S. Petri

1. Capitel.

Petrus helsar the vthwalda främlingar i åthskillig land, v. 1. Och tackar Gudh, som honom och them hade födt på nytt, til ett lefwande hopp genom Christum, til ett oförgängeligit arf, v. 3. Och trösier them ther medh, at theras kors och bedröfwelse, hwilken the ledo til theras troos pröfning en liten tijd, skulle lychtas medh osäijeliga glädie och härlighet, v. 6. Ther af förmanar han them til stadighet i thetta hoppet, v. 13. Och til ett heligt lefwerne, medh mång argument, v. 14. J synnerhet til en oskrymtad kärlek emot hwar annan, v. 22.

Petrus, Jesu Christi Apostel: them vthkoradom främlingom, som boo här och ther i Ponto, Galatien, Cappadocien, Asien, och Bithynien,

2. Efter Gudz Faders försyn, genom Andans helgelse, til lydnona och Jesu Christi blodz stänckelse: Nådh och frijd föröke sigh i eder.

3. Wälsignad ware Gudh, och wårs Herras Jesu Christi Fader, som oß för sin stora barmhertighet hafwer födt på nytt, til ett lefwandes hopp, genom Jesu Christi vpståndelse ifrå the döda,

4. Til oförgängeligit, obesmittat, och owanskeligit arf: hwilket i himmelen förwarat är til eder,

5. Som medh Gudz macht bewarens genom trona til salighet, hwilken beredd är, at hon skal vppenbar warda i then yttersta tiden.

6. Jhwilkom J eder frögda skolen, J som nu en liten tijd liden bedröfwelse, i margahanda försökelse, hwar så behöfwes:

7. På thet edor troo skal rättsinnig och mycket kosteligare befunnen warda, än thet förgängeliga guld som pröfwas medh eld, til lof, prijs och ähro, när Christus Jesus blifwer vppenbar:

8. Hwilken J älsken, ändoch J icke seen honom; then J ock nu troon vppå, och doch icke seen: så skolen J frögda eder medh osäijeliga och härliga glädie;

9. Och få edars troos ändalycht, nemliga, stälarnas salighet.

10. Efter hwilken salighet Propheterna hafwa sökt och ransakat, som propheterat hafwa om then tilkommande nådh til eder:

11. Och hafwa ransakat på hwad eller hurudana tijd Christi Ande vthwiste, then i them war, och tilförene hade betygat the lidande som i Christo äro, och then härlighet som ther efter följa skulle.

12. Hwilkom thet ock vppenbarat war: ty the hafwa icke sigh sielfwom, vtan oß ther medh tient; hwilke stycker eder nu förkunnat äro, genom them som eder Evangelium predikat hafwa, genom then Helga Anda, som sändes af himmelen; hwilket Änglomen ock löster see.

13. Therföre, begiorder edor sinnes länder, och warer nöchtre, och sätter fulkomligit hopp til then nådh som eder tilbudin warder, genom Jesu Christi vppenbarelse,

14. Såsom lydachtig barn; och ställer eder icke såsom tilförene, tå J vthi fåwitsko lefden efter begärelsen:

15. Vtan, efter honom som eder kallat hafwer, och helig är, warer ock J helige vthi all edor vmgängelse.

16. Ty thet är skrifwit: J skolen wara helige; ty jagh är helig.

17. Och efter J åkallen honom för en Fader, som dömer efter hwars och ens gierning, och hafwer intet anseende til personen, så seer til, at J vthi thetta edart elände wandren i räddhoga:

18. Och weter, at J icke medh förgängeligit silf eller guld igenlöste ären ifrån edart fåfänga lefwerne, efter fädernas sätt:

19. Vtan medh Christi dyra blodh, såsom medh ett meenlöst och obesmittat lambs.

20. Hwilken wäl föresedd war för werldenes begynnelse; men vppenbarad i the yttersta tiderna, för edra skul;

21. Som genom honom troon på Gudh; then honom vpwäckt hafwer ifrå the döda, och gifwit honom härlighet *: på thet J skullen hafwa troo och hopp til Gudh.

22. Och giörer edra siälar kyska, i sanningenes lydno, genom Andan, til oskrymtad broderlig kärlek: älsker eder storliga inbyrdes af reent hierta:

23. Såsom the som födde äro på nytt; icke af någor förgängelig sädh, vtan af oförgängelig, som är, af lefwandes Gudz ord, thet ewinnerliga blifwer.

24. Ty alt kött är såsom gräs; och all menniskios härlighet, såsom blomster på gräset: gräset är wisnat, och blomstret är affallet:

25. Men Herrans ord blifwer ewinnerliga: och thet är thet ord, som predikat är ibland eder.

2. Capitel.

Petrus förmanar än ifrån alla synder och kötzliga begärelser, v. 1, 11. Til at åstunda och lefwa efter Christi lära, v. 2. Efter the hade smakat hans godhet, v. 3. Efter the woro vpbygde på honom, v. 4, 6. Ester the woro ett heligt Presterskap, v. 5, 9. Och af Hedningom Gudz folck wordne, v. 10. Och på thet andre måtte prisa Gudh ther af, v. 12. Sedan förmanar han alla til hörsamhet emot Öfwerheten, v. 13. Och särdeles tienare til vnderdånighet emot theras lekamliga Herrar, rc. v. 18. Och til at lida orätt medh tolamod, v. 19. Af Christi exempel, v. 21.

Så lägger nu bort alla ondsko, och alt swek, och skrymterij, och afwund, och alt förtaal;

2. Och åstunder förnuftenes miölk, som intet swek weet, såsom nyfödd barn: på thet at J vpwäxen af henne:

3. Om J annars hafwen smakat at Herren är godh.

4. Til hwilken J komne ären, såsom til then lefwande stenen, som af menniskiom förkastad är; men när Gudi vthkorad och kostelig;

5. J ock såsom lefwande stenar, vpbygger eder til ett andeligit huus, och til ett heligt Presterskap, til at offra andelig offer, som Gudi äro tacknemlig, genom Jesum Christum.

6. Therföre håller ock Skriften: Sij, jagh lägger i Sion en vthwald kostelig hörnsteen; och hwilken som troor på honom, han skal icke komma på skam.

7. Eder som troon, är han kostelig: men them som icke troo, är stenen som byggningsmännerna hafwa bortkastat, worden til en hörnsteen;

8. Och en steen ther man stöter sigh på, och een förargelseklippo, them som stöta sigh på ordet, och troo icke ther på ther the til skickade woro.

9. Men J ären thet vthwalda slächtet, thet Konungsliga Presterskapet, thet heliga folcket, och thet egendoms folcket: at J skolen kungiöra hans dygd, som eder kallat hafwer af mörkret, til sitt vnderliga lius:

10. J som tilförene icke woren folck, ären nu Gudz folck: och J som tilförene icke haden fått barmhertighet, hafwen nu fått barmhertighet.

11. Käre bröder, jagh förmanar eder såsom främmande och elända, at J förwaren eder för kötzliga begärelser, hwilka strida emot siälena.

12. Och förer ett godt vmgängelse ibland Hedningarna: på thet the som pläga förtala eder såsom ilgierningsmän, måga see edra goda gierningar, och prisa Gudh, när thet i dagsliuset kommer.

13. Warer vnderdånige all mennisklig ordning, för Herrans skul; ehwad thet är Konungenom, såsom then öfwersta;

14. Eller befalningsmännerna, såsom the ther sände äro af honom, the onda til straff, och the goda til prijs.

15. Ty så är Gudz wilje, at J medh goda gierningar skolen igenstoppa munnen af the galna och oförståndiga menniskior.

16. Såsom the frije, och icke såsom J hafwen then frihet til at skyla ondskona medh; vtan såsom Gudz tienare.

17. Warer hedersame emot hwar man; älsker bröderna: fruchter Gudh; ährer Konungen.

18. J tienare, warer vnderdånige edrom herrom medh all fruchtan; icke allenast them godom och sachtmodigom, vtan ock them genwördigom.

19. Ty thetta är nådh, om någor för samwetet skul til Gudh, fördrager bedröfwelse, och lider orätt.

20. Ty hwad prijs är thet, om J för edra mißgierningar slagne warden, och liden? Men när J för wälgierningar skul liden, och hafwen tolamod, thet är nädh för Gudi.

21. Ty ther til ären J kallade, efter ock Christus led för oß, låtandes oß en efterdömelse, at J skolen efterfölja hans footspor.

22. Hwilken ingen synd giordt hade: och intet bedrägerij wardt funnet i hans mun.

23. När han blef bannad, bannade han intet igen; och när han led, hotades han intet: vtan stälte hämnden til then som rätt dömer:

24. Hwilken wåra synder sielf offrade i sin lekamen på trädh: på thet wij skulle wara döde syndene, och lefwa rättferdighetene: genom hwilkens såår J ären helbregda wordne.

25. Ty J woren såsom wilfarande fåår: men J ären nu omwände til herdan, och edra siälars Biskop.

3. Capitel.

Än förmanar han, hustrurna til hörsamhet emot theras män, v. 1. Och säger hwad een hustrus rätta prydning är, v. 3. Sammaledes männerna, til at boo när theras hustrur medh förnuft, v. 7. Sedan förmanar han alla Christna i gemeen til åthskilliga dygder, v. 8. J synnerhet til sachtmodighet och tolamod i lidande, v. 9, 17. Och til en färdig trones bekännelse, v. 15. Af Christi lidande, dödh, vpståndelse och himmelsfärd. Ther han ock något införer om Noe tijd, och om dopet, v. 18.

Sammalunda hustrurna, ware sina män vndetdåniga: på thet ock the som icke troo på ordet, måga af hustrurnas vmgängelse vthan ord blifwa wundne:

2. När the förmärckia edor kyska vmgängelse medh fruchtan.

3. Hwilkas prydning icke skal wara vthwärtes medh flätat håår, eller kringhängiande guld, eller i kostelig kläder:

4. Vtan om then fördolda menniskian i hiertat, är vthan wank, medh sachtmodigom och stillom anda, thet är kosteligit för Gudi.

5. Ty i så måtto hafwa ock the helga qwinnor fordom prydt sigh, the ther satte sitt hopp til Gudh, och woro sina män vnderdåniga:

6. Såsom Sara war lydig Abrahe, kallandes honom Herra: hwilkens döttrar J wordna ären, om J wäl giören, och ären icke så förfärade.

7. Sammaledes J män, boor när them medh förnuft, och gifwer thet qwinliga kärillet, såsom thet ther swagast är, sina ähro: såsom ock medarfwingom til lifsens nådh; på thet edra böner icke blifwa förhindrade.

8. Men på sidstone, warer alle widh ett sinne, medlidande, broderlig kärlek hafwande til hwar annan, barmhertige, wänlige:

9. Jcke wedergällande ondt för ondt, icke bannor för bannor: vtan hällre twärt emot, wälsigner; wetandes at J ären ther til kallade, at J skolen ärfwa wälsignelse.

10. Ty then ther wil älska lifwet, och see goda dagar, han stille sina tungo ifrå thet ondt är, och sina läppar, at the icke tala bedrägerij:

11. Wände sigh ifrå thet ondt är, och giöre thet godt är; söke efter friden, och fare honom efter.

12. Ty Herrans ögon äro öfwer the rättferdiga, och hans öron til theras böön: men Herrans ansichte är öfwer them som ondt giöra.

13. Och ho är then som kan giöra eder skada, om J faren efter thet goda?

14. Ja, om J än något liden för rättferdigheten skul, ären J doch likwäl salige. Fruchter eder intet för theras trugh; icke heller förskräcken eder:

15. Vthan helger Herran Gudh vthi edor hierta.

Warer ock altid redobogne til at swara hwarjom och enom, som begärar skiäl til thet hopp som i eder är; och thet medh sachtmodighet och fruchtan.

16. Och hafwer ett godt samwet: på thet the som wilja förtala eder såsom ogierningsmän, skola komma på skam, at the förlastat hafwa edart goda vmgängelse i Christo.

17. Ty thet är bättre, om Gudz wilje så är, at J för goda gierningar liden, än för onda.

18. Ty Christus led ock ena reso för synderna skul, rättferdig för orättferdiga: på thet han skulle offra oß Gudi, och är dödad efter kötet; men lefwande giord efter Andan:

19. J them samma gick han ock bort, och predikade för andarna i fängelset;

20. Som fordom icke trodde, när Gudh en gång bidde, och tolamod hade i Noe tijd, tå arken bygdes, i hwilkom fåå, thet är, otta siälar, blefwo frälste genom watnet.

21. Hwilket nu ock oß saliga giör i dopet, som genom hijnt betydt är, (icke at kötsens smittor afläggias, vtan at man hafwer ett godt samwet til Gudh,) genom Jesu Christi vpståndelse:

22. Hwilken är på Gudz högra hand, vpfaren til himla; och honom äro Änglarna, och wälligheterna, och krafterna vnderdåniga.

4. Capitel.

Petrus förmanar än af Christi exempel, til tolamod vnder kors och förföljelse, och af then nytta som ther medh följer, nemliga at man ther igenom wänder åter af synden, v. 1. Sedan förmanar han, ifrå thet förra hedniska, til ett Christeligit lefwerne, v. 3. J synnerhet, til flitighet i böön och åkallan; til en brinnande kärlek, til tienstachtighet, och andra dygder, v. 7. Kommer så til then förra förmaningen om kors och lidande, och vthförer henne medh flera ord och bewijs, v. 12.

Medan nu Christus lidit hafwer i kötet för oß, så skolen J ock wäpna eder medh thet samma sinnet: ty then ther lider i kötet, han wänder åter af synden:

2. På thet han then tiden som tilbaka är i kötet, icke lefwa skal efter menniskio lusta, vtan efter Gudz wilja.

3. Ty thet är nogh, at wij i förliden tijd hafwe wårt lefwerne förslitet efter Hedningarnas wilja, tå wij wandrade i lösachtighet, i begärelse, i dryckenskap, i fråtserij, i swalg, och i grufweliga afgudadyrkan.

4. Och thet synes them sälsynt wara, at J icke löpen medh them vthi samma slema oskickeliga wäsende, och försmäden.

5. Hwilke skola giöra räkenskap honom som redo är döma lefwande och döda.

6. Ty ther til är ock Evangelium predikat för the döda, at the skola dömde warda efter menniskior, i kötet; men i Andanom lefwa Gudi.

7. Men nu tilstundar änden på all ting: så warer nu nöchtre, och wakande til at bedia.

8. Men öfwer all ting hafwer ju en brinnande kärlek inbyrdes: ty kärleken skyler ock all öfwerträdelse.

9. Warer inbyrdes hwar annars herbergare, vthan alt knorr.

10. Och warer tienstachtige inbyrdes, hwar och en medh then gåfwo som han hafwer fått, såsom gode then margfalleliga Gudz nådz skaffare.

11. Om någor talar, han tale såsom Gudz ord: om någor hafwer ett ämbete, han tiene såsom af then förmågo som Gudh gifwer; på thet Gudh blifwer ährad i all ting, genom Jesum Christum, hwilkom ware ähra och wåld ewinnerliga: Amen.

12. Mjne käreste, förvndrer eder icke på then heta som eder wederfars (then eder wederfars, at J skolen försökte warda) såsom eder hände något nytt.

13. Vtan glädiens hällre, at J liden medh Christo: på thet J ock frögdas och glädias mågen vthi hans härlighets vppenbarelse.

14. Salige ären J, om J för Christi namn skul blifwen försmädde: ty Anden som är härlighetenes och Gudz Ande, hwilas på eder: när them blifwer han försmädd; men när eder beprisad.

15. Jngen ibland eder lide såsom en mordare, tiuf, ilgierningsman, eller som then ther träder in i ens annars ämbete.

16. Men lider han såsom en Christen, skämme sigh intet; vtan prise Gudh för then delen.

17. Ty tiden är, at domen skal begynnas på Gudz huus: begynnes thet på oß, hwad blifwer tå theras ändalycht som icke troo Gudz Evangelio?

18. Och blifwer then rättferdige medh platz salig, hwar blifwer tå then ogudachtige, och syndaren?

19. Therföre, the ther lida efter Gudz wilja, the skola befalla honom sina siälar, såsom enom trofastom skapare, medh goda gierningar.

5. Capitel.

Wjdare formanar Petrus Biskopar och Prester til theras ämbete; samt the vnga til vnderdånighet, v. 1. Sedan förmanar han alla i gemeen til ödmiukhet, v. 5. Til at förtrösta på Gudh, v. 7. Til nöchterhet, och wakande emot diefwulens glupenhet och list, v. 8. Önskar så, at Gudh wille fulborda thet goda som han medh them begynt hade, medh een tacksäijelse til Gudh, v. 10. Repeterar än sin förmaning, och besluter medh helsningar, v. 12.

Presterna, som äro ibland eder, förmanar jagh som är ock en Prest, och witne til Christi pino, och deelachtig i then härlighet som vppenbaras skal:

2. Föder Gudz hiord, som är ibland eder; och hafwer acht på honom, icke nödige, vtan sielfwiljande; icke för slem winning skul, vtan af en godh wilja;

3. Jcke heller såsom herrar öfwer sitt folck; vtan warer hiordenom til efterdömelse.

4. Och sedan, tå öfwerste herden vppenbar warder, skolen J vndfå härlighetenes owanskeliga crono.

5. Sammalunda J vnge, warer them gamlom vnderdånige. Warer alle inbyrdes hwar annan vnderdånige, och håller eder hårdt widh ödmiukhetena: ty Gudh står emot the högferdiga; men the ödmiuka gifwer han nådh.

6. Så ödminker eder nu vnder Gudz mächtiga hand, på thet han eder vphöijer i sinom tijd.

7. Alla edra omsorg kaster på honom: ty han hafwer omsorg om eder.

8. Warer nöchtre, och waker: ty edar fiende diefwulen går omkring såsom ett rytande leijon, och söker hwem han vpsluka må:

9. Står honom emot, stadige i trone: och weter at samma wedermöda wederfars edra bröder i werldene.

10. Men Gudh som all nådh kommer af, then eder kallat hafwer til sin ewiga härlighet i Christo Jesu, han fulborde eder som en liten tijd liden, styrcke, stödie, och stadfäste:

11. Honom ware ähra, och macht ewinnerliga: Amen.

12. Medh edar trogna broder Silvanus, som jagh menar, hafwer jagh eder tilskrifwit medh fåå ord, förmanandes och betygandes, at thetta är then rätta Gudz nådh som J vthi stån.

13. Helsar eder then församling i Babylonien, vthwald lika medh eder; och min son Marcus.

14. Helser eder inbyrdes medh kärlekens kyß. Frijd ware medh eder allom, som ären i Christo Jesu: Amen.