Ruths Book

1. Capitel.

Tå the domare regerade, wardt en hård tijd i landena, v. 1. Therföre drog EliMelech, medh Naemi sin hustru och twå söner in vthi the Moabiters land, v. 2. Efter EliMelechs dödh, togo hans söner Moabitiska hustrur, v. 4. Och blefwo döde, v. 5. Therföre drog Naemi medh sina sonahustrur tilbaka igen, v. 6. På wägen, när hon wille låta them ifrå sigh, v. 8. Wände Arpa tilbaka: men Ruth blef när henne, v. 14. Och the kommo båda til BethLehem i hweteandene, v. 18.

På then tiden tå domare regerade, wardt en hård tijd i landena: och en man af BethLehem Juda foor bort, och war främmande vthi the Moabiters land, medh sine hustru, och twå söner;

2. Han heet EliMelech, och hans hustru Naemi, och hans twå söner Mahlon och Chilion, the woro Ephrateer af BethLehem Juda: och tå the kommo in i the Moabiters land, blefwo the ther.

3. Och EliMelech Naemi man blef död: och hon blef qwar medh sina twå söner:

4. The togo Moabitiska hustrur, then ena heet Arpa, then andra Ruth.

5. Och som the hade bodt ther i tijo åhr, blefwo the både döde, Mahlon och Chilion, så at qwinnan war qwar efter båda sina söner, och sin man.

6. Så giorde hon redo medh sina twå sonahustrur, och foor vth igen af the Moabiters land: ty hon hade förnummet i Moabiters land, at HERREN hade sökt sitt folck, och gifwit them brödh:

7. Och gick vth ifrå thet rum ther hon warit hade, och båda hennes sonahustrur medh henne. Och tå hon i wägen war heem åth Juda land igen;

8. Sade hon til båda sina sonahustrur: Går edra färde, och wänder om igen, hwar edra til sins moders huus: HERREN giöre barmhertighet medh eder, såsom J medh the döda och medh migh giordt hafwen.

9. HERREN gifwe eder at J mågen finna roo hwar i sins mans huus: och hon kyste them. Tå hofwo the sina röst vp, och greto;

10. Och sade til henne: Wij wilje gå medh tigh til titt folck.

11. Men Naemi sade: Wänder om mina döttrar; hwij wiljen J gå medh migh? Huru kan jagh nu här efter hafwa barn i mitt lijf, som edra män blifwa måtte?

12. Wänder om mina döttrar, och går edra färde; ty jagh är nu förgammal til at gifwa migh manne i wåld. Och om jagh än sade: Thet är förhoppandes at jagh i thenne nattene må taga migh en man, och föda barn:

13. Så kunnen J doch icke bida in til thes the warda stoor: ty J föråldradens, så at J kunden inga män hafwa. Jngalunda mina döttrar: ty thet giör migh ångest för edra skul; ty HERRANS hand är vthgången öfwer migh.

14. Tå hofwo the sina röst vp, och greto ännu meer: och Arpa kyste sina swäro; men Ruth blef när henne.

15. Men hon sade: Sij, tin swågerska hafwer wändt tilbaka til sitt folck, och til sin gudh; wändt ock tu om efter tina swågersko:

16. Ruth swarade: Tala migh icke i thet sinnet, at jagh skal öfwergifwa tigh, och wända tilbaka igen ifrå tigh: tijt tu går, tijt wil jagh ock gå, ther tu blifwer, ther blifwer jagh ock; titt folck är mitt folck, och tin Gudh är min Gudh.

17. Ther tu döör, ther döör jagh ock; ther wil jagh ock begrafwen warda: HERREN giöre migh thet och thet, om döden icke skal skilja oß åth.

18. Som hon nu såg, at hon stod fast i thet sinnet, at hon wille följa henne, wände hon åter at tala meer ther om medh henne.

19. Så gingo the båda medh hwar andra in til thes the kommo til BethLehem: och tå the kommo til BethLehem, rörde sigh hela staden öfwer them, och sade: Är thetta Naemi?

20. Men hon sade til them: Kaller migh icke Naemi, vtan Mara; ty then alsmächtige hafwer swårliga bedröfwat migh:

21. Full drog jagh här vth, och toman hafwer HERREN låtit migh komma igen: Hwij kallen J migh tå Naemi, efter HERREN hafwer så tryckt migh, och then alsmächtige hafwer bedröfwat migh?

22. Och thet war på then tiden tå biugganden war begynt, tå Naemi och hennes sonahustru Ruth then Moabitiskan igen kommo af the Moabiters land til BethLehem.

2. Capitel.

Boas EliMelechs frände war boendes i BethLehem, v. 1. Ruth beddes lof af sine swäro, gick vth och hämtade ax, och kom oförwarandes vppå Boas åker, v. 2. Thet tilstadde henne Boas, v. 4. Förtälde hwad godt han hade hördt om henne, och prisade henne therföre, at hon hade wändt sigh til Jsraels Gudh, v. 11. Han lät henne ock äta hoos sitt folck; och hon hämtade och bar til sina swäro, v. 14. Hwilken, när hon hörde hwad barmhertighet Boas medh henne giordt hade, lät hon Ruth förnimma at Boas war theras arfwinge, och bad henne yttermera hämta vppå hans åker, v. 19.

Och ther war en man Naemi mans frände af EliMelechs slächt, benämnd Boas: och war en ährlig man.

2. Och Ruth then Moabitiskan sade til Naemi: Lät migh gå vth på åkren, och hämta ax efter then som jagh nåde för finner. Hon sade til henne: Gack min dotter.

3. Hon gick åstadh, kom och hämtade vp efter them som skåro på åkrenom: och thet hände, at then åkren war Boas arfwedeel, som af EliMelechs slächt war.

4. Och sij, Boas kom ifrå BethLehem, och sade til skördemännerna: HERREN ware medh eder. The swarade: HERREN wälsigne tigh.

5. Och Boas sade til sin tienare, som satter war öfwer skördemännerna: Hwem hörer then vnga qwinnan til?

6. Drängen, som öfwer skördemännerna satter war, swarade och sade: Thet är then Moabitiska qwinnan, som medh Naemi igenkommen är ifrå the Moabiters land.

7. Ty hon sade: Käre, lät migh vphämta, och församla emellan kärfwarna efter skördemäñerna: och är så kommen och hafwer ståndet sedan i morgons in til nu, och hafwer icke en tijd gångit heem.

8. Tå sade Boas til Ruth: Hör min dotter, tu skalt icke gå bort på någon annan åker til at hämta; och skalt icke heller gå hädan, vtan halt tigh in til mina pigor:

9. Och tag wahra vppå hwar the skära på åkren, och gack efter them: jagh hafwer sagt mina dränger, at ingen skal komma widh tigh: och om tigh törster, gack til karen, och drick ther mina dränger hämta.

10. Tå föll hon på sitt ansichte, och tilbad nedh på jordene, och sade til honom: Hwar medh hafwer jagh then nåden funnet för tin ögon, at tu känner migh, som doch främmande är?

11. Boas swarade, och sade til henne: Migh är sagt alt thet tu giordt hafwer medh tine swäro efter tins mans dödh, at tu hafwer öfwergifwit tin fader och tina moder, och titt fädernesland, och faret til thet folck, som tu tilförene intet kände.

12. HERREN wedergälle tigh thet tu giordt hafwer: och tin löön ware fulkommen när HERRANOM Jsraels Gudh, til hwilken tu kommen äst til at hafwa tröst vnder hans wingar.

13. Hon sade: Lät migh finna nådh för tin ögon, min herre, ty tu hafwer hugswalat migh, och talat tine tienarinno wänliga til; ändoch jagh icke är såsom någon af tina pigor.

14. Boas sade til henne: När måltid är, så kom hijt til medh, och ät brödh, och doppa tin beta vthi ätikiona: så satte hon sigh när skördemännerna; och han lade henne torkad ax före, och hon åt, och wardt mätt, och lät blifwa något qwart.

15. Och tå hon stod vp til at hämta, böd Boas sina dränger, och sade: Läter henne ock hämta emellan kärfwarna, och snubber henne intet.

16. Och läter theslikes falla vthaf händerna henne til, och läter liggiat, at hon må vphämta thet, och ingen tale therföre illa til henne.

17. Så hämtade hon på åkrenom alt in til aftonen: och thet hon vphämtat hade, tröskade hon, och thet war widh ett Epha biugg:

18. Och lade på sigh, och kom i staden: och wijste sine swäro hwad hon hämtat hade: ther til bar hon fram, och gaf henne thet henne qwart blifwit war; ther hon af mättad wardt.

19. Tå sade hennes swära til henne: Hwar hafwer tu hämtat i dagh, och hwar hafwer tu arbetat? Wälsignad ware then som widh tigh kändz hafwer: och hon sade thet sine swäro när hwem hon arbetat hade, och sade: Then man som jagh i dagh när arbetat hafwer, heter Boas.

20. Naemi sade til sina sonahustru: Wälsignad ware han HERRANOM; ty han hafwer icke tilbaka låtit sina barmhertighet, hwarken på the lefwande eller på the döda. Och Naemi sade til henne: Then mannen är oß åkommen, och är wår arfwinge.

21. Ruth then Moabitiskan sade: Han sade ock til migh: Halt tigh in til mina dränger, til thes the hafwa alt inbärgat.

22. Naemi sade til Ruth sina sonahustru: Thet är bättre, min dotter, at tu går vth medh hans pigor, at på en annan åker icke någor afwisar tigh.

23. Altså hölt hon sigh in til Boas pigor, och hämtade ther så länge biugganden och hweteanden öfwerfaren war: och kom igen til sina swäro.

3. Capitel.

Men Naemi gaf sina sonahustru rådh, at hon skulle gå til logan om aftonen, och läggia sigh widh Boas fötter, v. 1. Hon giorde så, v. 5. När han tå blef warse, at thet war hon, tilsade han henne ächtenskap, doch först medh wilkor, v. 10. Om morgonen bittida, lät han henne ifrå sigh; bad henne hålla thet hemliga, och gaf henne sex mått korn, v. 14. Hon kom til sina swäro, och förtälde henne hwad som skedt war, v. 16.

Och Naemi hennes swåra sade til henne: Min dotter, jagh wil komma tigh til roo, så at tu skalt må wäl.

2. Then samme Boas wår skyllman, när hwilkens pigor tu warit hafwer, kastar i thenna nattene korn på sin loga:

3. Så twå tigh, och smör tigh, och drag tin kläder vppå, och gack neder til logan, så at ingen känner tigh, til thes han hafwer ätit och drucket.

4. När han tå lägger sigh, så märck til hwar han lägger sigh, och kom och lyft vp kläden widh hans fötter, och lägg tigh, så warder han tigh wäl säijandes hwad tu giöra skalt.

5. Hon sade til henne: Alt thet tu säger migh, wil jagh giöra.

6. Hon gick neder til logan, och giorde alt såsom hennes swära henne budit hade.

7. Och tå Boas hade ätit och druckit, wardt hans hierta gladt, och kom och lade sigh baak för en kornskyl: och hon kom sachta, och lyfte vp kläden widh hans fötter, och lade sigh.

8. Widh midnatz tijd, wardt mannen förfärad, och tog om sigh, och sij, en qwinna låg widh hans fötter.

9. Och han sade: Ho ästu? Hon swarade: Jagh är Ruth tin tienarinna, sträck vth tin winga öfwer tina tienarinno; ty tu äst arfwingen.

10. Han sade: Wälsignad ware tu HERRANOM, min dotter, tu hafwer sedermeer giordt een bättre barmhertighet än tilförene, at tu icke hafwer gångit efter ynglingar, rika eller fattiga.

11. Nu min dotter fruchta tigh intet, alt thet tu säger, wil jagh giöra tigh: förty, hela staden af mitt folck weet, at tu äst een dygdesam qwinna.

12. Thet är sant at jagh är arfwingen; men en annar är närmer än jagh:

13. Blif i natt; J morgon om han tager tigh, är så godt; löster honom ock icke taga tigh, så wil jagh taga tigh, så wist som HERREN lefwer: sof in til morgonen.

14. Och hon sof in til morgonen widh hans fötter: och hon stod vp förra än någor then andra känna kunde, och han sade: Lät icke vppenbart warda at någon qwinna är kommen til logan.

15. Och sade: Räck hijt tin mantel, som tu hafwer vppå, och hålt honom fram; och hon hölt honom fram: och han mälte sex mått korn, och lade på henne. Och han kom i staden;

16. Men hon kom til sina swäro, then sade: Huru går thet medh tigh min dotter? Och hon sade henne alt thet mannen hade giordt henne,

17. Och sade: Thessa sex mått korn gaf han migh, ty han sade: Tu skalt icke komma medh toma händer til tina swäro.

18. Hon sade: Lät oß bida min dotter, til thes tu får see hwart vth thet wil; ty mannen wänder icke igen medh mindre han giör ther i dagh en ända medh.

4. Capitel.

Tå gick Boas i porten in för the äldsta, och tilböd then närmare arfwingen, om han wille köpa Naemi åker, och taga Ruth til hustru, v. 1. Men han förnekade thet, och gaf Boas sin rätt, v. 6. Tå köpte Boas arfwet, och tog Ruth til hustru, v. 9. Ther til the alle önskade honom lycko, v. 11. Och Ruth födde honom Obed, hwilken war Jsai fader, v. 13. Hans förfäder warda sedan vpräknade, alt in til Perez, Juda Patriarchens son, v. 18.

Boas gick vp i porten, och satte sigh ther; och sij, när arfwingen gick ther fram, talade Boas til honom, och sade: Kom och sätt tigh här, ehuru titt namn är. Och han kom, och satte sigh.

2. Och han tog tijo män af the äldsta i staden, och sade: Sätter eder här. Och the satte sigh.

3. Tå sade han til arfwingan: Naemi som ifrå the Moabiters land igen kommen är, biuder ett stycke åker faalt, som hörde wår broder EliMelech til.

4. Therföre tänckte jagh, at jagh skulle thet kundgiöra tigh, och säija: Wilt tu komma thet i titt arf, så köp thet in för borgarena, och in för the äldsta af mitt folck. Wilt tu ock icke kommat i titt arf, så säg migh thet, at jagh må weta thet: ty här är ingen arfwinge til annar än tu, och jagh näst tigh. Han sade: Jagh wil komman i mitt arf.

5. Boas sade: När tu köper åkren af Naemi hand, så måste tu ock taga Ruth then Moabitiskon thens dödas hustru, at tu må vpwäckia them döda namn til hans arfwedeel.

6. Tå sade han: Jagh kan icke blifwa widh arfwet, at jagh til ewentyrs icke förderfwar min arfwedeel: lös tu hwad jagh lösa skulle, ty jagh kan icke lösan.

7. Och thet war een gammal sedwänja i Jsrael, när en någon ting icke ärfwa eller köpa wille, til at all ting skulle fast blifwa, så drog han sin skoo vthaf, och fick them andra: thet war tå til ett witnesbyrd i Jsrael.

8. Och arfwingen sade til Boas: Köp tu thet: och drog sin skoo af.

9. Och Boas sade til the äldsta, och til alt folcket: J ären i thenna dagh witne, at jagh hafwer köpt alt thet EliMelech, och alt thet Chilion och Mahlon tilhörde, vthaf Naemi hand.

10. Ther til tager jagh ock Ruth then Moabitiskon Mahlons hustru migh til hustru, at jagh må vpwäckia them döda namn i hans arfwedeel, och hans namn icke skal vthrotat warda ibland hans bröder, och vthu hans rums portar: thes äre J witne i thenna dagh.

11. Och alt folcket, som i portenom war, samt medh the äldsta, sade: Wij äre witne; HERREN giöre then qwinnona som kommer i titt huus, såsom Rachel och Lea, hwilka båda hafwa vphygdt Jsraels huus: och blif ährlig hållen i Ephrata, och war namkunnig i BethLehem.

12. Och titt huus ware såsom Perez huus, hwilken Thamar födde Juda, vthaf then sädh som HERREN tigh gifwandes warder af thenna qwinnone.

13. Så tog Boas Ruth, at hon wardt hans hustru: och när han låg när henne, gaf HERREN henne at hon wardt hafwandes, och födde en son.

14. Tå sade qwinnorna til Naemi: Lofwad ware HERREN som hafwer låtit tigh icke fattas arfwinga i thenna tiden, at hans namn må blifwa i Jsrael.

15. Han warder tigh kommandes til lijf igen, och försörjandes tigh i tinom ålder: ty tin sonahustru som tigh älskat hafwer, hafwer födt then tigh bättre är än siu söner.

16. Och Naemi tog barnet, och lade thet i sitt sköt, och wardt thes amma.

17. Och hennes granhustrur gåfwo honom ett namn, och sade: Naemi är födt ett barn; och the kallade honom Obed; han är Jsai fader, som är Davidz fader.

18. Thetta är Perez byrd: Perez födde Hezron.

19. Hezron födde Ram; Ram födde Amminadab.

20. Amminadab födde Nahesson; Nahesson födde Salmon.

21. Salmon födde Boas; Boas födde Obed.

22. Obed födde Jsai; Jsai födde David.