Företaal

Sedan then wise Salomo vthi sin Predikarebok hafwer vthmärckt alla skapada tings fåfängelighet; jemwäl ock gifwit til förstå hwad fast och ständigt är, som kan skaffa een warachtig och vpbyggelig förnöijelse, framförer han in emot ändan af samma sin book een sådana mening: Thenna the wisas ord äro spiut och naglar, skrefne genom församlingenes mästare, och gifne af enom herda. Tag tigh wahra, min son, för andra flere: ty ingen ände är vppå at dichta böcker; och mycken predikan giör kroppen trött. At widh thetta tilfället förbigå åthskilliga anmärckningar, som lärde Christne och Judeske Vthtolkare öfwer thessa orden framföra, synes meningen korteligast wara thenna: At the ord som the wise, i synnerhet som äro rörde af then Heliga Anda, hafwa anfördt, låta förspörja een särdeles kraft och werckan, til at vpwäckia menniskiornas hiertan til Gudz sanna kännedom och dyrckan, til at dämpa kötzlig lusta och begärelser; til at fästa tanckar och åstundan efter thet som beständigt och oförgängeligit är. Sådana the wisas ord warda här liknade widh spiut, eller sådant wercktyg, genom hwilket någor warder anmanter at hålla rätta wägen, eller at fara fort medh thet som företagit är: widh naglar, hwilka trängia sigh igenom, sammanbinda och förwara ett ting emot thet, som wil kulkasta och förderfwa thet samma. Slika ord och meningar äro skrefne, framförde, förkunnade och befordrade wordne genom församlingenes mästare, them Gudh hafwer vthsedt, antingen til Regenter, föreståndare och anförare; eller til herdar och lärare, at vnderwisa menniskiorna om salighetenes wägh. Samma ord hafwer ock then öfwerste Siälaherden gifwit sin församling i händer, at hon ther af, såsom vthur en rijk fatebur och kosteligit apothec, må hämta allahanda andeligit förrådh och läkiedomar emot hwarjehanda kranckheter. Sålunda wisa sigh then heliga Skrifts förmåner i jämnförande medh andra böcker, hwilka til antalet äro ganska månge, ja otalige; ingen ände är vppå at dichta böcker, säger här Predikaren: af hwilka doch ingen sådan nytta kan wäntas och förmodas: vtan snarare warda menniskiornas sinnen och tanckar genom sådana böckers myckenhet och ovpbyggeliga innehåld, orenade, förwände och förstörde. Ja, på then wetenskap, som af them inhämtas, kan man medh skiäl lämpa thenna samma Predikarens ord 1:18. Ther mycken wijshet är, ther är mycken grämelse. Ofta heter ock: Titulum video, liber ubi est? Men HERRANS lagh är vthan wanck, och wederqwecker stälarna: HERRANS witnesbyrd är wißt, och giör the enfaldiga wisa. HERRANS befalningar äro rätta, och frögda hiertat, Ps. 19:8. Här af warder een menniskia fulbordad, och til alla goda gierningar skickelig, 2. Tim. 3:17. Then dyre Gudz mannen Lutherus hafwer altså kallat then H. Bibelen, der Christen ihr eigen einiges buch, Tom. III. Germ. f. 460.

The werldzligen sinnade föregifwa ofta, at then H. Bibelens läsande förorsakar melancholie och swårmodighet; finna altså för sigh anständigare tilbringa tiden vthi andra roliga böckers läsande; eller säija the som landzhöfdingen Felix: Gack tina färde i thenna resone; när jagh får beläglig tijd ther til, wil jagh låta kalla tigh, Ap. G. 24:25. Hoos sådana blifwer altså Gudz ord icke allenast tilbaka satt, vtan ock förachtat och wanwördat: Men, medh Gudz ord är icke til skämtande; thet finner sigh doch på sidstone, 2. Macc. 4:17. Förfarenheten hafwer wijst, och wisar ännu ofta, at vnder påkommande siukdomar, frestelser och anfächtningar, äro slike förachtare lämnade tröstlöse, efter såsom the i wälmachten hafwa sökt och giordt sigh vsla brunnar, och öfwergifwit then lefwande källan. The kärnlösa böckers läsande giör icke allenast kroppen trött och vthmattad, vtan ock förwänder siäl och sinne, så at til them lämpas kunna then beängstigade Jobs ord, cap. 16: 2, 3. J ären arme hugswalare. När wilja doch thesse lösa ord hafwa en ända?

Twärt om, wisar Gudz ordz idkesamma betrachtande een innerlig och hiertrörande kraft, at man säija kan af Jerem. 15:16. Emädan håller oß titt ord vppe, tå wij thet få; och thet samma titt ord är wår hiertas frögd och tröst. Och medh David Ps. 119:92. Om tin lagh icke hade warit min tröst, så wore jagh förgången i mitt elände. Och medh Apostelen Petro, af Joh. 6:68. Herre, til hwem skole wij gå? Tu hafwer ewiga lifsens ord. Ransaker altså Skrifterna: ty J menen eder hafwa ewinnerligit lijf i them, Joh. 5:39. Wij warde druckne af Herrans huses rika håfwor; och han skäncker oß medh wällust såsom medh enom ström, Ps. 36:9. Hijt höra äthskillige flere både Skriftenes, som ock gamla och nya Lärares språk, så wäl som tänckwärdiga exempel; hwilka widlöftigt wore at anföra.

Een sådana Gudz ordz kraft wisar sigh förnämligast och på ett besynnerligit sätt, när thet läsit och betrachtat warder vthi sina grundspråk, i hwilka thet af then Heliga Anda framfördt är: hwilka språk thet berömet och förmon eij betagas kan, at i them finnes en sådan läroart, som til alla thes diupsinnigheter intet kan på andra språk öfwersatt warda; hwilket ock Syrach vthi Förspråket til sin book erkänner, tå han säger: Thet som på Ebreiskt mål skrifwit är, när man thet komma låter in på ett annat tungomål, lyder thet icke så wäl. Jnga öfwersättningar kunna altså medh sielfwa grundspråken vthi lika fulkomligheter i alla stycken instämma: likwäl måste sielfwa hiertrörande nyttan och vnderwisande kraften til saligheten intet förnekas the öfwersättningar som på andra språk lyckeligen giorde äro, hälst när then Heliga Andas mening behållen warder, om icke altid i synnerhet och til thet närmast syftande afseendet, hwilket Vthtolkarena vndertiden icke hinna inhämta: likwäl i gemeen sålunda, at öfwersättningen är öfwerensstämmande medh fidei analogia, eller wår Christeliga läros grundartiklar, och theras sammanhang.

Jbland andra frestelser, hwar medh Satan angriper menniskian, är ock thet, at han söker bringa henne i twifwelsmål, om ock tillåteligit är och Gudi behageligit, at man i sitt egit modersmål wil hålla samtal medh sin Gudh, eller läsa then heliga Skrift: ther doch thet bör räknas ibland andra stora och högtprisliga Gudz wälgierningar emot menniskioslächtet, at han församlar folck vthaf allahanda tungomål vthi een rätt Christelig troo.

Huru sådana anstöter skola mötas, och theras inwändningar beswaras, som berätta sigh tagit anledning til affall ifrå then Evangeliska läran, ther af the eij kunnat försäkra sigh at Lutheri Bibliska version är Gudz ord, kan besees af lärda mäns skrifter, som sådant grundeligen hafwa genhöftat them. J thet öfriga kan ju ock törsten släckias af rinnande bäckiar, ther icke alle hafwa tilträde at hämta watnet vthu sielfwa källan.

Then lycksalighet at få fägna sigh af Gudz vppenbarade ord vthi thet språk och tungomål som för gemena hopen bekant är, hafwer ibland många andra folck och Nationer jemwäl wederfarit thessa wåra Nordiska länder, som eljes i långliga tider hafwa warit stadde vnder ett Hedniskt mörker och afgudeska wilfarelser. Man wil nu förtiga hwad vnder gamla Testamentet är förelupit; som ock hwad vnder thet nya til vplysning them Swenskom är förebracht wordet af Gudz ord och thes sanna kännedom, i the tiderna som närmare komma til Apostlarnas predikande här i werlden: må eij heller medh många ord omröras, huru the vthländske och inländske Göther hafwa haft tilfälle at blifwa af Gudz ord vplyste genom åthskilliga Bibliska böcker, och i synnerhet Evangeliska Historien, hwilken Vlphilas the Göthers Biskop vthi Thracien hafwer i thet IV Seculo öfwersatt och vthfördat på thet gamla Götheska språket: hwar om åthskillige gamle och nye Scribenter hafwa lemnadt sina berättelser.

Sedan then Christna läran til någon större warachtighet här i Norlanden är vthspridd worden, hafwer wäl Gudz ord här på orten warit sälsynt, ja ock beblandat medh många menniskio stadgar. Jcke heller hafwer thet blifwit behörligen föredragit vthi ett tydeligit och för gemena hopen kunnigt språk: likwäl hafwa Gudälskande menniskior efter handen ther på arbetat, at någre vpbyggelige och andelige Tractater, som ock några Bibliska böcker mätte på wårt Swenska språk afsatte warda, hwar af åthskillige Manuscripter ännu framwisas af them som Riksens gamla handlingar hafwa om händerna. J synnerhet är märckwärdigt, at then namnkunniga S. Brigitta, som lefde i XIV^de Seculo, intalte sin Bichtefader Matthias, som war Canonicus Lincopensis, at han skulle öfwersättia hela Bibelen på Swensko, til meniga mans närmare vnderwisning i theras Christendom. Och äro sådana Skrifter icke allenast på Swensko afsatte, vtan ock efter handen genom tryck vthfärdade. Joh. Gersons tractat om Diefwulens frestelser, befinnes wara förswenskad af Erico Nicolai, Canonico Upsal. åhr 1493; och genom tryck vthgifwen 1495, i Stockholm, af Boktr: Joh. Smed eller Faber; och dedicerad Archie Biskopen i Vpsala, Jacobo Vlphonis. Samma Gersons arbete, de Arte Moriendi, är ock efter bemälte Vlphonis befalning förswenskat, och til trycket befordrat i Vpsala 1514, genom Boktryckaren Paul Grijs: hwar på straxt fölgde af samma tryckerij Gersons Latinska vthläggning öfwer 7 Davidz Bootpsalmer; och til ewentyrs flera, som kunna skattas såsom förelöpare til Reformations tiderna.

Så snart nu then Evangeliska läran begynte i Tyskland medh större reenhet föredragas och vthspridas, hafwer ock Swerige haft tilfälle at niuta then lyckan, och efter handen få see åthskilliga delar af Skriftenes böcker blifwa genom tryck befordrade i liuset. J synnerhet är hela nya Testamentet åhr 1523, öfwersatt på Swensko, af Laurentio Andree, som tå war Presbyter Strengnensis, blef sedan ArchiDiaconus Upsaliensis, och omsider Cancellarius vthi Gustavi I. ^mi regementz tider. Samma nya Testament vthfärdades af trycket i Stockholm, i folio åhr 1526; och är sedan i andra formater eftertryckt wordet. Widh samma tijd sick af K. Gustaf then I. Archie Biskopen Johannes Magnus befalning, först at öfwersättia några delar, och sedan hela Bibelen på Swensko; hwilket arbete han lät fördela til wissa Collegier eller Clöster, och thes Canonicos. Men straxt ther på fan han för sigh rådsamare, lemna alla sina förmoner, och lönligen draga sigh vthu riket, än befordra ett så heligt werck emot then Romerska kyrkians interesse, hwilkens partie han framgent hålla wille, til sin egen armod och vndergång.

Sedan blef Bibelens öfwersättning anförtrodd bägge bröderna, Olao och Laurentio Petri Nericiis. Men såsom sielfwa Archie Biskops ämbetet vpdrogs Laurentio Petri, så antog han ock sigh samma Bibliska arbete, och medh all flijt thet befordrade; förandes thet sålunda til ända, at hela then H. Bibel blef första gången på wårt språk af trycket vthgifwen 1541, genom Georg Richolf i Stockholm i fol. Hafwandes samma edition merendels sigh til anledning Lutheri första edition på Tyska, som blef vthfärdad 1534. Och såsom thenna Lutheri öfwersättning blef sedan en och annan gång något ändrad vthi the senare editioner, så bemädde ock sigh Laurentius Petri, hwilken öfwer 40 åhr förestod Archie Biskops ämbetet, at efter handen, och medh någon ändring, låta af trycket vthgå några Bibliska böcker särskildt och i mindre format, neml: Job, Psaltaren, Salomos Ordspråk, Predikare, och Höga Wisa; Esaie Prophetia, Wijshetenes book, och Syrach: likwäl blef alt framgent editionen in folio, af åhr 1541, ansedd och brukad för en Kyrkio Bibel, som then ock ännu mäst i alla kyrkior är til finnandes, doch af ålder och andra tilfällen försliten.

Sedan Concilium Upsaliense är hållit 1593, äro wäl en och annan gång widh the anstälta möten påminnelser giorda, om en ny edition af then H. Bibel; then ock närmare skulle instämma medh Lutheri then senaste, som allmänt vthi främmande Evangeliska församlingar wedertagen war: men ther widh blef eij werckeligen något tilgiordt, förr än widh begynnelsen af förflutna Seculo: tå vnder K. CARL then IX, som tå riket förestod, giordes een förordning, at Jonas Petri Biskopen i Strengnes, tillika medh några andra lärda män, skulle vpsättia the förändringar, som the pröfwade nyttiga och nödiga at intagas i then Bibliska texten; och äro sedan kallade wordne Observationes Strengnenses.

Åhr 1602, widh Ständernas sammankomst i Stockholm, blef ock slutit, at samma ändringar skulle anföras i then edition, som tå tilämnad war: men genom åthskilliga emellankommande förhinder blef ingen edition förfärdigad, förr än vnder Gustaf Adolphs regementz tijd, tå närmare befalning här om vthfärdades, af åhr 1615. Och ehuruwäl somligas förslag war, at nödig revision til thenna editionen skulle fördelas til åthskilliga Stift, at sålunda thesto snarare befordra wercket; likwäl, efter then Store Konungen befarade, at ther af skulle förorsakas någon confusion och olikhet widh werckets vtharbetande: ty pröfwades wara bättre at allenast några fåå skulle sigh thet antaga. Arbetet anförtroddes altså först the twänne Kongl. Hoff Predikanterna Joh. Rudbeckio, och Joh. Botvidi: men efter såsom thenne senare blef hindrad genom vpwachtande widh Kongl. Maj:tz förestående resor: ty beordrades Joh. Lenæus, Theol. Upsal. at wara bemälte Rudbeckio til medhielpare. Thesvthan förordnades lärde och beställsame Curatores och Correctores, som alt nödigt skulle anförskaffa, och skiöta hwad til tryckeriet hörde: sådane woro the twänne Kongl. Secreterare, Jonas och Joh. Buræi.

Thenne Gustaf-Adolphiske Bibel blef altså efter några åhrs idkesama arbete til ända förd, och tryckt i Stockholm genom Boktryckaren Oluf Olufsson, 1618 i folio: och thet sålunda, at then förre Kyrkio Bibelens text blef oförandrad behållen, thet ock sielfwe titelen vthlåfwar, och förberörde Revisorer närmare förklara vthi en sin skrifwelse, af åhr 1617, til Riksens Presterskap, som tå i Örebro församlat war. Sielfwe editionen blef doch märckeligen förbättrad och förmerad, medh Summarier, Marginalier, versers tilsättiande, Locis parallelis, Anmärckningar efter capitlen, Register, rc. förvthan annor zirath, Kopparstycker, Landcharter, och annat som til thes prydnad och anseende hafwer kunnat lända. Hwar medh then i åminnelse Glorwördige Konungens bekymmersamhet och frikostighet hafwer warit fast ogemeen, then Nordiska Monarchen til ewigtwarande beröm och ährominne.

Men at the förberörde Observationes Strengnens. icke äro i acht tagne, och i texten införde, ther til hafwa the, som directionen hade, funnit större och wichtigare skiäl, i anseende til tå warande tiders beskaffenhet, än at the böra beläggias medh beskyllning för wårdzlöshet eller försummelse om förkofring Gudz ordz kunskap, och närmare wetenskap om thes rätta förstånd. Samme Observationes äro sitt beröm wärde, merendels vpsatte efter Lutheri senare förändringar, hwilka doch vnderstundom hafwa befunnits mindre lyckeliga än hans förriga version; thet ock lärde mäns anmärckningar nogsamt betyga. Vthi ett så beskaffat werck hafwer ock then påminnelsen sitt rum: Ipsa mutatio consvetudinis, etiam quæ utilitate adjuvat, novitate perturbat. Augustin. Epist. ad Januar.

Sedan then Gustavianiske editionen kom i liuset, äro thesse observationes Strengnensium ansedde såsom mindre nödige; the eij heller warit i mångas händer. The senare editioner hafwa satt then Gustaf-Adolphiska editionen sigh til een eftersyn, och thet vthi åthskilliga formater, efter åhrtalet sålunda:

An. 1622, in 4: to i Lybeck af Samuel Jaucken; men medh många grofwa tryckfeel och försättningar: therföre är ock emot samma edition vthfärdat ett K. Gustaf Adolphs åthwarnings bref.

An. 1634, in 8: vo i Leiden af Jacob Marci.

An. 1635, af samma ort, format och förlagh; hwilken edition i somliga titlar föres på An. 1636. Äro ock the, som wilja erhålla, at thersammastädes skal wara vthfärdad än en slijk edition af An. 1637; ock at mäst alle exemplaren äro genom skepsbrott förlorade, när the skulle föras från Holland. Huru ther om wara må, så äro thesse Leideska editioner tå för tiden medh stoor begärlighet eftersökte för theras beqwäma format, them resandom och krigsbetientom vnder warande ofridztider til tienst: til hwilken ända the ock af K. Gustaf Adolph befalte äro at vpläggias: thet ock D. Paulinus i sin Historia Arctoa pag. 364 betygar. J thet öfriga hafwa ock thesse editioner märckeliga tryckfeel, förledande allegationer, och skiljachtigheter.

An. 1646, vnder Drottning Christinæ regemente, vplades Bibelen medh kopparstycker åter i folio, i Stockholm af Henrich Keyser then äldre; hwilken edition kallas Christinæ.

An. 1650, trycktes Bibelen i Strengnes i 4: to af Zacharias Brochenius, genom tå warande Biskops ther sammastädes D. Johannis Matthiæ befordran: och hafwer thenne editionen några förmoner för somliga andra; men förer ock vndertiden sina feelachtigheter, och hafwer vthlåtit hela verser.

An. 1655, vnder K. CARL GUSTAFS regemente, vplades åter Bibelen i folio i Stockholm, genom Jgnatium Meurer, och medh Consistorii Holmensis Förspråk. Somlige titlar af thenna edition föra ett orichtigt åhrtahl, och sättia 1666; men widh ändan af gamla och nya Testamentet är åhret richtigt anfördt. Alle figurer äro i thenna editionen vthslutne, och altså storleken något mindre än thet eljes kunnat skee.

An. 1657, i samma Konungs tijd, trycktes åter Bibelen i 4: to i Stockholm af Henrich Keyser then äldre; hwilken edition räknas ibland the bästa; men hafwer ock sina feelachtigheter.

An. 1672, i 4: to i Stockholm af Henrich Keyser then yngre, i K. CARL then XI tijd; så wäl som the tre följande editioner.

An. 1674, i 8: vo i Stockholm af Niclas Wankif; hwilken ock befinnes wara förswarligen correct vthgången.

An. 1684, en annor i 8: vo af samma tryckerij och förlagh; men feelachtigare än then förre editionen.

An. 1688, i Amsterdam i 8: vo af Henrich Keyser then yngre, af flera tryckfeel än någor af the förriga.

Alle förberörde editioner vthfästa i titeln sigh skola behålla then wanliga texten oförandrad; men befinnes doch hafwa åthskilliga skilnader, hwilka lemna Läsaren i owißhet, widh hwilken thera han sigh hålla skal.

Efter såsom nu en rund tijd hafwer vphördt medh någon edition af Bibelen; altså hafwer ther igenom funnits brist på nödiga exemplar, hälst til huus-Biblar, och privat andacht.

Glorwördig i åminnelse K. CARL then XI. giorde wäl någon författning åhr 1691, om en ny edition i 8: vo, som för ringa wärde skulle kunna inlösas; til hwilken ända ock en revision blef anbefalt, och korteligast förrättad: men igenom andra emellankommande förhinder blef thet införskaffade nya trycket anwändt til andra Kyrkioböckers publication, til thes någon närmare förordning skulle kunna inrättas öfwer samma ärende. Sedan tildrog sigh Konungens dödeliga frånfälle, hwilken vnder warande sitt regementz tijd hafwer wijst een högstberömlig sorgfällighet och nijt för Gudz heliga ordz wördnad, offentliga Gudztienstens widh macht hållande, och then Evangeliska Religionens oförblandade reenhet.

Såsom nu Gudh hafwer behagat låta thes Herr Son K. CARL then XII anträda then Kongl. Thronen, altså hafwer eij heller han welat vnderlåta at befordra ett så heligt werck; och til then ändan anbefalt några vthsedda personer, at å nyo taga thet Bibliska arbetet vnder händer, och thet efter giörligheten inrätta, i anledning af the puncter som Constitutorium föreskrifwer och anbefaller. Arbetet skulle sedan lemnas vnder Boktryckiarens Henrich Keysers händer, hwilken vnder wissa wilkors betingande sigh påtagit werckets vthfärdande genom trycket. Förslagen hafwa först warit inrättade på ett format in 4: to Regali; men sedermera hafwer behagat Hans Kongl. Maj:t gifwa skrifteliga ordres at låta thet ankomma på en foliant: medh mera som förordningarna vthwisa.

Hwad förnämligast widh thenna edition är i acht tagit, består korteligast vthi följande stycker.

I. Widh stelfwa texten äro fögo ändringar antagne, vthom hwad the befintliga skildnader i wåra Swenska editioner hafwa gifwit anledning til. Hwar widh thet hafwer blifwit behållit, som medh original språken och Lutheri wedertagna version hafwer tyckts wara enligast. Någor vers eller mening är worden intagen, som i the mästa exemplaren hafwer funnits wara förbigången. Några ord ock vthslutna, som vthom texten hafwa influtit. Små förändringar, som nyligen publico Cleri consensu äro inkomne vthi the nyligen öfwersedda Kyrkioböcker och Manualer widh Evangeliska och Epistoliska texterna, äro ock här behållne wordne. J thet öfriga befaller Constitutorium Regium, at ett nogare Swenska textens jämnförande medh original språken skal besparas til något annat arbete, som efter tidernas omständigheter anbefallas kan.

II. Capitlens summarier, fördelningar och marginalier, äro inrättade til något närmare öfwerensstämmande sigh emellan, at thesto bättre gifwa vnderrättelse om textens sammanhang; ock at vnderhielpa minnet.

III. Loca parallela eller Concordantiæ marginales, som til ett stort antahl warit samlade öfwer the Canoniska böcker, äro alle vpslagne, och lämpade til thenna editionen; efter nödtorften förminskade och förökade; öfwer Libros Apocryphos å nyo tilsatte, och öfwer alt genom en asteriscum anordnade til sina wissa membra vthi verserna.

IV. Capitel och verser äro inrättade efter original språkens nu wedertagna editioner; som ock efter Lutherum, så wida sigh någorlunda hafwer welat giöra låta. J thet öfriga är nogsamt kunnigt, hwad åthskilliga omdömen finnas om then wedertagna fördelning vthi capitel och verser, och hwad skiljachtighet sigh wisar vthi åthskilliga språks åthskilliga editioner; hwar om ibland många andra korteligast något påminner D. Diechman vthi sitt lärda Företaal til then Stadiska editionen af Tyska Bibelen i 8: vo af åhr 1690.

V. Anmärckningarna, som finnas efter capitlen, och ifrå Gustavianiska editionen af åhr 1618 äro behållne wordne, hafwa blifwit här öfwersedda, vndertiden i något förminskade; stundom ock tilökade. The allegationer af Patribus, och andra Scribenter, som i samma notis finnes anförda, äro ock efterslagne, och somligstädes rättade. Bibliska böckernas namn, som vthi allegationer eljes pläga anföras af främmande språk, blifwa i thenna editionen gifna på Swensko, til then enfalliga Läsarens större nytto och förnöijelse. Ordning medh Bibliska böckerna hålles efter wanligheten; allenast i nya Testamentet föres Epistelen til the Ebreer in til the andra Pauli Epistlar; efter såsom sedermera befunnit är, eij wara nödigt at afsöndra samma werck ifrå the andra Pauliniska. Jbland Företalen, är i thenna edition vthslutet thet förra til Syrachs book; för Epistelen til the Ebreer; som ock til Jacobs och Jude Epistlar: och thet af the orsaker som nogsamt äro befintliga, och på goda skiäl grundade.

VI. Then Swenske dictionen, eller ordelag som i wår heliga Bibel är wedertagen, hafwer för thes jämnhet och wälliudande numeros, så wäl som för thes antagna bruuk, hoos the alfwarsamt sinnade wunnit thet bifall, at somligas nysikenhet medh sammansökta ordasätt eij hafwer hint betaga thet sitt hederwärda beröm. Någre ord, som kunna synas wara mörke, och komne vthur bruuk, hälst vthi somliga provincier, och doch icke hafwa bordt vthskiutas eller förandras, för theras emphatique och gamla bemärckelser skul, sinnes vpsatte efter Alphabetet, doch som korteligast, och medh jämnförande huru Lutherus them i sin Tyska version gifwit hafwer: efter såsom wercket eij hafwer welat tola widlyftigt collationerande medh andra, antingen Orientaliska eller Europæiska versioner och språk, hwilket lemnas til något widlyftigare werck och Glossarium, som någor lärd man spörjes hafwa vnder händerna.

Hwad widkommer Orthographien eller skrifarten, så hafwa wäl berömwärde män welat och än wilja erhålla, at then som i Gustav-Adolphiska editionen är wedertagen, skal wara förswarligast, och medh Swenska tungomålets art enligast: likwäl, efter såsom någre förnäme och i wårt språk kunnige män, genom hållna conferencer, hafwa låtit vpsättia wissa reglor til en general efterrättelse; altså är ock i Kongl. Cantzliet för godt funnit, at thenna editionens Revisorer och Correctorer måga ställa sigh them til efterrättelse: jemwäl för then orsaken skul, at här vthi måtte hållas någon likhet medh the andra nyligen vthgångna Kyrkioböcker, som haft förberörde reglor til eftersyn. Om uniformiteten icke är allestädes så noga i acht tagen, kan sådant af then gunstiga Läsaren ansees för ett tryckofeel. J thet öfriga, bör i thessa ärender then H. Lärarens Augustini påminnelse hafwa sitt rum: Verba cœlestis oraculi non sunt restringenda ad regulas Donati. Melius est ut nos reprehendant Grammatici, quam non intelligant populi.

J synnerhet är widh thenna editionen til märckiandes, at the mäst i Gudz ord brukade namn יהוה, och אדוני, hwilka bägge af then Swenska Vthtolkaren blifwa gifne medh ordet HERRE, warda genom skrifarten så åthskilde, at thet förriga vthmärckes medh tre stora bokstäfwer; och thet senare medh twänne, til at sålunda wisa skilnaden af orden som finnas i original texten.

Wanliga distinctioner, större och mindre, som märckeligen tiena til vplysning om rätta meningen, äro ock giörligast i acht tagne; medh mera, som then gunstige Läsaren kan finna och erfara.

The Bibliske figurer, som i Gustavi I.^mi edition hafwa warit någre fåå; men i Gustavi II.^di edition til något antahl förökade, och i the följande editionerne meer och mindre intagne, äro här aldeles vthlåtne; kunna eij heller synas wara nödige och til någon besynnerlig vpbyggelse, hälst sedan Icones Biblicæ nu mera medh större zirath och anseende äro vthi kopparstycker afsatte, i åthskilliga formater och Europæiska språk enskyldt tryckte, och i mångas händer komne. Och hwad then Levitiska Gudztienstens, templets adparat, och slijkt anbelangar, blifwer sådant widh the bifogade Emblemata, Afritningar och Charter til någon deel förestält, hwilka medh Kongl. Maj:tz nådigsta behagh och omkåstnad äro inrättade och anförskaffade.

Förvthan hwad Texten och thes appertinentier angår, finna sigh ock i thenna editionen några Appendices; ther ibland

I. Index Doctrinalis vel Dogmaticus, eller ett Register, som innehåller then Christeliga lärans och lefwernes hufwudstycker, icke allenast af thet förriga Bibliska Registret, vtan ock af fleras arbeten sammanhämtadt. Här giöres vnder tiden någre digressiones circa doctrinam fidei & morum, medh en annor tractationis modo, än vthi ett Register skee plägar: torde ock vthi ordeformer något wara at påminna; men hafwer måst lemnas i then form i hwilken thet ankommit är; kan ock examineras och pröfwas af sielfwa Contextu Biblico, och thes circumstantier. Allegationerne, som här anförde warda, äro inrättade til thenna editionen medh then bekymmersamhet som giörligit hafwer warit at anwända.

II. Följer en Index Etymologico-Historicus öfwer the vthi then H. Skrift anförde nomina propria, medh theras historier, originationer och betekningar, så wida någor wißhet om them hafwas kan af Gudz ord, eller andra vpbyggeliga meningar. Nomina propria äro inrättade efter then pronuntiation och skrifart som i thenna editionen antagen är; samt allegationerne pröfwade och lämpade.

III. Bibliska Chronologien eller Tideräkningen, som i the förra wåra editioner hafwer warit fördeelt widh the historiska böcker, är här sammanförd på några fåå bladh; och thet sålunda, at både then wanliga Chronologien behålles, som finnes wara Lutheri, (besee hans Tom. 4. Jen. Latin. f. 689) och sedan är närmare vtharbetad och i ordning förd af Abrahamo Bucholzero; hwar jämte här ock anföres Calvisii och Calvii tider äkning. Adplication af the Bibliska historier är vthu Weimarska eller Nürnbergiska Bibelen öfwersatt worden. Then skildnad som eljes finnes hoos Chronologos vthi Bibliska historiernas lämpande til tiden och åhretalet, hwilken wisar sigh jemwäl i thessa anförda columner, måste lemnas til särskildt afgiörande, och kan intet twingas in om een sådan korthet som här fordras.

IV. Äro ock bifogade några andra små förtekningar, nemligen:

Ordning af Bibliska böckerna, huru the på hwar annan följa, jämte antekning af theras capitel.

Een Lista af Skriftenes språk i gamla Testamentet, som i thet nya finnas allegerade.

Evangeliska och Epistoliska Texter, som på Sön-Högtidz-och Helgedagar hoos oß åhrligen brukas.

Een liten Ordelista, som förr nämnd är.

Så ock kort Vthräkning på mått, wigt och mynt.

Sålunda är, korteligen at berätta, thetta heliga wercket, widh thenna editions vthfärdande, efter tidsens omständigheter handterat wordet; och the widh thes tryckiande infallne hinder, genom Gudz nådh, lyckeligen öfwerwundne.

Then Kongliga nådh och mildhet, åhåga och bekymmer, samt osparda kåstnad, hwar medh Hans Kongl. Maj:t hafwer behagat ansee thetta heliga werckets befordrande; jemwäl vnder påstående swåra krigsbuller, som thes en och annan gång ifrå främmande land vthfärdade nådigste skrifwelser nogsamt intyga, böra Gudälskande hiertan medh wördnad erkänna; jämte trogen förbön, at Gudh wille bekröna Hans Kongl. Maj:t medh kraft och styrckio, hälsa och sundhet, långt lijf, och högtåstundad rolighet: på thet ibland andra nyttigheter vnder Hans Kongl. Maj:tz fridsama och lyckeliga regemente, Gudz ord och hans alrahelgaste namn må i wördning hällit warda; then rena Evangeliska läran i wårt kära fädernesland, vthan skadeliga blänningar och mängerij bibehållas; nåde och frijd framgent föröka sigh hoos oß.

För then frucht och förnöijelse som thet anwända arbetet kan förmodeligen skaffa hoos Gudz ordz älskare, bör hans alrahelgaste namn wara ährat och prisat. The feelachtigheter, som, kan skee, hafwa sigh inträngt, äro prof af menniskliga swagheter. Rättsinnade menniskior warda them medh mildt och gunstigt omdöme anseende. The afwundsame, omilde och afwuge, blifwa, som troligit är, sigh sielfwom altid like.

Gudh hugswale wåra hiertan, och styrcke oß i all lärdom och goda gierningar, at wår kärlek må meer och meer rijk warda i alt förstånd, och wij måge kunna pröfwa hwad bäst är, och wara obesmittade in til JESU Christi dagh!