S. Pauli Epistel
Til the Philipper
Förspråket.
Jthenna Epistel prisar S. Paulus the Philipper, och förmanar them, at the skola blifwa och wandra i een rätt troo, och wäxa til i kärlekenom. Så, efter the falske Apostlar och wercklärare giöra altid trone skada, warnar han them för sådana; och bär them före mångahanda Predikare, somliga goda, och somliga onda; theslikes ock sigh sielfwan medh sina lärjungar Timotheo och Epaphrodito. Thetta giör han i thet 1, och 2 Capitlet.
J thet 3, bortkaftar han then trolösa och menniskliga rättferdighetena, hwilken af the falska Apostlar lärd och hållen warder: och sätter sigh sielf för ett exempel, at han i sådana rättferdighet härliga lefwat hade; och håller doch nu intet ther af, för Christi rättferdighet skul, then han fick medh trone.
J thet 4, förmanar han them til frijd och godh vthwärtes omgängelse medh hwar annan; och tackar them för theras skänck, som the honom sändt hade.
1. Capitel.
Näst sin wanliga helsning, v. 1. Tackar Apostelen Gudh för the Philipper, at the woro deelachtige wordne i Christi Evangelio; och beder, at han them än widare ther vthi vplysa och stadfästa wille, v. 3. Sedan berättar han, huruledes Evangelium genom hans fängelse meer och meer fick framgång, v. 12. Och säger sigh wara beredd til at döö therföre: doch för theras bästa wille han än någon tijd lefwa, v. 22. Begynner så förmana them, at the skulle wandra wärdeliga Evangelio, och beflita sigh at the samdrächtige och stadige ther vthi blifwa måtte, v. 27.
Paulus och Timotheus Jesu Christi tienare: allom heligom i Christo Jesu, som äro i Philippis, samt medh Biskopar, och tienare.
2. Nådh ware medh eder, och frijd af Gudi wårom Fader, och Herranom Jesu Christo.
3. Jagh tackar min Gudh så ofta jagh täncker på eder:
4. Hwilket jagh altid giör i alla mina böner för eder alla, och giör samma böön medh glädie:
5. At J ären deelachtige wordne i Evangelio, ifrå första dagen in til nu.
6. Och förseer migh thet samma, at then vthi eder ett godt werck begynt hafwer, han skal thet ock fulborda in til Jesu Christi dagh.
7. Såsom migh rätt är, at jagh then meningen hafwer om eder alla: therföre, at jagh i minom boijom, i hwilkom jagh förswarar och stadfäster Evangelium, hafwer eder i mitt hierta, såsom the ther alle medh migh deelachtige ären i nådene.
8. Ty Gudh är mitt witne, huru jagh åstundar eder alla af hiertans grund i Jesu Christo:
9. Och beder, at edar kärlek ju meer och meer må rijk warda i all kundskap, och i alt förstånd:
10. At J mågen bepröfwa hwad bäst är: på thet J mågen wara rene, och ingom til förargelse in til Christi dagh;
11. Vpfylte medh rättferdighetenes frucht, hwilken genom Jesum Christum kommer, til Gudz prijs och lof.
12. Jagh wil at J weta skolen, käre bröder, at thet medh migh skedt är, thet är meer kommet Evangelio til framgång:
13. Så at mina boijor äro vppenbara wordna i Christo, öfwer hela Rådhuset, och när alla andra.
14. Och at månge bröder i Herranom, styrckte af minom boijom, äro thes dristigare wordne, til at tala ordet vthan räddhoga.
15. Somlige predika ock Christum för afwund och träto skul; och somlige vthi een godh mening.
16. Hine predika Christum af kijf, och icke reenliga; menandes ther medh föröka bedröfwelsen til min fängelse:
17. Men thesse af kärlek; wetandes at jagh här ligger til Evangelij förswarelse.
18. Hwad äret tå? At ju Christus förkunnad warder, i hwad måtto thet skee kan, antingen af tilfälle, eller sanskylleliga: ther af frögdar jagh migh, och jemwäl frögda wil.
19. Ty jagh weet, at thet kommer migh til salighet, genom edra böön, och Jesu Christi Andas tilhielp.
20. Såsom jagh wisserliga wänter och förhoppas, at jagh vthi ingen ting skal til blygd komma; vtan medh all frihet, såsom altid, så ock nu måtte Christus afhållen warda i minom lekamen, ehwad thet är genom lijf, eller genom dödh.
21. Ty Christus är mitt lijf, och döden är min winning.
22. Men efter thet at lefwa i kötet, tienar meer til at giöra frucht, så weet jagh icke hwilket jagh vthwälja skal:
23. Ty både delarna liggia migh hårdt vppå. Jagh åstundar skiljas hädan, och wara när Christo: hwilket ock mycket bättre wore:
24. Men thet är meer nödtorftigt blifwa i kötet för edra skul.
25. Och weet jagh wisserliga, at jagh skal blifwa, och medh eder allom wara, eder til godo, och til trones frögd:
26. På thet J mågen storliga beröma eder af migh i Christo Jesu, genom min igenkommelse til eder.
27. Alenast, wandrer såsom Christi Evangelio wärdt är: at hwad jagh heller kommer och får eder see, eller fråwarandes får höra om eder, at J blifwen ståndande vthi enom Anda och ene siäl, samt medh oß kämpande vthi Evangelij troo.
28. Och vthi ingen ting förskräcken eder för edra motståndare, hwilket them är ett tekn til förtapelse; men eder til salighet, och thet af Gudi.
29. Ty eder är gifwit för Christo, icke allenast at J troon på honom, vtan jemwäl liden för hans skul;
30. Hafwande samma stridena som J sågen i migh, och J nu hören om migh.
2. Capitel.
Apostelen förmanar them än; först, til endrächtighet, kärlek, och ödmiukhet, v. 1. Af Christi exempel, hwilken efter sin förnedring är kommen til högsta ähra och majestät, v. 5. Sedan, til lydighet och åhoga om theras salighet, v. 12. Til tolamod, och i een summa, til at wandra oftraffeligen Evangelio i thenna onda werldene, v. 14. Widare förtröster han them, at han hoppades snart få sända Timotheum, såsom ock sielf komma til them, v. 19. Sidst säger han sigh nu sända Epaphroditum; vrsäktar hans drögsmål, och befaller honom them til thet bästa, v. 25.
Är nu någor förmaning när eder i Christo; är någor tröst i kärlekenom; är någor Andans deelachtighet; är någor hiertelig kärlek och barmhertighet:
2. Så vpfyller mina glädie, at J ären eens til sinnes, lika kärlek hafwande, endrächtige, samhållige:
3. At intet skeer medh kijf eller fåfäng ähro; vtan medh ödmiukhet, räkne hwar then andra yppare än sigh.
4. Seer icke hwar på sitt egit bästa; vtan hwar och en på ens annars bästa.
5. Hwar och en ware så til sinnes, som ock Christus Jesus war:
6. Hwilken, äntå han war i Gudz skepelse, räknade han icke för roof, Gudi jämlik wara:
7. Vtan förnedrade sigh sielf, tagandes på sigh en tienares skepelse, och wardt lika som een annor menniskia, och i åthhäfwor funnen som een menniskia;
8. Ödmiukade sigh sielf; wardt lydig in til döden, ja, in til korßens dödh.
9. Therföre hafwer ock Gudh förhögt honom, och gifwit honom ett namn, thet öfwer all namn är:
10. At i Jesu namn skola sigh böija all knää, theras som i himmelen, på jordene, och vnder jordene äro;
11. Och alla tungor skola bekänna, at Jesus Christus är Herren, Gudh Fader til ähro.
12. Så mine älskelige, som J altid hafwen warit lydige, icke allenast i mine närwaro, vtan ock nu mycket meer i mine fråwaro, skaffer medh fruchtan och bäfwan, at J salige warden.
13. Ty Gudh är then som werckar i eder, både wilja och gierning, efter sitt goda behagh.
14. Giörer all ting vthan knorr och twekan:
15. På thet J mågen wara oförtalade och rene, och Gudz barn ostraffelig, mitt ibland thet wanartiga och wrånga slächtet; ibland hwilka lyser såsom lius i werldene:
16. At J blifwen widh lifsens ord, migh til een berömelse på Christi dagh, at jagh icke fåfängt lupet, eller fåfängt arbetat hafwer.
17. Och om jagh än offras öfwer edra troos offer och Gudztienst, så gläder jagh migh, och frögdar migh medh eder alla.
18. För thet samma skul skolen J ock glädias, och skolen glädias medh migh.
19. Men jagh hoppas i Herranom Jesu, at jagh innan kort warder sändandes til eder Timotheum: at jagh ock må warda widh ett godt modh, tå jagh förnimmer huru medh eder tilstår.
20. Ty jagh hafwer ingen then som så aldeles lika medh migh til sinnes är, then så hierteliga omsorg hafwer för eder.
21. Ty the sökia alle efter sitt egit, icke thet Christo Jesu tilhörer.
22. Men J weten at han bepröfwad är: ty såsom ett barn medh fadrenom, hafwer han medh migh tient vthi Evangelio.
23. Honom hoppas migh nu sända, thet första jagh hafwer besedt min ärende.
24. Jagh tröster ock på Herran, at jagh ock sielf snart kommandes warder.
25. Mjgh hafwer ock synts nödtorftigt wara, sända til eder Epaphroditum broderen, min medhielpare, och medstridare, och edar Apostel, then ock migh vthi mine nödtorft tienar.
26. Efter han hade een åstundan til eder alla, och war storliga bekymrad ther af, at J spordt haden honom kranckan.
27. Som han ock wisserliga war dödzsiuk: men Gudh förbarmade sigh öfwer honom, och icke allenast öfwer honom, vtan ock öfwer migh, at jagh icke skulle få sorg på sorg.
28. Jagh hafwer nu sändt honom thes snarare, at J skolen få see honom, och thes gladare warda igen, och jagh thes mindre sorg hafwa.
29. Så vndfår nu honom i Herranom medh alla glädie; och the sådana äro, them hafwer i wyrdning:
30. Ty för Christi werck skul war han dödenom så när kommen, at han fögo tänckte på lifwet; på thet han skulle tiena migh i edar stadh.
3. Capitel.
Här förmanar Apostelen, at the skulle wachta sigh för the falska Apostlar, som drefwo lagen medh omskärelsen, v. 1 Och lärer, hwilke som äro the rätte omskorne, v. 3. Säger så: Om någor skulle förlåta sigh på lagen och lagsens rättferdighet, tå måtte han thet giöra, v. 4. Men nu räknade han then för skada och träck; på thet han måtte hafwa then rättferdighet som kommer af trone på Christum, v. 7. Ändoch han här vthi icke ännu war fulkommen, så sträckte han sigh likwäl ther efter, v. 12. Förmanar them, at the skulle ock så giöra, och wara hans efterföljare, v. 15. Beskrifwer så the falska Apostlars, v. 18. Och twärt om, the rätta Christnas wandel och lefwerne, v. 20.
Ytterligare, mine bröder, frögder eder i Herranom. At jagh eder ju alt thet samma skrifwer, thet förtryter migh intet; men thet giör eder thes wissare.
2. Wachter eder för the hundar, wachter eder för the onda arbetare, wachter eder för afskärelsen.
3. Ty wij äre omskärelsen, wij som tiene Gudi i Andanom, och berömom oß af Christo Jesu, och sättiom icke tröst på kötet.
4. Ändoch jagh ock wäl må trösta på kötet. Hwar en annar sigh tyckia låter, at han må förtrösta sigh på kötet, jagh mycket meer:
5. Som på ottonde dagen omskoren är, en af Jsraels folck och Ben Jamins slächte, en Ebree af Ebreer, efter lagen en Pharisee:
6. Efter nitet förföljandes församlingen, efter then rättferdighet som är af lagen ostraffelig.
7. Men thet migh een winning war, thet hafwer jagh räknat för skada, för Christi skul.
8. Ja, jagh räknar thet alt för skada, emot then öfwerswinnerliga mins Herras Christi Jesu kundskap, för hwilkens skul jagh alt hafwer för skada räknat, och håller thet för träck, på thet jagh må winna Christum;
9. Och warda funnen i honom, icke hafwandes mina rättferdighet som kommer af lagen, vtan then som af Christi troo kommer; nemliga, then rättferdighet som af Gudi kommer genom trona:
10. Til at känna honom, och hans vpståndelses kraft, och hans pinos deelachtighet, lijk worden hans dödh:
11. Om jagh ock måtte komma emot honom i the dödas vpståndelse.
12. Jcke at jagh allaredo hafwer thet fattat, eller allaredo fulkommen är: men jagh faar fast ther efter, om jagh thet ock fatta må, som jagh ock fattad är af Christo Jesu.
13. Käre bröder, jagh kan icke säija, at jagh ännu sielf thet fattat hafwer; men ett säger jagh: Jagh förgäter thet til ryggia är, och sträcker migh til thet som framman til är;
14. Jagandes efter målet som föresatt är, til then löön som förehålles ofwan efter af Gudz kallelse i Christo Jesu.
15. Så månge wij nu fulkomne äre, warom så sinnade, och om J något annorlunda hålla skolen, så läter Gudh eder thet vppenbara;
16. Doch så, at wij vthi thet ther wij allaredo tilkomne äre, wandrom efter ena reglo, och äre eens sinnade.
17. Warer ock, käre bröder, mine efterföljare, och seer på them som så wandra, som J oß för een efterdömelse hafwen.
18. Ty månge wandra, af hwilkom jagh eder ofta sagt hafwer: men nu säger jagh ock gråtandes, fiendar til Christi kors:
19. Hwilkas ände är förtapelse, och theras buuk theras Gudh, och theras ähra til skam, the ther achta hwad jordene tilhörer.
20. Men wår vmgängelse är i himmelen, tädan wij ock wänte Frälsaren Herran Jesum Christum:
21. Hwilken wår skröpeliga lekamen skal förklara: på thet han skal giöra honom lijk medh sinom förklarada lekamen, af then kraft, ther han medh förmår sigh all ting vnderläggia.
4. Capitel.
Apostelen förmanar än, til ståndachtighet i then rena Evangelij lära, v. 1. Til enighet, v. 2. Hielpesamhet, v. 3. Frögd i Herranom, v. 4. Sachtmodighet, v. 5. Böön och åkallan, v. 6. Samt alla Christeliga dygder, v. 8. Sedan tackar han them för theras wälgierningar, och then hielp som the honom ofta giordt hade, och synnerlig nu genom Epaphroditum, v. 10. Besluter så medh helsningar, v. 21.
Så, mine käre och önskade bröder, min frögd, och min crona, blifwer så ståndande i Herranom, mine älskelige.
2. Evodiam förmanar jagh, och Syntychen förmanar jagh, at the äro eens til sinnes i Herranom.
3. Ja, jagh beder ock tigh min rättsinniga maka, war them behielpelig som medh migh öfwer Evangelium stridt hafwa, samt medh Clement, och andra mina medarbetare, hwilkas namn äro vthi lifsens book.
4. Frögder eder i Herranom altid; och åter säger jagh, frögder eder.
5. Edor sachtmodighet läter allom menniskiom kunnoga warda. Herren är när.
6. Hafwer ingen omsorg: vtan edart begär ware kunnigt in för Gudh, i all ting medh böön, åkallan, och tacksäijelse.
7. Och Gudz frijd, som öfwergår alt förstånd, förware edor hierta, och edart sinne, i Christo Jesu.
8. Yttermera, käre bröder, hwad sant är, hwad ährligit är, hwad rätt, hwad kyskt, hwad liufligit, hwad wäl lyder; är någor dygd, och är något lof, täncker ther efter.
9. Hwad J ock lärdt, och vndfått, och hördt, och sedt hafwen på migh, thet giörer; och så warder fridsens Gudh medh eder.
10. Men jagh är storliga frögdad i Herranom, at J ären åter komne ther til, at J hafwen omsorg om migh: ändoch J wäl alstädes omsorg haft hafwen; men tiden sade icke så til.
11. Thetta säger jagh icke therföre, at migh något fattas: ty jagh hafwer lärdt ibland them jagh vmgår, låta migh nöija.
12. Jagh kan lågh wara; jagh kan ock högh wara: allestädz och i all ting är jagh skickelig, både mätt, och hungrig wara; både nogh hafwa, och nödh lida.
13. All ting förmår jagh genom Christum, som migh mächtigan giör.
14. Doch hafwen J rätt giordt, at J hafwen tagit eder min bedröfwelse til.
15. Weten J ock wäl, J Philipper, at af första Evangelij begynnelse, tå jagh drog vthu Macedonien, ingen församling hafwer något delat medh migh, efter räkenskap, i vthgift och vpbörd, vtan J allena:
16. Ty J sänden ena reso, och så andra til migh i Thessalonica, til min nödtorft.
17. Jcke at jagh söker sådana skäncker; vtan söker ther efter, at vthi edar räkenskap skal een öfwerflödig frucht finnas.
18. Ty jagh hafwer alt, och öfwerflödar, och är vpfyld, sedan jagh vndfick medh Epaphroditus, thet som ifrån eder sändt war, een söt lucht, ett offer, Gudi täckt och anammeligit.
19. Men min Gudh skal eder vpfylla alla edra nödtorft, efter sina rikedomar i härlighetene, genom Christum Jesum.
20. Men Gudi och wårom Fader ware prijs af ewighet til ewighet: Amen.
21. Helser all helgon i Christo Jesu. Eder helsa the bröder som medh migh äro.
22. Eder helsa all helgon, enkannerliga the som äro vthaf Keisarens huus.
23. Wårs Herras Jesu Christi nådh ware medh eder allom: Amen. Skrifwen af Rom, medh Epaphroditus.