, såsom man fäijar guld: thesse skola tå åkalla mitt namn, och jagh skal höra them: jagh skal säija: Thet är mitt folck; och the skola säija: HERREN min Gudh.

14. Capitel.

Tjl thet sidsta förkunnar HERREN, at han wille wål låta Jerusalem lekamligen förstöras igen af Hedningom, v. 1. Doch wille han åter andeligen strida moot samma Hedningar, v. 3. Tå han skulle vpfara til himla af oljobergena widh Jerusalem, och tädan dela sitt folck i hela werldena, til at vprätta hans rike, v. 4. Af hwilket Judarna mycket skulle förskräckias, v. 5. Thet skulle wäl trögt gå til här medh i begynnelsen; men omsider bättre och lustigare, v. 6. Tå skulle han låta sitt helga Evangelium gå öfwer hela werldena, v. 8. Han sielf warda Konung, v. 9. Och hans rike wäl och säkert besuttit warda, v. 10. The som ther emot sigh hafwa vpsatt, skulle af honom straffas och förstöras, v. 12. Men the som öfwerblifwa, omwändas til HERRAN, och tiena honom, v. 16. Och alle the som thet giöra, warda HERRANOM helige, vthan något anseende til stånd eller person, v. 20.

Sjj, HERRANS dagh kommer, at tu skalt warda ett roof och byte.

2. Ty jagh skal församla allahanda Hedningar emot Jerusalem til strijd; och staden skal warda wunnen, husen skinnad, och qwinnor skämda: hälften af stadenom skal fången bortföras, och thet öfwerblefna folcket skal icke vthu stadenom drifwit warda.

3. Men HERREN skal draga vth, och strida emot the samma Hedningar, såsom han plägar at strida, i stridz tijd.

4. Och hans fötter skola på then tiden stå på oljobergena, som för Jerusalem ligger, östan til: och oljoberget skal klofna mitt i tw stycker, ifrån öster alt in til wäster, ganska wijdt ifrå hwart annat; så at then ena hälften af bergena skal gifwa sigh norr vth, och then andra söder vth.

5. Och J skolen fly för thenna dalenom emellan min berg: ty then dalen emellan bergen, skal räckia in til Azal: och skolen fly lika som J vthi förtiden flydden för jordbäfningene, i Vssia Juda Konungs tijd: så skal HERREN min Gudh komma, och alle helige medh tigh.

6. På then tiden skal intet lius wara: vtan köld och frost.

7. Och en dagh skal warda, then HERRANOM kunnig är, hwarken dagh eller natt; och om aftonen skal thet liust blifwa.

8. På then tiden skola rinnande watn flyta vthaf Jerusalem; hälftena bort åth hafwet öster vth, och then andra hälften bort åth thet yttersta hafwet: och thet skal wara både winter och sommar.

9. Och HERREN skal wara en Konung öfwer all land: på then tiden skal HERREN wara en, och hans namn ett.

10. Och man skal gå i allo landena, lika som på een slättmark, ifrå Gibea in til Rimmon, söder vth til Jerusalem: ty han skal vphögd, och besuttin warda i sitt rum, ifrå BenJamins port, in til första portens rum, alt in til hörneporten; och ifrå Hananeels torn, in til Konungens präß.

11. Och man skal boo ther inne, och ingen spillgifning skal meer wara: ty Jerusalem skal ganska säkert boo.

12. Och thetta skal wara plågan, ther HERREN all folck medh plåga skal, som emot Jerusalem stridt hafwa: Theras kött skal förtwina, medan the ännu stå på theras fötter; och theras ögon förgås vthi sin hohl, och theras tunga förfaras i theras mun.

13. På then tiden, skal HERREN låta komma ett stort buller ibland them: at then ene skal fatta then andra widh handena, och läggia sina hand vppå thens andras hand.

14. Ty ock Juda skal strida emot Jerusalem: på thet församlas skola alle the Hedningars godz som ther omkring äro; guld, silfwer och kläder, öfwermåtton mycket.

15. Och så skal tå thenna plågan gå öfwer hästar, mular, Camelar, åsnar, och allahanda diur som i härenom äro, såsom thenna plågan är.

16. Och alle öfwerblefne ibland alla Hedningar, som emot Jerusalem drogo, skola åhrliga komma vp til at tilbedia Konungen, HERRAN Zebaoth, och til at hålla löfhyddo högtijd.

17. Men hwad som hälst slächte på jordene icke kommer hijt vp til Jerusalem, til at tilbedia Konungen, HERRAN Zebaoth, öfwer them skal intet regn komma.

18. Och om the Egyptiers slächte icke vpfara, och komma, så skal öfwer them ock intet regna: thet skal wara plågan, ther HERREN alla Hedningar medh plåga skal, som icke vpkomma til at hålla löfhyddo högtijd.

19. Ty thet skal wara the Egyptiers, och alla Hedningars synd, som icke vpkomma til at hålla löfhyddo högtijd.

20. På then tiden skal hästarnas rustning wara HERRANOM helig; och kietzlarna i HERRANS huus skola wara lika som the skålar för altaret.

21. Ty alle kietzlar både i Jerusalem och Juda, skola HERRANOM Zebaoth helige wara: så at alle the som offra wilja, skola komma och taga them, och koka ther vthi: och ingen Cananeesk skal meer wara vthi HERRANS Zebaoths huus, på then tiden.