1. Capitel.

Efter Mose dödhl, befalte Gudh Josua draga öfwer Jordan, och låfwade honom framgång emot landsens inbyggiare, v. 1. Josua förmante höfwitzmännerna och folcket, at giöra sigh redo, gå öfwer Jordan, och intaga landet, v. 10. Och at the Rubeniter, Gadditer, och then halfwa slächten Manasse, äro sina bröder biståndige, v. 12. Och the tilsade Josua lydno, och önskade honom lycka, v. 16.

Efter Mose HERRANS tienares dödh, sade HERREN til Josua Nun son, Mose tienare:

2. Min tienare Mose är död, så giör tigh nu redo, och drag öfwer thenna Jordan, tu och alt thetta folcket, in vthi thet land som jagh them, nemliga Jsraels barnom, gifwit hafwer:

3. Alt rum ther edart footbielle på trädandes warder, hafwer jagh gifwit eder, såsom jagh Mose sagt hafwer.

4. Jfrå öknene och thenna Libanon, in til then stora älfwena Phrath, hela Hetheers land, in til thet stora hafwet wäster vth, skola edor landamäre wara.

5. Jngen skal stå emot tigh i tina lifsdagar: såsom jagh hafwer warit medh Mose, så skal jagh ock wara medh tigh: Jagh skal icke öfwergifwa eller förgäta tigh.

6. War tröst och frimodig: ty tu skalt vthskifta thesso folckena landet, som jagh theras fäder sworit hafwer, at jagh them thet gifwa skulle.

7. War nu tröst och ganska frimodig, at tu håller och giör all ting efter lagen, som Mose min tienare tigh budit hafwer: wik icke ther ifrån, antingen på högra sidon eller then wenstra, på thet at tu må handla wijsliga i alt thet tu giöra skalt.

8. Och lät thenna lagbokena icke komma vthu tinom mum: vtan haf tina tanckar ther vthi dagh och natt, på thet at tu skalt hålla och giöra all ting ther efter, som ther vthi skrifwit står: så skal tigh lyckas i alt thet tu giör, och tu skalt kunna handla wijsliga.

9. Sij, jagh hafwer budit tigh, at tu skalt wara tröst, och widh godt modh; grufwa tigh för ingen ting, och fruchta intet: ty HERREN tin Gudh är medh tigh i alt thet tu företager.

10. Tå böd Josua höfwitzmännerna öfwer folcket, och sade:

11. Går igenom lägret, och biuder folckena, och säger: Bereder eder spijsning; ty efter tre dagar skolen J gå öfwer thenna Jordanen, at J mågen inkomma til at intaga landet, som HERREN edar Gudh eder gifwa skal.

12. Och sade Josua til the Rubeniter, Gadditer, och til then halfwa slächtena Manasse:

13. Täncker vppå thet ord som Mose HERRANS tienare eder böd, och sade: HERREN edar Gudh hafwer låtit eder komma til roo, och gifwit eder thetta landet.

14. Edra hustrur, barn och boskap läter blifwa i landena, som Mose eder gifwit hafwer, på thenna sidone Jordan: men J skolen gå för edra bröder wäpnade, alle the som wärachtige män äro, och hielpa them:

15. Jn til thes HERREN låter ock edra bröder komma til roo, så wäl som eder, at the ock måga intaga thet land, som HERREN edar Gudh them gifwa skal: sedan skolen J wända om igen til edart land, at J thet besittien, som Mose HERRANS tienare eder gifwit hafwer på thenna sidone Jordan, öster vth.

16. Och the swarade Josua och sade: Alt thet tu oß budit hafwer, thet wilje wij giöra, och hwart tu sänder oß, tijt wilje wij gå:

17. Såsom wij hafwe warit Mose lydige, så wilje wij ock wara tigh lydige: allenast ware HERREN tin Gudh medh tigh, såsom han war medh Mose.

18. Hwilken som tin mun emot står, och icke lyder tin ord i alt thet tu biuder oß, han skal döö: allenast war tu tröst och widh godt modh.

2. Capitel.

Josua sände speijare til Jericho, v. 1. Rahab een skökia, fördolde them, v. 4. Tog eed af them, at hon måtte warda förskont när the winna staden, v. 8. Släppte them så vth genom ett fenster, v. 15. Hwilka kommo tilbaka, och förtälde Josua hwad the hördt och sedt hade, v. 23.

Josua Nun son sände hemliga vth twå speijare ifrå Sittim, och sade them: Går och beseer landet, och Jericho. The gingo åstadh, och kommo in vthi ene skökios huus som heet Rahab, och ther lågo the.

2. Tå wardt Konungenom i Jericho sagt: sij, i thenna nattene äro någre män inkomne ifrån Jsraels barn, til at bespeija landet.

3. Tå sände Konungen i Jericho til Rahab, och lät säija henne: Få oß vth the män, som til tigh i titt huus komne äro: ty the äro komne til at bespeija alt landet.

4. Men qwinnan fördolde the twå männerna, och sade: Här äro wäl twå män inkomne til migh; men jagh wiste icke hwadan the woro.

5. Och tå jagh wille låta dörena igen tå mörkt wardt, gingo the vth, så at jagh icke weet hwart the gingo: söker medh hast efter them, J få them wäl fatt.

6. Men hon lät them stiga vp på taket, och öfwertäckte them medh lijnstielckar, som hon ther på taket vthbredt hade.

7. Men männerna sökte efter them på then wägen til Jordan, alt in til färjostaden: och porten wardt tilläster strax the vthkomne woro, som efter them jagade.

8. Och förra än männerna lade sigh til sofwa, steg hon vp på taket;

9. Och sade til them: Jagh weet, at HERREN hafwer gifwit eder thetta landet: ty een förskräckelse för eder är fallen öfwer oß, och alle landsens inbyggiare äro bäfwande wordne för edor tilkommelse.

10. Ty wij hafwe hördt, huru HERREN vthtorkade watnet i röda hafwet för eder, tå J drogen vthur Egypten; och hwad J giordt hafwen the twå Amoreers Konungar, Sihon och Og, på hinsidon Jordan, huru J gåfwen them til spillo:

11. Och sedan wij thet hörde, wardt wårt hierta förtwiflat, och intet modh är meer i någon man för edor tilkommelse: ty HERREN edar Gudh, han är Gudh, både vppe i himmelen, och nedre på jordene.

12. Så swärjer migh nu widh HERRAN, efter jagh hafwer giordt barmhertighet medh eder, at J ock giören barmhertighet medh mins faders huus, och gifwer migh ett wårtekn:

13. At J låten lefwa min fader, mina moder, mina bröder, och mina systrar, och alt thet the hafwa; och frälser wåra siälar ifrå döden.

14. Männerna sade til henne: Om wij icke giöre barmhertighet och trohet medh tigh, tå HERREN gifwer oß landet, så skal wår siäl wara döden skyldig för eder, så framt tu icke förråder wårt ärende.

15. Så släppte hon them neder medh ett tågh genom ett fenster: ty hennes huus war i stadzmurenom; och hon bodde theslikes på murenom.

16. Och hon sade til them: Går vp åth berget, at the som sökia efter eder, icke möta eder, och giömmer eder ther i tre dagar, så länge the komma igen som efter eder fara; sedan går edar wägh.

17. Männerna sade til henne: Wij wilje wara thenna eden qwitte, som tu af oß tagit hafwer;

18. När wij komme i landet, och tu icke binder thetta rosenröda tåget i fenstret, medh hwilko tu oß nedersläppt hafwer; och hafwer församlat til tigh i huset tin fader, tina moder, tina bröder, och hela tins faders huus:

19. Och hwilken som går vth om dörena af titt huus, hans blodh ware öfwer hans hufwud, och wij oskyldige: men alle the som i tino huse äro, om een hand kommer widh them, så skal theras blodh wara öfwer wårt hufwud.

20. Och om tu något af thenna wår ärende vthröijer, så wilje wij wara then eden qwitte, som tu af oß tagit hafwer.

21. Hon sade: Ware som J säijen: och lät gå them; och the gingo sin wägh, och hon bandt thet rosenröda tåget i fenstret.

22. Och the gingo sin wägh, och kommo vp på berget, och blefwo ther i tre dagar, til thes the kommo igen som efter them foro: ty the hade sökt them på alla wägar, och doch intet funnet them.

23. Så wånde the twå männerna tilbaka, gingo nedh af berget, och foro vthöfwer, och kommo til Josua Nun son, och förtälde honom alt såsom the thet funnet hade;

24. Och sade til Josua: HERREN hafwer gifwit oß alt landet i wåra händer, och alle landsens inbyggiare äro förskräckte för oß.

3. Capitel.

Josua skickar folcket huru the sigh helga skola, och gå efter arken öfwer Jordan, v. 1. Presterna bära arken, v. 7. Josua bewisar, at Gudz macht är öfwer hela werlden, medh thet vndertekn som skee skulle i Jordan, v. 9. Jordans watn samlar sigh i en hoop på then öfra sidon; men nedan til flöt thet vth åth hafwet, v. 16. Och menigheten gick torskodd igenom Jordan, v. 17.

Och Josua stod bittida vp, och the drogo vth ifrå Sittim, och kommo til Jordan, han och all Jsraels barn, och blefwo ther öfwer nattena, förra än the drogo vthöfwer.

2. Efter tre dagar gingo befalningsmännerna genom lägret;

3. Och budo folckena och sade: När J seen HERRANS edars Gudz förbundz ark, och Presterna Leviterna bära honom, så drager vth ifrån edor rum, och följer honom efter:

4. Doch så, at emellan eder och honom är rum widh tw tusende alnar långt: J skolen ock icke komma hardt in til honom, på thet J mågen weta på hwilken wägen J gå skolen: förty, J hafwen then wägen tilförene icke gånget.

5. Och Josua sade til folcket: Helger eder; ty i morgon warder HERREN giörandes ett vnderligit ting ibland eder.

6. Och til Presterna sade han: Tager förbundsens ark, och går fram för folcket. Och the togo förbundsens ark, och gingo för folcket.

7. Och HERREN sade til Josua: J dagh skal jagh begynna giöra tigh stoor för hela Jsrael, at the skola weta, at såsom jagh hafwer warit medh Mose, så är jagh ock medh tigh.

8. Och tu biud Presterna, som förbundsens ark bära, och säg: Som J kommen först i watnet af Jordan, så står stilla.

9. Och Josua sade til Jsraels barn: Går fram, och hörer HERRANS edars Gudz ord;

10. Och sade: Ther vppå skolen J märckia, at en lefwandes Gudh är ibland eder, och han för eder vthdrifwa skal the Cananeer, Hetheer, Heveer, Phereseer, Girgaseer, Amoreer och Jebuseer.

11. Sij, hans förbundz ark, som en Herre är öfwer alla werldena, skal gå för eder in vthi Jordanen.

12. Så tager nu tolf män vthaf Jsraels slächter; vthaf hwart slächtet en.

13. När tå Presternas footbielle, som bära HERRANS ark, then en Herre är öfwer alla werldena, komma in vthi Jordans watn, så skal watnet, som ofwan efter flyter, i Jordan afskilja sigh, så at thet skal stå i enom hoop.

14. Tå nu folcket drog vth af sin tiäll, at the skulle gå vthöfwer Jordan; och Presterna båro förbundsens ark fram för folcket;

15. Och kommo in til Jordanen, och theras fötter först trädde i watnet, och Jordan war full til alla sina brädder af allahanda andennes watn:

16. Tå stod thet watnet, som ofwan efter flöt, vprest i en hoop, ganska långt ifrå thens stadsens folck, som ligger vth medh Zarthan: men thet watnet som neder lop åth hafwet, som är salthafwet, thet förminskades, och förlop: så gick tå folcket ther öfwer in åth Jericho.

17. Och Presterna, som båro HERRANS förbundz ark, stodo stilla, torre mitt i Jordan, och hela Jsrael gick torr igenom, til thes alt folcket kom öfwer Jordan.

4. Capitel.

Medan Presterna medh arken stilla stodo i Jordan, togo tolf män, ther til skickade, tolf stenar medh sigh vp vthur Jordan, v. 1. Josua vpreste ock tolf stenar mitt i Jordan, ther Presternas fötter stilla stodo, v. 9. Och Jsraels barn gingo wäpnade för arken, v. 10. När Presterna vpstego, lop Jordan åter tilsamman, v. 15. Men stenarna som togos i Jordan, vpreste the til åminnelse vthi Gilgal, v. 20.

Och HERREN sade til Josua:

2. Tager eder tolf män, vthaf hwart slächtet en,

3. Och biuder them och säger: Lyfter vp vthur Jordan tolf stenar, af thet rumet ther Presternas fötter stilla stå, och hafwer them öfwer medh eder, at J lefwen them i lägrena, ther J eder i thenna nattena lägren.

4. Tå kallade Josua tolf män, som tilskickade woro af Jsraels barn, vthaf hwart slächtet en;

5. Och sade til them: Går fram för HERRANS edars Gudz ark mitt i Jordan; och hwar lyfte en steen på sina axlar, efter talet af Jsraels barnas slächter:

6. At the skola wara ett tekn ibland eder, när edor barn i framtiden fråga sina fäder, och säija: Hwad giöra theße stenarna här?

7. At J tå måge säija them, huru Jordans watn sigh åthskilde för HERRANS förbundz ark, tå han gick genom Jordan: så at theße stenarna skola wara Jsraels barnom til een ewig åminnelse.

8. Tå giorde Jsraels barn såsom Josua böd them, och båro tolf stenar mitt vthur Jordan, såsom HERREN hade sagt Josua, efter talet af Jsraels barnas slächte; och båro them medh sigh til thet rumet ther the lägrade sigh, och ther lade the them.

9. Och Josua reste vp tolf stenar mitt i Jordan, ther Presternas fötter ståndit hade, som förbundsens ark båro; och the äro ther ännu in til thenna dagh.

10. Ty Presterna, som arken båro, stodo mitt i Jordan, til thes alt bestält wardt som HERREN böd Josua säija folckena, och Mose Josua budit hade; och folcket skyndade sigh, och gick öfwer.

11. Tå nu folcket alt öfwergångit war, så gick ock HERRANS ark öfwer, och Presterna för folcket.

12. Och the Rubeniter, och the Gadditer, och then halfwa Manasse slächt, gingo wäpnade för Jsraels barnom, såsom Mose them sagt hade:

13. Widh fyratijo tusend wäpnade til häärs, gingo för HERRANOM til stridz på Jericho mark.

14. På then dagen giorde HERREN Josua stoor för hela Jsrael: och the fruchtade honom, såsom the fruchtade Mose, medan han lefde.

15. Och HERREN sade til Josua:

16. Biud Presterna, som bära witnesbyrdsens ark, at the träda vp vthur Jordan.

17. Altså böd Josua Prestomen och sade: Stiger vp vthur Jordan.

18. Och tå Presterna, som HERRANS förbundz ark båro, stego vp vthur Jordan, och trädde medh theras footbielle på torra landet, kom Jordans watn åter igen i sin stadh, och flöt såsom tilförene til alla sina brädder.

19. Och thet war then tijonde dagen i then första månadenom, tå folcket vpsteg vthur Jordan, och lägrade sigh i Gilgal, östan för Jericho.

20. Och the tolf stenar, som the vthur Jordan tagit hade, reste Josua vp i Gilgal;

21. Och sade til Jsraels barn: När nu i framtiden edor barn fråga sina fäder, och säija: Hwad skola thesse stenarna?

22. Så skolen J vnderwisa them, och säija: Jsrael gick torr igenom Jordan;

23. Tå HERREN edar Gudh förtorckade Jordans watn för eder, så länge J gingen ther öfwer, lika som HERREN edar Gudh gioxde i röda hafwet, hwilket han tort giorde för oß, så at wij ginge ther igenom:

24. På thet all folck på jordene skola känna HERRANS hand, huru mächtig hon är; och at J skolen fruchta HERRAN edar Gudh altid.

5. Capitel.

När the Cananeer hörde hwad som skedde, wordo the förskräckte och bäfwande, v. 1. Och Gudh böd Josua omskära alt mankön, som öfwer Jordan kommet war, medan the icke kunde omskäras på resan, v. 2. Sedan hölt folcket Påska, v. 10. Och Manna wände åter, v. 12. Tå syntes ock HERREN Josua widh Jericho, v. 13.

Tå nu alle the Amoreers Konungar, som på then sidon Jordan wäster vth bodde, och alle the Cananeers Konungar widh hafwet, hörde huru HERREN hade förtorkat Jordans watn för Jsraels barn, så länge the gingo ther öfwer, wardt theras hierta bäfwande, och intet modh war meer i them, för Jsraels barn skul.

2. På then tiden sade HERREN til Josua: Giör tigh steenknifwar, och omskär Jsraels barn annan gång.

3. Tå giorde Josua sigh steenknifwar, och omskar Jsraels barn på then högen Araloth.

4. Och thetta är saken hwarföre Josua omskar alt folcket som vthur Egypten dragit war, mankön: ty alt krigsfolcket war dödt blifwit i öknene på wägenom, tå the drogo vthur Egypten:

5. Ty alt thet folck som vthdrog, war omskorit; men alt thet folck som i öknene föddes på wägenom, tå the drogo vthur Egypten, thet war icke omskorit.

6. Förty, Jsraels barn wandrade i fyratijo åhr i öknene, til thes alt folcket af krigsmännerna, som vthur Egypten dragne woro, förgingos: therföre at the icke lydde HERRANS röst, såsom HERREN them sworit hade, at the icke skulle få see thet landet, som HERREN theras fäder sworit hade, at gifwa oß ett land, ther miölk och hannog vthi flyter.

7. Theras barn, som i theras stadh vpkomne woro, them omskar Josua: förty, the hade förhud, och woro intet omskorne på wägenom.

8. Och tå hela folcket omskorit war, blefwo the på sitt rum i lägrena, til thes the woro läkte.

9. Och HERREN sade til Josua: J thenna dagh hafwer jagh wändt ifrån eder Egypti skam: och thet rumet wardt kallat Gilgal in til thenna dagh.

10. Och som Jsraels barn så hade theras lägre i Gilgal, höllo the Passah på fiortonde dagen i then månadenom, om aftonen, vppå Jericho mark:

11. Och åto af landsens sädh på annan dagen i Passah, nemliga, osyrat brödh, och torkad ax, rätt vppå samma dagen.

12. Och Man wände åter på then andra dagen, sedan the hade ätit af landsens sädh, så at Jsraels barn intet Man mera hade, vtan åto af landsens Canaans sädh vthaf thet samma åhret.

13. Och thet begaf sigh, tå Josua war widh Jericho, at han vplöfte sin ögon, och wardt warse at en man stod ther för honom, och hade ett dragit swärd i sine hand; och Josua gick til honom, och sade til honom: Hörer tu oß, eller wåra fiendar til?

14. Han sade neij; vtan jagh är en Förste öfwer HERRANS häär, och är rätt nu kommen. Tå föll Josua neder på jordena på sitt ansichte, och tilbad, och sade til honom: Hwad säger min Herre til sin tienare?

15. Och Försten öfwer HERRANS häär sade til Josua: Drag tina skoor af tina fötter; ty rumet som tu står vppå, är heligt: och Josua giorde så.

6. Capitel.

Sedan, efter Gudz befalning, v. 1. Gingo the sex resor kring om Jericho, och båro arken, v. 11. På siunde dagen föllo murarna, och the wunno staden, v. 20. Alt folck och fää gafs til spillo, och föll för swärdz ägg, v. 21. Rahab blef frälst, v. 22. Och staden förbränd, förvthan guld och silfwer, koppar och jerntygh, hwilket lades för en skatt i HERRANS huus, v. 24. Och Josua önskade förbannelse öfwer then som Jericho åter vpbygger, v. 26. Och wardt namnkunnig, v. 27.

Och Jericho war tilstängdt och förwarat för Jsraels barn skul, så at ingen kunde komma vth eller in.

2. Men HERREN sade til Josua: Sij, jagh hafwer gifwit Jericho medh thes Konung och krigsfolck i tina hand.

3. Lät alla krigsmännerna gå en gång kring om staden: och giör så i sex dagar.

4. På siunde dagen lät Presterna taga siu clangåhrens basuner, och gå ther medh för arken: och går på then samma siunde dagenom siu resor kring om staden, och lät Presterna blåsa i basunerna:

5. Och tå man blås i clangåhrs hornet långsamt, så at J hören basunerna, tå skal folcket giöra ett stort skrij, och så skola stadz murarna falla, och folcket skal falla ther in, hwar och en rätt fram för sigh.

6. Tå kallade Josua Nun son Presterna, och sade til them: Bärer förbundsens ark, och läter siu Prester bära siu clangåhrens basuner för HERRANS ark.

7. Men til folcket sade han: Drager åstadh, och går omkring staden, och hwilken som wäpnader är, han gånge fram för HERRANS ark.

8. Tå Josua thetta folckena sagt hade, togo the siu Prester, siu clangåhrens basuner, och gingo för HERRANS ark, och blåste i basunerna; och HERRANS förbundz ark fölgde efter them.

9. Och hwilken som wäpnader war, han gick för Presterna, som i basunerna blåste, och hopen fölgde efter arken, och blåste i basuner.

10. Men Josua böd folckena, och sade: J skolen intet häärskrij giöra, eller låta höra edra röst, eller något ord låta gå vthaf edar mun, in til then dagen jagh säger til eder: Gifwer vp ett häärskrij; tå gifwer ett häärskrij vp.

11. Så gick HERRANS ark kring om staden en gång: och kommo i lägret, och blefwo ther.

12. Förty, Josua plägade wara bittida vppe om morgonen: och Presterna båro HERRANS ark.

13. Så båro the siu Presterna the siu clangåhrens basuner för HERRANS ark, och gingo, och blåste i basunerna; och hwilken som wäpnad war, han gick för them, och hopen fölgde HERRANS ark, och blåste i basuner.

14. På then andra dagen gingo the ock en gång om staden, och kommo i lägret igen: så giorde the i sex dagar.

15. Men på siunde dagen, tå morgonroden vpgick, woro the bittida vppe, och gingo widh samma sättet siu resor kring om staden; så at the på then samma ena dagen kommo siu resor kring om staden.

16. Och på siunde resone, tå Presterna blåste i basunerna, sade Josua til folcket: Gifwer vp ett häärskrij; ty HERREN hafwer gifwit eder staden.

17. Men staden, och alt thet ther vthi är, skal til spillo gifwas HERRANOM, allenast then skökian Rahab skal blifwa lefwandes, och alle the som medh henne äro i huse: ty hon fördolde the bodskap, som wij vthsände.

18. Allenast tager eder wahra för thet, som til spillo gifwit är, at J icke gifwen eder sielf til spillo, om J något tagen af thet, som til spillo gifwit är, och giören så Jsraels lågre til spillo, och låten thet komma i olycko:

19. Men alt silfwer och guld, och koppars, och jerns tygh, skal wara helgat HERRANOM, och bewaras til HERRANS skatt.

20. Tå gaf folcket vp ett häärskrij, och blåste i basunerna: ty alt folcket, som hörde basunernas liud, gaf vp ett stort häärskrij, och murarna föllo omkull, och folcket besteg staden, hwar och en rätt för sigh. Så wunno the staden;

21. Och til spillo giorde alt thet i stadenom war, medh swärdz ägg, både man och qwinno, vng och gammal, fää, fåår, och åsnar.

22. Och Josua sade til the twå män som hade bespeijat landet: Går vthi then skiökiones huus, och hafwer qwinnona tädan hijt vth, medh alt thet hon hafwer, såsom J hafwen sworit henne.

23. Tå gingo the vnge män speijarena tijt in, och hade Rahab vth medh hennes fader och moder, och bröder, och alt thet hon hade, och alla hennes slächt, och läto them blifwa vthan för Jsraels lägre.

24. Men staden brände the vp medh eld, och alt thet ther vthi war: allenast silfwer och guld, och koppars och jerns tygh, lade the för en skatt in vthi HERRANS huus.

25. Men then skökian Rahab medh hennes faders huus, och allo thy hon hade, lät Josua lefwa: och hon bodde i Jsrael in til thenna dagh; therföre at hon hade fördolt the bodskap, som Josua til at bespeija vthsändt hade til Jericho.

26. På then tiden swor Josua, och sade: Förbannad ware then man för HERRANOM, som vprätter, och bygger thenna staden Jericho: när han lägger hans grund, thet koste honom hans första son; och när han vpsätter hans port, thet koste honom hans yngsta son.

27. Och war HERREN medh Josua, så at han wardt namnkunnig i all land.

7. Capitel.

Men Achan fördolde något af rofwet, och förtörnade HERRAN, v. 1. Therföre blefwo the 3000 män, som Josua vthsände til at intaga Aj, tilbaka slagne, v. 4. Och Josua bad HERRAN, v. 6. Tå böd HERREN Josua, at han skulle ransaka, v. 10. Och lotten föll på Achan, v. 16. Hwilken bekände, v. 20. Och wardt stenad, samt hans barn och boskap, v. 24.

Men Jsraels barn förtogo sigh på thet som til spillo gifwit war: ty Achan Charmi son, Sabdi sons, Serah sons, af Juda slächte, tog något af thet som til spillo gifwit war: tå förgrymmade sigh HERRANS wrede öfwer Jsraels barn.

2. Och Josua vthsände af Jericho några män in moot Aj, som ligger widh BethAven öster vth ifrå BethEl, och sade til them: Går vp, och bespeijer landet. Och tå the hade vpgångit och bespeijat Aj,

3. Kommo the igen til Josua, och sade til honom: Lät icke alt folcket draga tijt vp; vtan widh tw eller try tusend män, at the draga tijt vp, och slå Aj, at icke alt folcket giör sigh ther mödo om, förty, the äro fåå.

4. Så drogo tijt vp af folckena widh try tusend män, och the flydde för the män af Aj.

5. Och the af Aj slogo af them widh sex och tretijo män; och jagade them alt ifrå porten in til Sebarim, och slogo them then wägen neder åth: tå wardt folckens hierta förtwiflat, och wardt såsom watn.

6. Och Josua ref sin kläder sönder, och föll vppå sitt ansichte til jordena för HERRANS ark, alt in til aftonen, samt medh the äldsta af Jsrael, och the strödde stofft på sin hufwud.

7. Och Josua sade: Ach! Herre HERRE: hwij hafwer tu fördt thetta folcket öfwer Jordan, at tu skulle gifwa oß vthi the Amoreers händer, til at förgiöra oß? Ach! thet wij doch hade blifwit på hinsidon Jordan, såsom wij begynt hade.

8. Ach! min Herre, hwad skal jagh säija, medan Jsrael wänder ryggen til sina fiendar?

9. När the Cananeer, och alle landsens inbyggiare thet höra, så warda the oß omkringhwärfwande, och vthrota wårt namn af jordene: hwad wilt tu tå giöra tino stora namne?

10. Tå sade HERREN til Josua: Statt vp, hwij ligger tu så på titt ansichte?

11. Jsrael hafwer syndat, och the hafwa gångit öfwer mitt förbund, som jagh them budit hafwer; och hafwa tagit af thet som til spillo gifwit war, och stulit, och lugit, och lagt ibland sin tygh.

12. Jsraels barn kunna icke blifwa ståndande för sina fiendar: vtan måste wända ryggen til sina fiendar; förty, the äro til spillo wordne: Jagh skal icke wara mera medh eder, om J icke låten komma then spilning ifrån eder.

13. Statt vp, och helga folcket, och säg: Helger eder til morgons; ty så säger HERREN Jsraels Gudh: Een spilning är ibland tigh Jsrael, therföre kan tu icke blifwa ståndandes för tina fiendar, til thes J låten then spilningen komma ifrån eder.

14. Och J skolen bittida gå fram, then ena slächten efter then andra; och på hwilken slächten HERREN drabbar, ther skal gå fram then ena ätten efter then andra; och på hwilken ätten HERREN drabbar, ther skal gå fram thet ena huset efter thet andra; och på hwilket huus HERREN drabbar, ther skal gå fram then ene huusbonden efter then andra.

15. Och hwilken som befunnen warder medh någon spilgifwen ting, honom skal man vpbränna i eld, medh alt thet han hafwer; therföre at han hafwer gångit emot HERRANS förbund, och bedrifwit en galenskap i Jsrael.

16. Så stod Josua bittida vp om morgonen, och hade fram Jsrael, then ena slächten efter then andra; och thet drabbade in på Juda slächte.

17. Och tå han hade Juda slächte fram, drabbade thet in på the Serahiters ätt: och tå han hade the Serahiters ätt fram, then ena huusbonden efter then andra, drabbade thet på Sabdi.

18. Och tå han hade hans huus fram, then ena huusbonden efter then andra, drabbade thet på Achan Charmi son, Sabdi sons, Serah sons, vthaf Juda slächte.

19. Och Josua sade til Achan: Min son, gif HERRANOM Jsraels Gudi ährona, och gif honom prisen; och säg migh hwad tu giordt hafwer, och liug intet för migh.

20. Tå swarade Achan Josua, och sade: Sannerliga jagh hafwer syndat emot HERRAN Jsraels Gudh; så och så hafwer jagh giordt:

21. Jagh såg ibland rofwet en kostelig Babylonisk mantel, och twhundrade siklar silfwer, och een gyldene tungo, femtijo siklar wärd til wigt; ther fick jagh lust til, och tog thet: och sij, thet är nedergrafwit i jordena i mitt tiäll; och silfret ther vnder.

22. Tå sände Josua tijt bodh: the lupo til tiället, och sij, ther war thet nedergrafwit i hans tiäll; och silfret ther vnder:

23. Och the togo thet vthu tiället, och båro til Josua, och til all Jsraels barn, och kastade thet ther nedh för HERRAN.

24. Tå tog Josua och hela Jsrael medh honom, Achan Serah son, medh silfret, mantelen och gyldene tungone, hans söner och döttrar, hans oxar och åsnar, och fåår, hans tiäll, och alt thet han hade; och förde vth i Achors daal.

25. Och Josua sade: Efter tu hafwer plågat oß, så plåge tigh HERREN på thenna dagh: och hela Jsrael steente them, och brände them vp i eld.

26. Och tå the hade stenat them, giorde the ena stora steenrösio öfwer them, hwilken ännu warar alt in til thenna dagh. Så wände tå HERREN sigh ifrå sine wredes grymhet: ther af heter thet rumet Achors daal, in til thenna dagh.

8. Capitel.

Ther ester drog Josua efter Gudz befalning för Aj, v. 1. Och satte ett bachall, v. 4. Och när the Jsraeliter flydde, jagade the män af Aj och BethEl efter, v. 14. Men Josua räckte vth sin spetz åth staden, v. 18. Och the i bakhåll woro föllo in i Aj, och tände eld på staden, v. 19. Och the som flydde, wände sigh, och slogo them af Aj; sköflade och vpbrände thet, och vphängde theras Konung, v. 21. Tå bygde Josua ett altare, och skref lagen ther vppå, v. 30. Och lät vthropa lagsens ord, 5. Mos. 27:12. Om wälsignelsen och förbannelsen, v. 34.

Och Herren sade til Josua: Fruchta tigh intet, och war icke förfärad: tag medh tigh alt krigsfolcket, och giör redo, och drag vp til Aj: sij, jagh hafwer gifwit Konungeu i Ai, medh hans folck, hans stadh och land, i tina händer.

2. Och tu skalt giöra medh Aj och thes Konung, såsom tu medh Jericho och thes Konung giordt hafwer; vndantagno, at thes roof, och thes boskap skolen J byta eder emellan: beställ ett bakhåll afsides widh staden.

3. Tå giorde Josua redo, och alt krigsfolcket, til at draga vp til Aj: och Josua vthwalde tretijo tusend stridzmän, och sände vth om nattena;

4. Och böd them, och sade: Seer til, J skolen wara i bakhåll, afsides widh staden; och warer icke förlångt ifrå staden, och warer alle redo.

5. Men jagh, och alt folcket, som medh migh är, wiljom draga til staden: och när the draga vth emot oß såsom tilförene, så wilje wij fly för them;

6. At the draga vth efter oß, så länge wij komme them vth ifrå staden: ty the skola tänckia, at wij fly för them, såsom tilförene.

7. Och medan wij fly för them, skolen J redo wara i bakhållena, och taga staden in: förty, HERREN edar Gudh skal gifwa eder honom i händer.

8. När J hafwen intagit staden, så tänder elden på honom; efter HERRANS ord giörer: sij, jagh hafwer thet budit eder.

9. Så sände Josua them åstadh, och the gingo tijt vp i bakhåll, och höllo emellan BethEl och Aj, wäster vth ifrån Aj: men Josua blef i then nattene när folckena.

10. Och om morgonen war han bittida vppe, och skickade folcket, och drog vp medh the äldsta af Jsrael för folckena til Aj.

11. Och alt krigsfolcket, som när honom war, drogo vp, och trädde fram, och kommo in moot staden, och lägrade sigh norr vth ifrån Aj; så at en daal war emellan them och Aj.

12. Men han hade tagit widh fem tusend män, och stält them til bakhåll emellan BethEl och Aj, wäster vth ifrå staden.

13. Och folcket af hela lägret, som norr vth ifrå stadenom war, stältes så, at thes yttersta räckte wäster om staden: så drog tå Josua i then nattene mitt in vppå dalen.

14. Som nu Konungen i Aj såg thet, skyndade the sigh, och giorde bittida redo; och männerna af stadenom drogo vth, til at möta Jsrael i strijd medh alt sitt folck, på ett förelagt rum emot slättmarkene: ty han wiste icke, at ett bakhåll war på honom baak om staden.

15. Men Josua, och hela Jsrael, stälte sigh såsom the hade warit slagne för them, och flydde på then wägen åth öknene.

16. Tå skrijade alt folcket af stadenom, at man skulle förfölja them; och the jagade theslikes efter Josua, och föllo vthu stadenom;

17. Så at icke en man blef qwar i Aj och BethEl, then icke vthdrog, och förfölgde Jsrael; och läto staden stå öpen, på thet the skulle jaga efter Jsrael.

18. Tå sade HERREN til Josua: Räck vth spetsen, som tu hafwer i tine hand, emot Aj: ty jagh wil gifwa thet i tina hand. Och Josua räckte vth spetsen, som i hans hand war, emot staden.

19. Tå gaf sigh bakhållet vp medh hast vthaf sitt rum, och lupo, sedan han räckte vth sina hand, och kommo i staden, och wunno honom, och hastade sigh, och tände elden på honom.

20. Och the män af Aj wände sigh, och sågo tilbaka, och fingo see röken af staden gå vp i himmelen, och hade intet rum til at fly, hwarken hijt eller tijt: och thet folcket, som flydde åth öknena, wände sigh om til at jaga efter them.

21. Tå nu Josua och hela Jsrael sågo, at bakhållet hade wunnit staden, efter röken gick vp af stadenom, wände the om, och slogo the män af Aj.

22. Och the i staden drogo ock så vth emot them, så at the kommo mitt ibland Jsrael på båda sidor: och the slogo them, til thes ingen af them öfwerblef lefwandes, eller vndslapp.

23. Och grepo Konungen af Aj lefwandes, och förde honom til Josua.

24. Och tå Jsrael hade ihiäl slagit alla Aj inbyggiare på markene, och i öknene, som hade jagat efter them, och the föllo alle genom swärdz ägg, til thes the woro ändade, tå wände sigh hela Jsrael åth Aj, och slogo thet medh swärdz ägg.

25. Och alle the som föllo på then dagen, både män och qwinnor, the woro tolf tusend, alt folck i Aj.

26. Och Josua drog icke handena igen, medh hwilko han vthräckte spetsen, til thes han til spillo giorde alla Aj inbyggiare.

27. Vtan boskapen, och rofwet af stadenom, vthbytte Jsrael emellan sigh, efter HERRANS ord, såsom han Josua budit hade.

28. Och Josua brände vp Aj, och giorde en högh ther af til ewig tijd, then ännu ther är på thenna dagh:

29. Och lät vphängia Konungen af Aj i ett trä in til aftonen: tå solen war nedergången, befalte han, at man skulle taga hans kropp vthu trädh; och the kastaden i stadzporten, och hofwo en stoor steenhop ther vppå, hwilken ännu ther är in til thenna dagh.

30. Tå bygde Josua HERRANOM Jsraels Gudh ett altare på thet berget Ebal,

31. Såsom Mose HERRANS tienare Jsraels barnom budit hade, såsom skrifwit står i Mose lagbok, ett altare af hela stenar, ther intet jern påkommet war; och offrade ther vppå HERRANOM bränneoffer, och tackoffer:

32. Och skref ther på stenarna then andra lagen, som Mose Jsraels barnom föreskrifwit hade.

33. Och hela Jsrael medh theras äldsta och ämbetzmän och domare, stodo på båda sidor widh arken in för Presterna af Levi, som båro HERRANS förbundz ark; the främlingar, så wäl som the infödde: hälften af them in widh thet berget Grisim, och then andra hälften in widh thet berget Ebal: såsom Mose HERRANS tienare tilförene budit hade, til at wälsigna Jsraels folck.

34. Sedan lät han vthropa all lagsens ord, om wälsignelsen och förbannelsen, som skrifne stå i lagbokene:

35. Thet war icke ett ord, som Mose budit hade, thet Josua icke lät vthropa för hela Jsraels menighet; för qwinnor och barn, och främlingom, som ibland them woro.

9. Capitel.

Tå samlade sigh the omliggiande Konungar emot Josua, v. 1. The Gibeoniter fruchtade sigh, och begärade giöra förbund medh Josua igenom list, bedragandes honom, v. 3. Och efter han icke frågade HERRAN, v. 14. Jngick han medh them ett förbund, v. 15. Men när Josua förnam, at han war beswiken, giorde han them til trälar, och lät them lefwa, v. 16.

Tå nu thetta hördes in til alla the Konungar som woro på then sidon Jordan, på bergom och i dalom, och i alla stora hafsens hamner, och när them som woro in widh Libanons berg; nemliga, the Hetheer, Amoreer, Cananeer, Phereseer, Heveer och Jebuseer;

2. Samkade the sigh tilhopa endrächteliga, at the skulle strida emot Josua och emot Jsrael.

3. Men Gibeons inbyggiare, tå the hörde hwad Josua giordt hade medh Jericho och Aj;

4. Vptänckte the een list, gingo til och sände bodskap åstadh, och togo gamla säcker på sina åsnar, och gamla slitna wijnläglar;

5. Och gamla lappade skoor på sina fötter, och drogo gamla och rifna kläder vppå; och alt thet brödh, som the togo medh sigh, war hårdt och möglat:

6. Och gingo til Josua i lägret widh Gilgal, och sade til honom, och til hela Jsrael: Wij äre komne fierran af annor land; så giörer nu ett förbund medh oß.

7. Tå sade hela Jsrael til the Heveer: Kan hända at tu boor här ibland oß, huru kunne wij tå giöra förbund medh tigh?

8. The sade til Josua: Wij äre tine tienare. Josua sade til them: Ho ären J; eller hwadan kommen J?

9. The sade: Tine tienare äre ganska fierran komne af annor land, för HERRANS tins Gudz namn skul: ty wij hafwe hördt hans rychte, och alt thet han i Egypten giordt hafwer;

10. Och alt thet han the twå Amoreers Konungar på hinsidon Jordan giordt hafwer, Sihon Konungenom i Heßbon, och Og Konungenom i Basan, som bodde i Astaroth.

11. Therföre sade wåre äldste, och alle wårt landz inbyggiare: Tager spijsning medh eder på resona, och går åstadh emot them, och säger til them: Wij äre edre tienare; så giörer nu ett förbund medh oß.

12. Thetta wårt brödh, som wij togo medh oß til spijsning vthu wår huus, war ännu färskt tå wij åstadh forom til eder; men nu sij, thet är hårdt och möglat:

13. Och thenna wijnläglarna fylte wij nya; och sij, the äro slitne: och thenna wår kläder och skoor äro gamla wordna för thenna ganska långa resona skul.

14. Tå togo höfwitzmännerna af theras spijsning, och frågade intet HERRANS mun.

15. Och Josua giorde frijd medh them; och ingick ett förbund medh them, at the skulle blifwa lefwande: och the öfwerste för menighetene sworo them.

16. Men efter tre dagar, sedan the hade giordt förbundet medh them, kom för them, at the woro hardt när them, och skulle boo ibland them.

17. Ty tå Jsraels barn drogo fram åth, kommo the tredie dagen til theras städer, hwilka så woro nämnde: Gibeon, Cephira, Beeroth, och Kiriath Jearim.

18. Och the slogo them intet, ty the öfwerste för menighetene hade sworit widh HERRAN Jsraels Gudh: Och hela menigheten knorrade emot the öfwerfta.

19. Tå sade alle the öfwerste för hela menighetene: Wij hafwe sworit them widh HERRAN Jsraels Gudh; therföre kunne wij intet komma widh them.

20. Men thet wilje wij giöra them; låtom them lefwa, at en wrede icke kommer öfwer oß för eden skul, then wij them giordt hafwom.

21. Och the öfwerste sade til them: Låtom them lefwa, at the måga wara wedahuggare och watudragare för hela menighetene, såsom öfwerstarna them sagt hafwa.

22. Tå kallade them Josua, och talade medh them, och sade: Hwij hafwen J bedragit oß, och sagt: J ären ganska långt ifrån oß; ändoch J boon ibland oß?

23. Therföre skolen J wara förbannade, så at af eder icke skal återwända trälar, som wedh hugga, och watn draga, til mins Gudz huus.

24. The swarade Josua, och sade: Thet hafwer warit sagt tina tienare, at HERREN tin Gudh hafwer budit sinom tienare Mose, at han skal gifwa eder thetta hela landet, och förgiöra för eder alla landsens inbyggiare; tå fruchtade wij om wåra siälar för eder storliga, och giorde thetta.

25. Men nu sij, wij äre i tina händer; hwad tigh tycker godt och rätt wara at giöra medh oß, thet giör.

26. Och han giorde them så, och frijade them ifrån Jsraels barnas hand, at the icke slogo them ihiäl.

27. Så giorde Josua them på samma dagen til wedahuggare, och watudragare för menighetene, och til HERRANS altare, alt in til thenna dagh, på thet rum som han vthwäljandes worde.

10. Capitel.

Ther efter samlade Jerusalems Konung fyra the Amoreers Konungar til sigh, emot Gibeon, och emot Jsrael, v. 1. Men Josua kom hastigt vppå them, och slog them i Gibeon, v. 6. Och HERREN lät falla stort hagel vppå them, v. 11. Tå hörde HERREN Josua böön, och solen stod stilla på himmelen, v. 12. Och Josua wände tilbaka, och hade fram the fem Konungar vthu kulone, och drap them, v. 22. Och Josua skyndade, och intog alt landet in til Kades Barnea, och ther ifrå til Gasa, och drap alt folcket medh theras Konungar, v. 28.

Tå nu Adoni Zedech Konungen i Jerusalem hörde at Josua hade wunnit Aj, och gifwit thet til spillo, och hade giordt Aj och thes Konung, lika såsom han hade giordt Jericho, och thes Konung; och at the Gibeoniter hade giordt frijd medh Jsrael, och woro komne ibland them;

2. Fruchtade the swårliga: Förty, Gibeon war en stoor stadh, såsom en af Konungastäderna, och större än Aj, och alle hans borgare gode stridzmän.

3. Och han sände til Hoham Konungen i Hebron, och til Piram Konungen i Jarmuth, och til Japhia Konungen i Lachis, och til Debir Konungen i Eglon, och lät säija them:

4. Kommer hijt vp til migh, och hielper migh, at wij må slå Gibeon; förty, the hafwa giordt frijd medh Josua och Jsraels barnom.

5. Tå kommo tilhopa, och drogo vp åth the fem Amoreers Konungar; Konungen i Jerusalem, Konungen i Hebron, Konungen i Jarmuth, Konungen i Lachis, Konungen i Eglon, medh all theras häärlägre, och belade Gibeon, och stridde ther emot.

6. Men the af Gibeon sände til Josua i lägret i Gilgal, och läto säija honom: Drag icke tina hand ifrå tina tienare; kom hijt vp til oß snarliga, vndsätt och hielp oß: ty alle the Amoreers Konungar, som boo vppå bergen, hafwa samkat sigh tilhopa emot oß.

7. Josua drog tijt vp ifrå Gilgal, och alt krigsfolcket medh honom, och alle gode stridzmän.

8. Och HERREN sade til Josua: Fruchta tigh intet för them; ty jagh hafwer gifwit them i tina händer; ingen af them skal kunna blifwa ståndandes för tigh.

9. Altså kom Josua hasteliga på them; ty han drog i hela nattene vp ifrå Gilgal.

10. Men HERREN förskräckte them för Jsrael, så at the slogo them een stoor slachtning af i Gibeon; och jagade efter them på then wägen til BethHoron, och slogo them in til Aseka och Makkeda.

11. Och tå the flydde för Jsrael then wägen neder åth til BethHoron, lät HERREN falla af himmelen stora hagelstenar på them in til Aseka, så at the blefwo döde: och mycket flere af them blefwo döde af hagelstenarna, än Jsraels barn slogo medh swärd.

12. Tå talade Josua medh HERRANOM, på then dagen när HERREN gaf the Amoreer för Jsraels barn, och sade i Jsraels närwaro: Sool statt stilla i Gibeon; och måne i Ajalons daal.

13. Tå stod solen stilla och månen theslikes, til thes at folcket hämnde sigh på sina fiendar. Är icke thetta skrifwit i thens fromas book? så stod solen mitt på himmelen, och fördrögde gå neder så när en helan dagh.

14. Och hafwer ingen dagh warit lijk widh thenna, hwarken förr eller sedan, tå HERREN lydde ens mans röst: ty HERREN stridde för Jsrael.

15. Och Josua drog åter i lägret igen til Gilgal; och hela Jsrael medh honom.

16. Men the fem Konungar woro flydde, och vndstungo sigh vthi een kulo i Makkeda.

17. Tå wardt Josua sagt: Wij hafwe funnet the fem Konungar fördolda i ene kulo i Makkeda.

18. Josua sade: Så wälter stora stenar för gapet af kulone; och befaller några män som taga ther wahra på them.

19. Men J står icke stilla, vtan jager efter edra fiendar, och slår theras eftersta, och läter icke komma them i theras städer: ty HERREN edar Gudh hafwer gifwit them i edra händer.

20. Och tå Josua och Jsraels barn hade lychtat then mächtiga stora slachtningen på them, och platt slagit them, hwad sedan qwart blef af them, thet kom in i the fasta städer.

21. Så kom alt folcket åter i lägret igen til Josua i Makkeda medh frijd; och ingen torde röra sin tungo för Jsraels barn.

22. Men Josua sade: Läter vp gapet för kulone, och drager fram the fem Konungar til migh.

23. The giorde ock så, och hade the fem Konungar til honom vthu kulone; Konungen i Jerusalem, Konungen i Hebron, Konungen i Jarmuth, Konungen i Lachis, Konungen i Eglon.

24. Tå nu thesse Konungar woro framledde til honom, kallade Josua hela Jsrael, och sade til the öfwersta af krigsfolcket, som medh honom drogo: Kommer hijt, och träder thessa Konungarna på halsen medh fötterna: och the kommo fram, och trädde på theras halsar medh fötterna.

25. Och Josua sade til them: Fruchter eder intet, och grufwer eder intet; warer tröste och widh ett fritt modh: ty altså skal HERREN giöra alla edra fiendar, som J emot striden.

26. Och Josua slog them sedan, och drap them, och hängde them i fem trää: och the hängde i trään alt in til aftonen.

27. Tå solen war nedergången, böd han, at man skulle taga them nedh af trään, och kasta them in i kulona ther the sigh vthi fördolt hade; och lade stora stenar för gapet af kulone, hwilke ther ännu äro på thenna dagh.

28. På then samma dagen wan ock Josua Makkeda, och slog thet medh swärdz ägg, medh thes Konung, och gaf thet til spillo, och alla the siälar som ther inne woro, och lät ingen blifwa igen: och giorde them Konungenom i Makkeda, såsom han hade giordt Konungenom i Jericho.

29. Så drog Josua och hela Jsrael medh honom ifrå Makkeda til Libna, och stridde ther emot.

30. Och HERREN gaf thet ock så i Jsraels hand, medh thes Konung; och han slog thet medh swärdz ägg, och alla the siälar som ther inne woro, och lät ingen blifwa igen ther inne: och giorde thes Konung, såsom han hade giordt Konungenom i Jericho.

31. Sedan drog Josua, och hela Jsrael medh honom, ifrå Libna til Lachis; belade och bestridde thet.

32. Och HERREN gaf theslikes Lachis i Jsraels händer, så at the wunno thet på annan dagen, och slogo thet medh swärdz ägg, och alla the siälar som ther inne woro, aldeles som han hade giordt i Libna.

33. På samma tiden drog Horam Konungen i Geser vp til at hielpa Lachis: men Josua slog honom medh alt hans folck, til thes ingen igen blef.

34. Och Josua drog ifrå Lachis medh hela Jsrael, in til Eglon, och belade och bestridde thet:

35. Och wan thet på samma dagh, och slog thet medh swärdz ägg, och gaf til spillo alla the siälar som ther inne woro på samma dagen, aldeles såsom han hade giordt Lachis.

36. Sedan drog Josua medh hela Jsrael ifrån Eglon, vp til Hebron, och bestridde thet:

37. Och wan thet, och slog thet medh swärdz ägg, och thes Konung medh alla thes städer, och alla the siälar som ther inne woro; och lät icke en igen blifwa, aldeles såsom han hade giordt Eglon; och gaf thet til spillo, och alla the siälar som ther inne woro.

38. Tå wände Josua igen medh hela Jsrael in åth Debir, och bestridde thet:

39. Och wan thet, medh thes Konung, och alla thes städer, och slogo them medh swärdz ägg, och gåfwo til spillo alla the siälar som ther inne woro; och lät icke en igen blifwa: såsom han hade giordt Hebron, så giorde han ock Debir, och thes Konung, och såsom han hade giordt Libna, och thes Konung.

40. Altså slog Josua alt landet på bergen, och söder vth, och i dalarna, och widh bäckerna, medh alla theras Konungar; och lät icke en igen blifwa; och gaf til spillo alt thet som anda hade, såsom HERREN Jsraels Gudh budit hade.

41. Och slog them alt ifrå Kades Barnea in til Gasa; och hela landet Gosen in til Gibeon:

42. Och wan alla thessa Konungarna medh theras land alt medh en ryck: ty HERREN Jsraels Gudh stridde för Jsrael.

43. Och Josua drog åter i lägret til Gilgal medh hela Jsrael.

11. Capitel.

Jabin Konungen i Hazor, församlade the Konungar, som igenlefde woro, emot Jsrael, v. 1. Och Josua öfwerföll them, och slog them, v. 6. Han hasade theras hästar, och vpbrände theras wagnar, v. 9. Samt staden Hazor, v. 10. Sköflade städerna, och slog theras Konungar, och alt folcket medh swärdz ägg: hela landet blef medh häärsköld intaget, förvthan Gibeon, hwilke gofwo sigh sielfwiljande, v. 16. Han vthrotade ock the Enakim som bodde på bergen, v. 21.

Tå Jabin Konungen i Hazor thetta hörde, sände han til Jobab Konungen i Madon, och til Konungen i Simron, och til Konungen i Achsaph;

2. Och til the Konungar, som bodde norr vth vppå bergen, och vppå slättmarkene söder vth Cinneroth; och i dalarna, och i Naphoth Dor, vth medh hafwet:

3. Til the Cananeer öster vth och wäster vth, til the Amoreer, Hetheer, Phereseer, och Jebuseer vppå bergen; så ock til the Heveer nedan för Hermons berg i Mizpa land.

4. Thesse drogo vth medh alla theras härar, dråpeliga mycket folck, såsom sanden i hafsstrandene; och ganska många hästar och wagnar:

5. Alle thesse Konungar församlade sigh, och kommo, och lägrade sigh ihoop widh thet watnet Merom, til at strida medh Jsrael.

6. Och HERREN sade til Josua: Fruchta tigh intet för them; ty i morgon på thenna tiden skal jagh gifwa them alla slagna för Jsraels barn: theras hästar skalt tu hasa, och bränna theras wagnar i eld.

7. Och Josua kom hasteliga på them, och alt krigsfolcket medh honom widh watnet Merom, och öfwerföll them.

8. Och HERREN gaf them i Jsraels händer: och the slogo them, och jagade them alt in til thet stora Zidon, och in til thet warma watnet, och in til then slätten i Mizpe öster vth, och slogo them til thes icke en igen blef.

9. Tå giorde Josua them såsom HERREN honom budit hade, och hasade theras hästar, och brände vp theras wagnar:

10. Och wände om på samma tiden, och wan Hazor, och slog thes Konung medh swärd: ty Hazor war tilförene hufwudstaden för alla thessa Konungariken;

11. Och slog alla the siälar, som ther inne woro medh swärdz ägg, och gaf them til spillo: och lät intet igen blifwa som anda hade; och brände vp Hazor medh eld.

12. Ther til alla thessa Konungarnas städer wan Josua, medh theras Konungar; och slog them medh swärdz ägg, och gaf them til spillo, såsom Mose HERRANS tienare budit hade.

13. Doch vpbrände Jsraels barn inga städer medh eld som högt vppe lågo, förvthan Hazor allena; thet vpbrände Josua.

14. Och alt rofwet af thessa städerna, och boskapen, bytte Jsraels barn emellan sigh: men alla menniskior slogo the medh swärdz ägg, til thes the förgiorde them, och läto intet igen blifwa som anda hade:

15. Såsom HERREN sinom tienare Mose, och Mose Josua budit hade, så giorde Josua, at intet blef tilbaka af alt thet HERREN hade budit Mose.

16. Altså intog Josua all thenna landen på bergen, och alt thet söder vth ligger, och alt landet Gosen, och dalarna, och slättmarkena, och Jsraels berg medh thes dalar:

17. Alt ifrå berget, som åthskiljer landet vp åth, emot Seir in til BaalGad, på bergsens Libanons slätt nedan widh Hermons berg: alla theras Konungar wan han, och slog them, och drap them.

18. Men han förde örlig medh thessa Konungarna i långan tijd.

19. Och war ingen stadh, som sigh gaf medh frijd vnder Jsraels barn, vndantagna the Heveer, som bodde i Gibeon; vtan the wunno them alla medh strijd.

20. Och thet skedde så af HERRANOM, at theras hierta wardt förstockat, til at möta Jsraels barn medh strijd: på thet the skulle til spillo komma, och them ingen nådh wederfaras, vtan förgiöras, såsom HERREN hade budit Mose.

21. På then tiden kom Josua, och vthrotade the Enakim vthaf bergen af Hebron, af Debir, af Anab, af all Juda berg, och af all Jsraels berg, och gaf them til spillo medh theras städer:

22. Och lät ingen Enakim igenblifwa i Jsraels barnas land, förvthan i Gasa, i Gath, och i Asdod, ther blefwo the igen.

23. Altså tog Josua alt landet in, aldeles såsom HERREN hade sagt til Mose; och gaf thet Jsraels barnom til arfs, hwarjo slächtene sin deel. Och landet wände åter at strida.

12. Capitel.

The Konungar, som Jsraels barn slogo på hinsidon Jordan, woro Sihon, the Amoreers Konung, v. 1. Och Og, Konungen i Basan, v. 4. Men the som slagne woro af Josua, på thenna sidon Jordan in i Canaans land, woro alle tilhopa 31. v. 7.

Thesse äro the Konungar i landena, som Jsraels barn slogo, och togo theras land in på hinsidon Jordan, öster vth:ifrån Arnons bäck in til Hermons berg, och hela marken öster vth:

2. Sihon the Amoreers Konung, som bodde i Heßbon, och war rådandes ifrån Aroer, som på strandene ligger widh then bäcken widh Arnon, och mitt i bäcken, och öfwer halft Gilead in til then bäcken Jabbock, ther Ammons barnas landamäre är.

3. Och öfwer then slättmarkena, alt in til hafwet Cinneroth öster vth, och in til hafwet i slättmarkene, som är salthafwet öster vth, then wägen åth Beth Jesimoth; och ifrå sönnan neder vth medh bäcken widh berget Pißga:

4. Ther til Ogs gränso Konungens i Basan, then ännu af the Resar qwar blifwen war, och bodde i Astaroth och Edrei:

5. Och war rådandes öfwer berget Hermon, öfwer Salcha, och öfwer hela Basan, alt in til Gessuri och Maachathi gränsor, och i halfwo Gilead, hwilket war Sihons gränsa Konungens i Heßbon.

6. Mose HERRANS tienare, och Jsraels barn slogo them: och Mose HERRANS tienare gaf them the Rubeniter, Gadditer, och then halfwa slächtena Manasse til at intaga.

7. Men thesse äro the Konungar i landena, som Josua slog, och Jsraels barn, på thenna sidone Jordan wäster vth, ifrå BaalGad på Libanons bergs slätt, in til thet berget, som åthskiljer landet vp åth emot Seir, och thet Josua Jsraels slächter gaf til at intaga, hwarjom och enom sin deel:

8. Thet som vppå bergen, dalomen, slättmarkene, widh bäcker, i öknene, och söder vth war, the Hetheer, Amoreer, Cananeer, Phereseer, Heveer, och Jebuseer.

9. Konungen i Jericho: Konungen i Aj, som widh sidona ligger af BethEl:

10. Konungen i Jerusalem: Konungen i Hebron:

11. Konungen i Jarmuth: Konungen i Lachis:

12. Konungen i Eglon: Konungen i Geser:

13. Konungen i Debir: Konungen i Geder:

14. Konungen i Horma: Konungen i Arad:

15. Konungen i Libna: Konungen i Adullam:

16. Konungen i Makkeda, Konungen i BethEl:

17. Konungen i Tappuah: Konungen i Hepher:

18. Konungen i Aphek: Konungen i Lasaron:

19. Konungen i Madon: Konungen i Hazor.

20. Konungen i Simron Meron: Konungen i Achsaph:

21. Konungen i Thaanach: Konungen i Megiddo:

22. Konungen i Kedes: Konungen i Jokneam på Charmel:

23. Konungen i Dor Naphot Dor: Konungen för the Hedningar i Gilgal:

24. Konungen i Tirza: Thet äro en och tretijo Konungar.

13. Capitel.

Gudh vpräknade the land som ännu icke woro intagne, v. 1. Och befalte Josua vthskifta them ibland the nijo slächter, och then halfwa slächten Manasse, v. 7. Sedan wardt vpräknadt och widare stadfäst, Rubens och Gadz, och then andra halfwa slächtenes Manasse arfwedeel, v. 8.

Tå nu Josua wardt gammal, och wäl til ålders, sade HERREN til honom: Tu äst gammal worden, och wäl til ålders, och landet är ännu mycket qwart, som intagas skal:

2. Nemliga, hela landet the Philisteers, och hela Gessuri,

3. Jfrå Sichor, som löper fram om Egypten, alt in til Ekrons landzändar norr vth, hwilka the Cananeer tilräknas; fem the Philisteers herrar, nemliga, the Gasiter, the Aßdoditer, the Askaloniter, the Gittiter, the Ekroniter, och the Aviter.

4. Men ifrå söder är hela the Cananeers land, och Mearah the Zidoniers alt in til Aphek, och til the Amoreers landzändar:

5. Ther til the Gibliters land, och hela Libanon öster vth, ifrå BaalGad nedan för berget Hermon, til thes man kommer til Hamath.

6. Alle the som på bergen boo ifrå Libanon in til thet warma watnet, och alle Zidonier: Jagh skal fördrifwa them för Jsraels barn; kasta lott ther om, til at vthskifta them emellan Jsrael, såsom jagh hafwer budit tigh.

7. Så skift nu thenna landen emellan the nijo slächter til arfs, och emellan then halfwa slächten Manasse.

8. Ty the Rubeniter, och Gadditer hafwa medh then andra halfwa Manasse vndfått theras arfwedeel; som Mose them gaf på hinsidon Jordan öster vth, såsom HERRANS tienare Mose them thet gifwit hafwer:

9. Jfrån Aroer, som ligger på bäcksens strand widh Arnon, och ifrå then staden mitt i bäcken, och all then ängden Medeba alt in til Dibon:

10. Och alla Sihons the Amoreers Konungs städer, som satt i Heßbon, alt in til Ammons barnas landzändar:

11. Ther til Gilead, och the landzändar widh Gessuri och Maachati, och hela berget Hermon, och hela Basan, alt in til Salcha:

12. Hela Ogs rike i Basan, then i Astaroth och Edrei satt, hwilken ännu igen war af the Resar: men Mose slog them, och fördref them.

13. Men Jsraels barn fördrefwo icke them i Gessur, och i Maachath; vtan the bodde både Gessur och Maachath ibland Jsraels barn alt in til thenna dagh.

14. Men the Leviters slächte gaf han ingen arfwedeel; ty HERRANS Jsraels Gudz offer är theras arfwedeel, såsom han them sagt hade.

15. Så gaf Mose Rubens barnas slächte, efter theras ätter:

16. Så at theras landzändar woro ifrån Aroer, som ligger på bäcksens strand widh Arnon, och then staden mitt i bäcken, medh alla slättmarkene in til Medeba:

17. Heßbon och alla thes städer, som liggia på slättmarkene, Dibon, BamothBaal, och Beth BaalMeon:

18. Jahza, Kedemoth, Mephaath:

19. Kiriathaim, Sibma, Zereth Sahar vppå berget Emek:

20. BethPeor, the bäcker widh Pißga, och Beth Jesimoth:

21. Och alla the städer på slättmarkene; och hela Sihons the Amoreers Konungs rike, som satt i Heßbon, then Mose slog medh the Förstar i Midian, Evi, Rekem, Zur, Hur, och Reba, hwilke Konung Sihons höfwitzmän woro, som i landena bodde.

22. Ther til Bileam Beors son, then spåmannen, slogo Jsraels barn medh swärd, samt medh the andra dräpna.

23. Och landamäret til Rubens barn war Jordan. Thetta är nu Rubens barnas arfwedeel i theras ätter, städer och byar.

24. Gadz barnas slächte, efter theras ätter, gaf Mose:

25. Så at theras landzändar woro Jaeser, och alla the städer i Gilead, och halft Ammons barnas land, alt in til Aroer, som ligger för Rabbah:

26. Och ifrå Heßbon in til Ramath Mizpe och Betonim: och ifrå Mahanaim alt in til Debirs landzändar:

27. Men i dalenom, BethHaram, BethNimra, Succoth och Zaphon, som qwart war af Sihons rike Konungens i Heßbon, hwilkes gränsa war Jordan, alt in til ändan af hafwet Cinnereth, på thenna sidone Jordan, öster vth.

28. Thetta är nu Gadz barnas arfwedeel i theras ätter, städer och byar.

29. Then halfwa Manasse barnas slächt, efter theras ätter, gaf Mose:

30. Så at theras landzändar woro ifrå Mahanaim, hela Basan; hela Ogs rike Konungens i Basan, och alla Jairs byar som i Basan liggia, nemliga, sextijo städer:

31. Och halfwa Gilead, Astaroth, Edrei, Ogs rikes städer i Basan, gaf han Machirs Manasse sons barnom, thet är, hälftena af Machirs barnom efter theras ätter.

32. Thetta är thet som Mose vthskifte vppå Moabs mark, hinsidon Jordan in moot Jericho, öster vth.

33. Men Levi slächte gaf Mose ingen arfwedeel: ty HERREN Jsraels Gudh är theras arfwedeel, såsom han them sagt hade.

14. Capitel.

När nu landet mästedeels war intaget, och skulle delas, fingo Leviterna ingen deel, vtan några städer til theras boning, och förstäder til theras boskap, v. 1. Caleb begärade thet landet, som Gudh honom tilsagt hade, v. 6. Och sick til arfwelott Hebron medh thes bergsbygd, v. 13.

Thetta är nu thet, som Jsraels barn intogo i Canaans lande, hwilket them emellan vthskifte Presten Eleazar, och Josua Nun son, och the öfwerste fäder i Jsraels barnas slächter.

2. Och the skifte thet emellan sigh medh lott, såsom HERREN budit hade genom Mose, at gifwa the halftijonde slächter.

3. Ty the twå slächterna, och then halfwa hade Mose gifwit arfwedeel hinsidon Jordan:

Men Leviterna hade han ingen arfwedeel gifwit ibland them.

4. Ty Josephs barn wordo twå slächter, Manasse och Ephraim; therföre gåfwo the Leviterna ingen deel i landena, vtan städer, ther the skulle boo vthi, och förstäder för theras boskap och håfwor.

5. Såsom HERREN hade budit Mose, så giorde Jsraels barn, och skifte landet.

6. Tå gingo Juda barn fram til Josua i Gilgal: Och Caleb Jephunne son, then Kenisiten, sade til honom: Tu wetst hwad HERREN sade til then Gudzmannen Mose, på mina och tina wägna i Kades Barnea.

7. Jagh war fyratijo åhra gammal, tå Mose HERRANS tienare migh vthsände ifrå Kades Barnea til at bespeija landet; och jagh sade honom igen efter mitt samwet.

8. Men mine bröder, som medh migh vpgångne woro, giorde folckena ett förskräckt hierta: men jagh fölgde HERRAN min Gudh troliga efter.

9. Tå swor Mose på then samma dagen, och sade: Thet landet, som tu på trädt hafwer medh tin foot, skal wara tin och tina barnas arfwedeel til ewig tijd; therföre at tu HERRAN min Gudh troliga efterfölgdt hafwer.

10. Och nu sij, HERREN hafwer låtit migh lefwa, såsom han sagt hade: Thet är nu fem och fyratijo åhr, sedan HERREN thetta sade til Mose, tå Jsrael wandrade i öknene: Och sij, jagh är nu på thenna dagh fem och ottatijo åhra gammal;

11. Och är ännu i dagh så starck, som jagh war på then dagen, tå Mose sände migh vth: såsom min macht war på then tiden, så är hon ännu til at strida, och til at gå vth och in.

12. Så gif migh nu thetta berget, om hwilket HERREN sade på then dagen: ty tu hörde thet på then tiden, at the Enakim boo ther vppå, och äro store och faste städer, om HERREN wille wara medh migh, at jagh kunde fördrifwa them, såsom HERREN sagt hafwer.

13. Tå wälsignade Josua honom, och gaf så Caleb Jephunne son Hebron til arfwedeel.

14. Ther af wardt Hebron Calebs Jephunne sons then Kenisitens arfwedeel, alt in til thenna dagh; therföre at han hade troliga efterfölgdt HERRAN Jsraels Gudh.

15. Men Hebron kallades i förtiden Kiriath Arba, then en stoor man war ibland the Enakim. Och landet hade återwändt örliga.

15. Capitel.

Juda barnas gränsor wordo vthräknade, v. 1. Caleb fick sin deel ibland Juda barn, v. 13. Och Caled gaf Athniel sin dotter Achsa til hustru, therfore at han wan Kiriath Sepher, v. 16. Sedan vpräknas Juda städer, v. 21. Men Juda barn kunde icke fördrifwa the Jebuseer, v. 63.

Juda barnas slächtes lott efter theras ätter, war in emot Edoms landzändar widh then öknen Zin, som söder vth stöter in på söderlanden:

2. Så at theras södergränsor woro ifrån ändanom af salthafwet, thet är, ifrå then tungone som drager söder åth.

3. Och går tädan vp åth Akrabbim, och går igenom Zin, och går vp åth ifrå sönnan in til Kades Barnea: och går igenom Hezron, och går vp åth Adar, och böijer sigh omkring Karkaa.

4. Och går igenom Azmon, och kommer vth widh Egypti bäck, så at änden af then gränson warder hafwet. Thetta äro nu edra gränsor söder vth.

5. Men östergränsan är salthafwet in til Jordans ända. Then norra gränsan, är ifrå hafsens tungo som är widh Jordan:

6. Och går vp åth in til BethHogla, och drager sigh ifrå nordan in til BethAraba, och går vp åth til Bohans steen Nubens sons.

7. Och går vp åth til Debir ifrån Achors daal, och ifrå norra sidone som weet åth Gilgal, thet twärt öfwer ligger widh Adummim vp åth, hwilket sönnan til ligger widh bäcken: sedan går hon vp åth til thet watnet Ensemes, och går vth widh then brunnen Rogel.

8. Sedan går hon vp åth til Hinnoms sons daal, widh then Jebuseens sido, som boor söder vth, thet är Jerusalem; och går vp åth öfwer bergsklinten, som ligger för then dalen Hinnom wäster vth, hwilken stöter in på sidona af Rephaims daal norr vth.

9. Sedan går hon ifrå then samma bergsklinten, in til then watubrunnen Nephtoah, och går vth til the städer widh Ephrons berg, och böijer sigh åth Baala, thet är Kiriath Jearim.

10. Och går omkring ifrå Baala wäster vth in til berget Seir, och går vth medh sidone af thet berget Jearim ifrå nordan, thet är Chesalon, och kommer neder til BethSemes, och går igenom Thimna.

11. Och kommer vth widh sidona af Ekron norr vth, och drager sigh in åth Sichron, och går öfwer thet berget Baala, och kommer vth widh Jabneel; så at hennes yttersta är hafwet.

12. Then gränsan wäster vth, är thet stora hafwet. Thetta är nu Juda barnas gränsor alt omkring i theras ätter.

13. Men Caleb Jephunne son wardt gifwit hans deel ibland Juda barn, efter som HERREN hade befalt Josua: nemliga, KiriathArba Enaks faders, thet är Hebron.

14. Och Caleb fördref tädan the tre Enaks söner, Sesai, Ahiman, och Thalmai, Enaks afföda.

15. Och drog tädan vp åth til Debirs inbyggiare: och Debir heet tilförene KiriathSepher.

16. Och Caleb sade: Then som slår Kiriath Sepher och winner thet, honom wil jagh gifwa mina dotter Achsa til hustru.

17. Tå wan thet Athniel Kenas son Calebs broders; och han gaf honom sina dotter Achsa til hustru.

18. Och thet begaf sigh tå hon indrog, wardt henne rådet, at bedas en åker af sinom fader; och hon gaf sigh ifrån åsnan. Tå sade Caleb til henne: Hwad är tigh?

19. Hon sade: Gif migh een wälsignelse; ty tu hafwer gifwit migh ett söder land, gif migh och wattukällor: så gaf han henne källor ofwan och nedan.

20. Thetta är nu Juda slächtes arfwedeel i theras ätter.

21. Och Juda barnas slächtes städer ifrå then ena sidone til then andra, vth medh the Edomeers gränsor söder vth, woro thesse: Kabzeel, Eder, Jagur:

22. Kina, Dimona, AdAda:

23. Kedes, Hazor, Jithnan:

24. Siph, Telem, Bealoth.

25. HazorHadatta, Kerioth, Hezron, thet är Hazor:

26. Aman, Sema, Molada:

27. HazarGadda, Hesmon, BethPalet:

28. HazarSual, BerSeba, Bisjothja,

29. Baala, Jjim, Azem:

30. Eltholad, Chesil, Horma:

31. Ziklag, Madmanna, Sansanna:

32. Lebaoth, Silhim, Ain, Rimmon: thet är nijo och tiugu städer, och theras byar.

33. Men i dalarna woro Estaol, Zorga, Asna:

34. Sanoah, EnGannim, Tappuah, Enam:

35. Jarmuth, Adullam, Socho, Aseka:

36. Saaraim, Adithaim, Gedera, Gederothaim: thet äro fiorton städer, och theras byar.

37. Zenan, Hadasa, MigdalGad:

38. Dilean, Mizpe, Joktheel:

39. Lachis, Bozkath, Eglon:

40. Chabbon, Lahmas, Cithlis:

41. Gederoth, BethDagon, Naama, Makkeda: thet är sexton städer, och theras byar.

42. Libna, Ether, Asan:

43. Jiphthah Asna, Nesib:

44. Kegila, Achsib, Maresa: thet äro nijo städer, och theras byar.

45. Ekron medh thes döttrar och byar.

46. Jfrån Ekron och in til hafwet, alt thet som räcker in til Asdod, och thes byar.

47. Asdod medh thes döttrar och byar, Gasa medh thes döttrar och byar in til Egypti bäck, och thet stora hafwet är gränsan.

48. Men vppå berget war Samir, Jathir, Socho:

49. Danna, KiriathSanna, thet är Debir:

50. Anab, Estemo, Anim:

51. Gosen, Holon, Gilo: thet äro ellofwa städer, och theras byar.

52. Arab, Duma: Esean:

53. Janum, BethTappuah, Apheka:

54. Humta, KiriathArba, thet är Hebron, Zior: thet äro nijo städer, och theras byar.

55. Maon, Carmel, Siph, Jutta:

56. Jesreel, Jokdeam, Sanoah:

57. Kain, Gibea, Thimna: thet äro tijo städer, och theras byar.

58. Halhul, Bethzur, Gedor:

59. Maarath, BethAnoth, Elthekon: thet äro sex städer, och theras byar.

60. KiriathBaal, thet är KiriathJearim, Rabba: twå städer, och theras byar.

61. Men i öknene woro, BethAraba, Middin, Sechacha:

62. Nibsan, och then saltstaden, och EnGedi: thet äro sex städer, och theras byar.

63. Men the Jebuseer bodde i Jerusalem, och Juda barn kunde icke fördrifwa them: altså blefwo the Jebuseer medh Juda barnom i Jerusalem, alt in til thenna dagh.

16. Capitel.

Josephs barn woro Ephraim och Manasse, och blefwo theras gränsor vthdelade, först i gemeen, v. 1. Sedan Ephraims barnas arfwedeel, v. 5. Och the Cananeer i Gaser blefwo boende ibland them, v. 10.

Och Josephs barnom föll lotten til ifrån Jordan in moot Jericho, alt in til watnet widh Jericho ifrån östan, och öknen som går vp ifrån Jericho genom thet berget BethEl;

2. Och går vth ifrå BethEl til Lus, och går igenom then gränson ArchiAtaroth:

3. Och drager sigh neder åth wäster vth, til then gränson Japhleti, alt in til then nedra BethHorons gränso, och alt in til Gaser: och thes ände är widh hafwet.

4. Thetta fingo nu Josephs barn til arfwedeel, Manasse och Ephraim.

5. Ephraims barnas gränsa i theras ätter til theras arfwedeel ifrån östan, war AtarothAddar, alt in til thet öfra BethHoron.

6. Och går vth wäster åth widh Michmethath, som norr vth ligger, ther böijer thet sigh omkring öster om then staden Thaanath Silo; och går ifrån östan in åth Janoha:

7. Och kommer neder ifrån Janoha til Ataroth, och Naaratha, och stöter in på Jericho, och går vth widh Jordan.

8. Jfrå Tappuah går hon wäster vth til NahalKana, och hennes vthgång är i hafwet. Thetta är nu Ephraims barnas slächtes arfwedeel, til theras ätter.

9. Och alle Ephraims barnas gränsestäder medh theras byar lågo förströdde ibland Manasse barnas arfwedeel.

10. Och the fördrefwo icke the Cananeer som bodde i Gaser: så blefwo tå the Cananeer ibland Ephraim alt in til thenna dagh, och wordo skattskyldige.

17. Capitel.

Ther efter wardt Manasse lott äfdeelt, v. 1. Och Zelaphehads döttrars deel, v. 3. Men Josephs barn klagade, at theras lott war liten, v. 14. Tå swarade them Josua, och böd at the skulle rödia, och intaga bergen, och the Cananeers städer, v. 18.

Och lotten föll til Manasse slächte, then Josephs förste son war, och föll til Machir Manasse första son Gileads fader; ty han war en godh stridzman, therföre fick han Gilead och Basan.

2. Them androm Manasse barnom vthi theras ätter föll ock så til: nemliga; Abiesers barnom, Heleks barnom, Asriels barnom, Sechems barnom, Hephers barnom, och Semidas barnom: Thesse äro Manasse barn Josephs sons, som mankön woro i theras ätter.

3. Men Zelaphehad Hephers son, Gilead sons, Machir sons, Manasse sons, hade inga söner, vtan döttrar; och theras namn äro thesse: Mahela, Noa, Hogla, Milca, Tirza;

4. Och the gingo fram för Presten Eleazar och för Josua Nun son, och för the öfwersta, och sade: HERREN böd Mose, at han skulle gifwa oß arfwedeel ibland wåra bröder: så gaf han them ock arfwedeel ibland theras faders bröder, efter HERRANS befalning.

5. Men Manasse föllo tijo snöre til, förvtan thet landet Gilead och Basan, som på hinsidon Jordan ligger.

6. Ty Manasse döttrar togo arfwedeel medh hans söner: och thet landet Gilead kom the andra Manasse barn til.

7. Och Manasse gränsa war ifrån Asser til Michmethath, som ligger för Sechem, och går vth på högra handena in til them af EnTappuah.

8. Ty thet landet Tappuah kom Manasse til, och är Manasse gränsa in widh Ephraims barn.

9. Sedan går hon neder til NahalKana, söder vth til bäckstäderna, hwilka Ephraim tilhöra ibland Manasse städer: men ifrå nordan är Manasse gränsa in på bäcken, och går vth i hafwet:

10. Ephraims söder vth, och Manasse norr vth, och hafwet är hans landamäre, och stöter in på Asser ifrå nordan, och in på Jsaschar ifrån östan.

11. Så hade nu Manasse ibland Jsaschar och Asser, BethSean och thes döttrar, Jibleam och thes döttrar, och them i Dor och thes döttrar, och them i Endor och thes döttrar, och them i Thaanach och thes döttrar, och them i Megiddo och thes döttrar, och tredie delen Naphet.

12. Och Manasse barn kunde icke intaga the städer; vtan the Cananeer begynte til at boo i thessa landena.

13. Men tå Jsraels barn wordo mächtige, giorde the the Cananeer skattskyldiga, och fördrefwo them icke.

14. Tå talade Josephs barn til Josua, och sade: Hwij hafwer tu icke gifwit migh meer än en lott, och ett snöre af arfwedelenom, och jagh är doch ett mycket folck, såsom HERREN hafwer wälsignat migh?

15. Tå sade Josua til them: Efter tu äst ett mycket folck, så gack vp i skogen, och röd tigh ther rum vthi the Phereseers och Resars land, efter Ephraims berg är tigh förtrångt.

16. Tå sade Josephs barn: Berget kunne wij icke få; ty the Cananeer bruka alle jernwagnar, som i the landena Emek boo, när hwilko ligger BethSean och thes döttrar, och Jisreel i Emek.

17. Josua sade til Josephs huus, Ephraim och Manasse: Tu äst ett mycket folck; och efter tu så mycket äst, måste tu icke hafwa en lott:

18. Vtan berget skal höra tigh til, ther skogen är; ther röd om tigh, så blifwer thet tins lotz ände, när tu fördrifwer the Cananeer som jernwagnar hafwa, och mächtige äro.

18. Capitel.

Wjtnesbyrdsens tabernakel blef vpsatt i Silo, v. 1. Men Josua förbrådde them theras försummelse til at intaga landet, v. 3. Tå sände Josua vth, och lät beskrifwa landet, v. 5. Och han kastade lott i Silo, emellan the siu slächter, v. 10. Blef ock Ben Jamins lott medh thes gränsor och städer vpräknad, v. 11.

Och hela menigheten af Jsraels barn församlade sigh i Silo, och ther vpsatte the witnesbyrdsens tabernakel: och landet war them vndergifwit.

2. Och woro ännu siu slächter af Jsraels barn, hwilkom theras deel icke vthskift war.

3. Och Josua sade til Jsraels barn: Huru länge wiljen J wara så late, at J icke gåån åstadh, och tagen landet in, som HERREN edra fäders Gudh eder gifwit hafwer?

4. Tager eder af hwarjo slächtene tre män, at jagh må sända them, och the stå vp, och gå igenom landet, och beskrifwa thet efter theras arfwedelar, och komma til migh igen.

5. Skifter landet i siu delar: Juda skal blifwa widh sina gränsor sönnan efter: och Josephs huus skal blifwa widh sina gränsor nordan efter.

6. Men J beskrifwer the siu delars land, och bärer thet hijt til migh, så wil jagh kasta eder lott för HERRANOM wårom Gudh.

7. Ty Leviterna hafwa ingen deel ibland eder, vtan HERRANS Presterskap är theras arfwedeel: men Gad och Ruben, och then halfwa slächten Manasse hafwa tagit sin deel på hinsidon Jordan öster vth, then Mose HERRANS tienare them gaf.

8. Tå stodo the män vp, och foro åstadh: och Josua böd them, tå the gå wille til at beskrifwa landet, och sade: Wandrer igenom landet, och beskrifwer thet, och kommer igen til migh, at jagh må kasta eder lott för HERRANOM i Silo.

9. Så gingo männerna åstadh, och drogo landet igenom, och beskrefwo thet på een skrift efter städerna i siu delar; och kommo til Josua i lägret igen i Silo.

10. Tå kastade Josua lotten öfwer them i Silo för HERRANOM, och skifte ther landet vth ibland Jsraels barn, hwarjom och enom sin deel.

11. Och föll BenJamins barnas slächtes lott efter theras ätter: och wardt theras lotz gränsa emellan Juda barn, och Josephs barn.

12. Och theras gränsa war på sidone norr vth ifrån Jordan, och går vpåth vth medh Jericho på norra sidone, och kommer vppå berget wäster vth: och vthgången är widh then öknen BethAven:

13. Och går tädan in til Lus, vth medh sidone på Lus söder vth, thet är BethEl: och går nederåth in til AtarothAdar widh berget, som ligger sönnan widh thet nedra BethHoron;

14. Och går neder, och böijer sigh omkring til wästra sidona söder vth ifrå berget, som ligger för BethHoron söder vth: och går vth widh Kiriath Baal, thet är KiriathJearim, Juda barnas stadh. Thetta är nu then sidan wäster vth.

15. Men then sidan söder vth är ifrå Kiriath Jearim, och går vth emot wäster, och kommer vth til watubrunnen Nephtoah:

16. Och går neder widh ändan på berget som ligger för Hinnoms sons daal, then ther ligger i Raphaims daal norr vth, och går neder genom Hinnoms daal på the Jebuseers sido sönnan til, och kommer neder widh then brunnen Rogel:

17. Och drager sigh ifrå nordan, och kommer vth til EnSemes, och kommer vth til the högar som liggia vppe emot Adummim, och kommer nedh til Bohens steen Rubens sons.

18. Och går vth medh sidone widh slättmarkena, som ligger norr vth, och kommer neder på slättmarkena:

19. Och drager vth medh then sidone widh Beth Hogla, som ligger norr vth, och änden ther af widh salthafsens tungo norr vth, in på Jordans södra ända: Thetta är nu then södra gränsan.

20. Men til then östra sidon skal Jordan wara änden. Thetta är nu BenJamins arfwedeel i theras gränsor alt omkring, i theras ätter.

21. Men städerna BenJamins barnas slächters ibland theras ätter äro thesse: Jericho, BethHogla, EmekKeziz:

22. BethAraba, Zemaraim, BethEl:

23. Avim, Para, Ophra:

24. CepharAmmonai, Ophni, Gaba: thet äro tolf städer, och theras byar.

25. Gibeon, Rama, Beeroth:

26. Mizpe, Cephira, Moza:

27. Rekem, Jirpeel, Thareala:

28. Zela, Eleph, och the Jebuseer, thet är Jerusalem: Gibeath, Kiriath: fiorton städer, och theras byar. Thetta är nu BenJamins barnas arfwedeel i theras ätter.

19. Capitel.

Sedan wardt Simeon, Sebulon, Jsaschar, Asser, Naphthali och Dan, hwarjom sin lott beskrifwen, v. 1. Och fick Josua til arfwedeel Timnath Serah, en stadh vppå Ephraims berg, then han sielf begärade, v. 49. Slutet på landsens deelning, v. 51.

Sedan föll then andre lotten Simeons barnas slächtes efter theras ätter: och theras arfwedeel war ibland Juda barnas arfwedeel.

2. Och kom på theras arfwedeel BerSeba, Seba, Molada:

3. Hazar Sual, Bala, Azem:

4. Eltolad, Bethul, Horma:

5. Ziklag, BethMarkaboth, HazarSusa:

6. BethLebaoth, Saruhen: thet äro treton städer, och theras byar.

7. Ain, Rimmon, Ether, Asan: thet äro fyra städer, och theras byar.

8. Ther til alla byar, som liggia omkring thessa städerna, alt in til BaalathBer, Ramath söder vth: thetta är Simeons barnas arfwedeel i theras ätter.

9. Ty Simeons barnas arfwedeel är ibland Juda barnas snöre: efter Juda barnom war theras arfwedeel för stoor; therföre fingo Simeons barn deel ibland theras arfwedeel.

10. Tredie lotten föll på Sebulons barn efter theras ätter: och theras arfwedeels gränsa war alt in til Sarid:

11. Och går vp åth wäster vth til Marala, och stöter in på Dabbaseth, och stöter in på bäcken som löper fram om Jokneam:

12. Och wänder sigh ifrå Sarid öster vth, alt in til then gränsan CislothThabor; och går vth til Daberath, och räcker vp til Japhia:

13. Och löper tädan öster åth igenom Gitta Hepher, JttaKazin, och kommer vth til Rimmon Hammethoar, Hannea:

14. Och böijer sigh omkring ifrå nordan in åth Nathon; och vthgången är i then dalen JiphthaEl:

15. Kattath, Nahalal, Simron, Jideala och BethLehem: thet äro tolf städer, och theras byar.

16. Thetta är nu Sebulons barnas arfwedeel til theras ätter: och thetta är theras städer och byar.

17. Fjerde lotten föll på Jsaschars barn, efter theras ätter.

18. Och theras gränsa war, Jisreel, Chesulloth, Sunem:

19. Hapharaim, Sion, Anaharath.

20. Rabbith, Kisjon, Abez:

21. Remeth, EnGannim, EnHadda, Beth Pazzez.

22. Och stöter in på Thabor, Sahazima, Beth Semes, och vthgången ther af war in vppå Jordan; sexton städer och theras byar.

23. Thetta är nu Jsaschars barnas slächters arfwedeel til theras ätter, städer och byar.

24. Femte lotten föll på Assers barnas slächte i theras ätter.

25. Och theras gränsa war, Helkath, Hali, Beten, Achsaph:

26. Alammelech, Amead, Miseal; och stöter in på Carmel widh hafwet, och til SihorLibnath:

27. Och wänder sigh öster vth til BethDagon, och stöter in på Sebulon, och til then dalen JiphthahEl norr vth, BethEmek, Negiel, och kommer vth widh Cabul på wenstra sidone:

28. Ebron, Rehob, Hammon, Kana, alt in til thet stora Zidon:

29. Och wänder sigh in åth Rama, alt in til then fasta staden Zor; och wänder sigh åth Hosa, och går vth widh hafwet efter snöret åth Achsib:

30. Vmma, Aphek, Rehob: twå och tiugu städer och theras byar.

31. Thetta är nu Assers barnas slächters arfwedeel til theras ätter, städer och byar.

32. Sjette lotten föll på Naphthali barn i theras ätter.

33. Och theras gränsa war ifrå Heleph, Allon, igenom Zaanannim, Adami, Nekeb, JabneEl, alt in til Lakum, och går vth in på Jordan.

34. Och wänder sigh wäster vth åth Asnoth Thabor; och kommer tädan vth och til Hukkok, och stöter in på Sebulon söder vth, och til Asser wäster vth, och til Juda in widh Jordan, öster vth;

35. Och hafwer fasta städer, Ziddim, Zer, Hammath, Rakkath, Chinnareth:

36. Adama, Rama, Hazor:

37. Kedes, Edrei, EnHazor:

38. Jireon, MigdalEl, Horem, BethAnath, BethSames: nitton städer och theras byar.

39. Thetta är nu Naphthali barnas slächters arfwedeel til theras ätter, städer och byar.

40. Sjunde lotten föll på Dans barnas slächte i theras ätter.

41. Och gränsan af theras arfwedeel war: Zorga, Estaol, JrSames:

42. Saalabbin, Ajalon, Jithla:

43. Elon, Thimnatha, Ekron:

44. Eltheke, Gibbethon, Baalath:

45. Jehud, Benebarak, GathRimmon:

46. MeJarkon, Rakkon medh then gränsona widh Japho.

47. Och ther går Dans barnas gränsa vth. Och Dans barn drogo vp, och stridde emot Lesem, och wunno thet, och slogo thet medh swärdz ägg: och togo thet in, och bodde ther vthi, och kallade thet Dan, efter theras faders namn.

48. Thetta är nu Dans barnas slächtes arfwedeel i theras ätter, städer och byar.

49. Och tå the hade lychtat vthskifta landet medh thes gränsor, gåfwo Jsraels barn Josua Nun son en arfwedeel ibland sigh:

50. Och gåfwo honom efter HERRANS befalning then stadh, som han begärade, som war ThimnathSerah vppå Ephraims berg: then staden bygde han, och bodde ther vthi.

51. Thesse äro nu the arfwedelar, som Eleazar Presten, och Josua Nun son, och the öfwerste af Fäderna ibland slächterna, genom lott vthskifte Jsraels barnom i Silo för HERRANOM, in för dörene af witnesbyrdsens tabernakel: och lychtade så landsens vthskiftning.

20. Capitel.

När thetta så skedt war, befalte Gudh afsöndra några frijestäder, ther til the måtte fly som oförwarandes emot sin wilja slogo någon ihiäl, v. 1. Och the helgade ther til sex städer, v. 7.

Och HERREN talade medh Josua, och sade:

2. Säg Jsraels barnom: skicker ibland eder några frijestäder, om hwilka jagh eder genom Mosen sagt hafwer:

3. At tijt må fly en mandråpare, som slår een siäl oförwarandes och owetandes; at the må ibland eder frij wara för blodhämnaren.

4. Och then som flyr til någon af the städer, han skal stå vthan för stadzporten; och för the äldsta i staden förtälja sin saak: så skola the taga honom in i staden til sigh, och få honom rum, at han må boo när them.

5. Och om blodhämnaren kommer efter honom, skola the icke öfwerantwarda dråparen i hans händer, efter han oförwarandes slog sin nästa, och war icke tilförene hans owän.

6. Så skal han boo i stadenom, til thes han står för menighetene til rätta; alt in til thes öfwerste Presten döör, som på then tiden är: tå skal dråparen komma til sin stadh igen, och i sitt huus i stadenom, ther han vthflydder war.

7. Tå helgade the Kedes i Galilea på Naphthali berg, och Sechem på Ephraims berg, och KiriathArba, thet är Hebron på Juda berg:

8. Och på hinsidon Jordan widh Jericho, öster vth, skickade the Bezer i öknene på slättmarkene, af Rubens slächte; och Ramoth i Gilead af Gadz slächte, och Golan i Basan af Manasse slächte.

9. Thet woro tå the städer som Jsraels barnom förelagde woro, och främlingomen som ibland them bodde, at tijt skulle fly then som een siäl oförwarandes sloge; at han icke skulle ihiäl slås af blodhämnaren, in til thes han hade ståndit för menighetene.

21. Capitel.

Tå trädde fram Presterna af Levi slächte, och begärade städer til boning af Jsraels barnom, v. 1. Och them wordo gifne otta och fyratijo städer medh theras förstäder, ibland the andra Jsraels slächter, v. 41. Och Jsraels barn besåto landet medh frijd, v. 44.

Tå trädde the öfwerste fäder ibland Leviterna fram för Presten Eleazar, och för Josua Nun son, och för the öfwersta fäder ibland Jsraels barnas slächte;

2. Och talade medh them i Silo i Canaans land, och sade: HERREN hafwer budit genom Mose, at man skulle gifwa oß städer til at boo vthi, och theras förstäder til wår boskap.

3. Så gåfwo tå Jsraels barn Leviterna vthaf theras arfwedelar, efter HERRANS befalning thessa städer, och theras förstäder.

4. Och lotten föll vppå the Kehathiters ätt: och kommo Aarons barnom Prestens af Leviterna treton städer til igenom lotten; af Juda slächte, af Simeons slächte, och af BenJamins slächte.

5. Men the andra Kehats barnom af samma ätt, kommo tijo städer til igenom lotten; af Ephraims slächte, af Dans slächte, och af then halfwa slächtene Manasse.

6. Men Gersons barnom af samma ätt kommo treton städer til igenom lotten; af Jsaschars slächte, af Assers slächte, och af Naphthali slächte, och af then halfwa slächtene Manasse i Basan.

7. Merari barnom til theras ätter kommo tolf städer til; af Rubens slächte, af Gadz slächte, och af Sebulons slächte.

8. Altså gåfwo Jsraels barn Leviterna igenom lotten thessa städer, och theras förstäder, såsom HERREN genom Mose budit hade.

9. Af Juda barnas slächte, och af Simeons barnas slächte gåfwo the thessa städerna, hwilka the nämnde efter theras namn.

10. Aarons barnom af the Kehathiters ätt, af Levi barnom: ty förste lotten war theras;

11. Så gåfwo the them nu KiriathArba, then Enaks fader war, thet är Hebron, på Juda berg, och thes förstäder alt omkring.

12. Men stadsens åker, och hans byar, gåfwo the Caleb Jephunne son til hans arf.

13. Så gåfwo the Prestens Aarons barnom then mandråparas frijestad Hebron, och hans förstäder; Libna, och thes förstäder:

14. Jathir, och thes förstäder; Estemoa, och thes förstäder:

15. Holon, och thes förstäder; Debir och thes förstäder:

16. Ain, och thes förstäder; Jutta och thes förstäder; BethSemes, och thes förstäder: nijo städer af thessa twå slächterna.

17. Af BenJamins slächte gåfwo the fyra städer, Gibeon och thes förstäder, Geba och thes förstäder:

18. Anathoth, och thes förstäder; Almon, och thes förstäder.

19. Så at alle Aarons Prestens barnas städer, woro treton medh theras förstäder.

20. Men the andra Kehats Levitens barnas ätter, kommo fyra städer til, igenom theras lott, af Ephraims slächte.

21. Och the gåfwo them then mandråparas frijestaden Sechem, och hans förstäder på Ephraims berg; Geser, och thes förstäder:

22. Kibzaim, och thes förstäder; BethHoron, och thes förstäder.

23. Af Dans slächte fyra städer: Eltheke, och thes förstäder; Gibbethon, och thes förstäder:

24. Ajalon, och thes förstäder; GathRimmon, och thes förstäder.

25. Af then halfwa slächtene Manasse twå städer: Thaenach, och thes förstäder; GathRimmon, och thes förstäder.

26. Så at alla the andra Kehats ätts barnas städer woro tijo medh theras förstäder.

27. Men Gersons barnom af the Leviters ätter wordo gifne, af then halfwa slächtene Manasse, twå städer, then mandråparas frijestaden Golan i Basan, medh thes förstäder; Beestera, och thes förstäder:

28. Af Jsaschars slächte fyra städer, Kision, och thes förstäder; Dabrath, och thes förstäder:

29. Jarmuth, och thes förstäder; EnGannim, och thes förstäder.

30. Af Assers slächte fyra städer; Miseal, och thes förstäder; Abdon, och thes förstäder:

31. Helkath, och thes förstäder; Rehob, och thes förstäder.

32. Af Naphthali slächte tre städer: then mandråparas frijestaden Kedes i Galilea, och thes förstäder; HamothDor, och thes förstäder; Karthan, och thes förstäder:

33. Så at alle Gersoniters ätts städer woro treton, medh theras förstäder.

34. Men Merari barnom the andra Leviterna wardt gifwit, af then slächten Sebulon, fyra städer: Jokneam, och thes förstäder; Kartha, och thes förstäder:

35. Dimna, och thes förstäder; Nahalal, och thes förstäder.

36. Af Rubens slächte fyra städer: Bezer, och thes förstäder; Jahza, och thes förstäder:

37. Kedemoth, och thes förstäder; Mephaath, och thes förstäder.

38. Af Gadz slächte fyra städer: then mandråparas frijestaden Ramoth i Gilead, och thes förstäder; Mahanaim, och thes förstäder:

39. Hesbon, och thes förstäder; Jaeser, och thes förstäder.

40. Så at alle Merari barnas, the andra Leviternas städer, ibland theras ätter, efter theras lott, woro tolf.

41. Alle Leviternas städer, ibland Jsraels barnas arf, woro otta och fyratijo, medh theras förstäder:

42. Och hwar och en af thessa hade sin förstad om sigh; then ene som then andre.

43. Altså gaf HERREN Jsraels barnom alt landet, som han sworit hafwer theras fäder at gifwa: och the togo thet in, och bodde ther vthi.

44. Och HERREN lät them hafwa roo för allom omkring them, såsom han theras fäder sworit hade. Och ingen af theras fiendar siod emot them; vtan alla theras fiendar gaf HERREN i theras händer.

45. Och felade intet af thet goda som HERREN Jsraels huus tilsagt hade; vtan thet skedde så alt.

22. Capitel.

Efter Jsrael war nu til roo kommen, kallade Josua the Rubeniter, the Gadditer, och then halfwa slächtena Manasse: förmante them, at the icke skulle öfwergifwa HERRAN; wälsignade them, och lät them fara heem, v. 1. När the kommo til Jordan, bygde the ther ett stort altare, v. 10. När the andre thet hörde, drogo the efter them medh en häär, menandes at the wille offra afgudom, v. 11. Men när the hörde theras vrsächt, drogo the heem igen, v. 21.

Tå kallade Josua til sigh the Rubeniter och Gadditer, och then halfwa slächtena Manasse;

2. Och sade til them: J hafwen hållit alt thet Mose HERRANS tienare eder budit hafwer, och lydt mine röst i alt thet jagh hafwer budit eder.

3. J hafwen icke öfwergifwit edra bröder nu i en lång tijd alt in til thenna dagh; och hafwen blifwit widh HERRANS edars Gudz budh.

4. Efter nu HERREN edar Gudh hafwer låtit edra bröder komma til roo, såsom han them sagt hade: så wänder nu om igen, och drager til edra hyddor i edars arfs land, som Mose HERRANS tienare eder gifwit hafwer på hinsidon Jordan:

5. Allenast tager ther wahra vppå granneliga, at J giören efter the budh och lagh, som Mose HERRANS tienare eder budit hafwer: at J älsken HERRAN edar Gudh, och wandren vppå alla hans wägar, och hållen hans budh, och hållen eder in til honom, och tienen honom af allo hierta, och af allo siäl.

6. Så wälsignade Josua them, och lät gå them: och the gingo til theras hyddor.

7. Then halfwa slächtene Manasse hade Mose gifwit i Basan; then andra hälftene gaf Josua ibland theras bröder på thesso sidon Jordan, wästan til. Och tå han lät them gå til theras hyddor, och hade wälsignat them,

8. Sade han til them: J kommen heem igen medh stora ägodelar til edra hyddor, medh ganska mycken boskap, silfwer, guld, koppar, jern, och kläder: så skifter nu edra fiendars roof medh edra bröder.

9. Och så wände the Rubeniter och Gadditer, och then halfwa slächten Manasse om igen, och gingo ifrån Jsraels barn af Silo, som i Canaans land ligger, at the skulle draga in i Gileadz land til theras arfs land, thet the til arfs fått hade af HERRANS befalning genom Mose.

10. Och tå the kommo til the högar widh Jordan, som i Canaans land liggia, bygde the samme Rubeniter, Gadditer, och halfwa Manasse slächt ther widh Jordan ett stort skiönt altare.

11. Tå Jsraels barn hörde säijas: Sij, Rubens barn, Gadz barn, och then halfwa slächten Manasse, hafwa bygdt ett altare emot Canaans land widh Jordans högar, på thesso sidone widh Jsraels barn:

12. Församlade the sigh hela menigheten i Silo, at the skulle draga vp til them, och strida medh them.

13. Och sände til them in vthi Gileadz land Pinehas Eleazars Prestens son;

14. Och medh honom tijo öfwersta Förstar ibland theras fäders huus, af hwarjo Jsraels slächt en.

15. Och när the kommo til them i landet Gilead, talade the medh them, och sade:

16. Så läter hela HERRANS menighet säija eder: Hwij synden J så emot Jsraels Gudh? Och wänden eder i dagh ifrå HERRANOM, ther medh at J byggien eder ett altare, och fallen ifrå HERRANOM.

17. Är oß icke nogh medh Peors mißgierning? af hwilko wij ännu på thenna dagh icke renade äro; och een plåga kom i HERRANS menighet.

18. Och J wänden eder i dagh bort ifrå HERRANOM, och ären i dagh affällige wordne ifrå HERRANOM; på thet han i dagh eller morgon skal wredgas öfwer hela Jsraels menighet.

19. Tycker eder at edart arfs land är oreent, så kommer hijt öfwer i thet land som HERREN hafwer, ther HERRANS tabernakel är, och tager arf ibland oß: och träder icke ifrå HERRANOM, och ifrån oß, at J byggien eder ett altare förvthan HERRANS wårs Gudz altare.

20. Förbröt icke Achan Serah son sigh på thet spillgifna; och wreden kom öfwer hela Jsraels menighet, och han vmgalt icke sina synd allena?

21. Tå swarade Rubens barn, och Gadz barn, och then halfwa slächten Manasse, och sade til the höfwitzmän och Förstar af Jsrael:

22. HERREN then starcke Gudh, HERREN then starcke Gudh weet thet, och Jsrael theslikes; är thetta afträdning eller synd emot HERRAN, så hielpe han oß intet i dagh.

23. Och om wij altaret för then skul bygdt hafwe, at wij wilje wända oß ifrå HERRANOM, offra ther vppå bränneoffer och spijsoffer, eller giöra ther tackoffer vppå, så hämnes thet HERREN.

24. Och om wij icke thet mycket hällre för thenna saken skul giorde, och sade: J dagh eller morgon måtte edor barn säija til wår barn: Hwad hafwen J giöra medh HERRANOM Jsraels Gudh?

25. HERREN hafwer satt Jordan til ett landamäre emellan oß och eder; J Rubens och Gadz barn, J hafwen ingen deel medh HERRANOM: och så måtte edor barn komma wår barn ifrå HERRANS fruchtan.

26. Therföre sade wij: Lät oß byggia ett altare, icke til något offer eller bränneoffer:

27. Vtan på thet at thet må wara ett witnesbyrd emellan oß och eder, och wåra efterkommande, at wij måge tiena HERRANOM för honom medh wårt bränneoffer, tackoffer och annor offer; och edor barn icke behöfwa i dagh eller morgon säija til wår barn: J hafwen ingen deel medh HERRANOM.

28. När the nn wordo säijande til oß, eller wåra efterkommande i dagh eller morgon, så kunna the säija: Seer liknelsen til HERRANS altare, hwilket wåre fäder giordt hafwa; icke til offer eller bränneoffer, vtan til ett witnesbyrd emellan oß och eder.

29. Bort thet ifrån oß, at wij skulle träda ifrå HERRANOM, så at wij i dagh skulle wända oß ifrå HERRANOM, och byggia ett altare til bränneoffer, och til spijsoffer, och annor offer, förvthan HERRANS wårs Gudz altare, som står för hans tabernakel.

30. Tå nu Pinehas Presten, och the öfwerste för menighetene, Jsraels Förstar, som medh honom woro, thetta hörde, täcktes them wäl, Rubens barnas, Gads, och then halfwa Manasse slächts ord.

31. Och Pinehas Prestens Eleazars son, sade til Rubens, Gadz, och Manasse barn: J dagh förstå wij at HERREN är medh oß, at J icke hafwen syndat emot HERRAN medh thenna gierning: nu hafwen J frälst Jsraels barn vthu HERRANS hand.

32. Så drog Pinehas Prestens Eleazars son, och the öfwerste, vthu Gileadz land, ifrå Rubens och Gadz barn, åter in vthi Canaans land, til Jsraels barn, och sade them thet igen.

33. Tå behagade thet Jsraels barnom wäl, och lofwade Jsraels barnas Gudh: och sade intet meer, at the wille draga vp emot them til slags, til at förderfwa landet, som Rubens och Gadz barn vthi bodde.

34. Och Rubens och Gadz barn kallade thet altaret, at thet skal wara ett witne emellan oß, och at HERREN är Gudh.

23. Capitel.

Josua kallade Jsrael tilhopa, kort för sin dödh, och hölt them Gudz wälgierningar före, v. 1. Förmante them til at hålla Gudz budh, v. 6. At the icke beblanda sigh medh the Cananeer, eller tilbedia theras gudar, v. 7. Så skulle Gudh wälsigna them, och gifwa them framgång, v. 9. Men om the höllo sigh in til them, så wille Gudh förgiöra them vthu thet goda landet, v. 12. Och försäkrade them om Gudz löftes fasthet, v. 14.

Efter lång tijd, sedan HERREN hade låtit Jsrael komma til roo för alla theras fiendar omkring sigh; och Josua nu gammal och wäl til ålders kommen war:

2. Kallade han til sigh hela Jsrael, och theras äldsta höfwitzmän, domare och ämbetzmän, och sade til them: Jagh är gammal och wäl til ålders:

3. Och J hafwen sedt alt thet HERREN edar Gudh giordt hafwer på all theßa folcken här för eder: ty HERREN edar Gudh hafwer sielf stridt för eder.

4. Seer, jagh hafwer vthskift eder the folck som ännu qware är genom lott, hwarjo slächtene sin arfwedeel, alt ifrån Jordan, och all the folck som jagh vthrotat hafwer; och ifrå stora hafwet wäster vth.

5. Och HERREN edar Gudh skal vthdrifwa them för eder, och vthrota them ifrån eder, så at J skolen intaga theras land, såsom HERREN edar Gudh eder sagt hafwer.

6. Så warer nu fast frimodige, at J hållen och giören alt thet som skrifwit står i Mose lagbok; at J icke wiken ther ifrå, antingen på then högra sidon, eller på then wenstra:

7. At J icke kommen ibland thessa återlefda folcken, som medh eder ännu äro; och J icke ihogkommen, eller swärjen widh theras gudars namn, eller tienen them, eller tilbedien them:

8. Vtan håller eder in til HERRAN edar Gudh, såsom J in til thenna dagh giordt hafwen.

9. Så skal HERREN fördrifwa för eder stoor och mächtig folck, och ingen hafwer kunnat stå eder emot alt in til thenna dagh.

10. En af eder skal jaga tusende; ty HERRAN edar Gudh strider för eder, såsom han eder sagt hafwer.

11. Therföre bewarer edra siälar granneliga, at J hafwen HERRAN edar Gudh kär.

12. Men om J wänden eder här ifrå, och hållen eder in til thessa återlefda folcken, och befrynden eder medh them i giftermål, så at J kommen ibland them, och the ibland eder:

13. Så weter, at HERREN edar Gudh skal icke meer fördrifwa all thessa folcken för eder; vtan the skola eder warda til snaro och nät, och til en staka i edra sido, och til en törnagadd i edor ögon, til thes han förgiör eder vthu thet goda landet, som HERREN edar Gudh eder gifwit hafwer.

14. Sjj, jagh går i dagh alla werldenes wägh, och J skolen weta af alt hierta, och af allo siäl, at icke ett ord felat hafwer på alt thet goda, som HERREN edar Gudh eder sagt hafwer: alt är skedt, och intet tilbaka blifwit.

15. Lika som nu alt thet goda kommet är, som HERREN edar Gudh eder sagt hafwer, så skal ock HERREN låta komma öfwer eder alt ondt, til thes han förgiör eder vthu thetta goda landet, som HERREN edar Gudh eder gifwit hafwer.

16. Om J HERRANS edars Gudz förbund öfwerträden, som han eder budit hafwer, och gången bort, och tienen andra gudar, och tilbedien them; så at HERRANS wrede förgrymmar sigh öfwer eder, och snarliga förgiör eder vthu thet goda landet, som han eder gifwit hafwer.