S. Pauli Epistel then andra

1. Capitel.

Paulus helsar the Corinther, v. 1. Sedan tackar han Gudh som honom hugswalat hade i sin bedröfwelse, v. 3. Och förtäljer så vthi hwad nödh och bedröfwelse han hade warit, v. 8. Ther han doch hade ett godt samwet, at han i all enfallighet och reenhet wandrade för Gudh, v. 12. Sidst vrsäktar han sigh, at han hade förandrat sitt rådh, och icke war kommen til them efter sitt löfte, v. 15. Så woro icke förthenskul, hans predikan och Gudz löfte i Christo förandrade; vtan the woro Ja och Amen i honom, v. 18. Berättar af hwad orsak han icke är kommen til them, v. 23.

Paulus, Jesu Christi Apostel, genom Gudz wilja, och broderen Timotheus: then Gudz församling som är i Corintho, samt medh all helgon, som äro vthi hela Achajen:

2. Nådh ware medh eder, och frijd af Gudi wårom Fader, och Herranom Jesu Christo.

3. Wälsignad ware Gudh och wårs Herras Jesu Christi Fader, barmhertighetenes Fader, och all hugswalelses Gudh;

4. Som oß hugswalar i all wår bedröfwelse, at wij ock hugswala kunne them som i allahanda bedröfwelse äro, medh then hugswalelse ther Gudh oß medh hugswalar.

5. Ty såsom Christi lidande är mycket kommet öfwer oß; så kommer ock mycken hugswalelse öfwer oß genom Christum.

6. Men hwad wij hafwe bedröfwelse eller hugswalelse, så skeer thet eder til godo. Är thet bedröfwelse, så skeer thet eder til hugswalelse och salighet: hwilken salighet är kraftig, om J liden toleliga, i then måtton som wij lide: är thet hugswalelse, så skeer thet ock eder til hugswalelse och salighet: är ock wårt hopp stadigt för eder:

7. Efter wij wete, at såsom J ären deelachtige i lidandet, så warden J ock deelachtige i hugswalelsen.

8. Ty wij wilje icke fördölja eder, käre bröder, wår bedröfwelse, som oß wederfaren är vthi Asien: ty wij wore förtungade öfwermåtton, och öfwer machten, så at wij ock twiflade om lifwet:

9. Och satte oß så före, at wij skulle wisserliga döö: thet skedde förthenskul, at wij ingen tröst skola sättia på oß sielfwa; vtan på Gudh som vpwäcker the döda.

10. Hwilken oß af slijk dödh frijat hafwer, och ännu dagliga frijar; och hoppoms på honom, at han skal oß ännu här efter frija,

11. Genom edra böners hielp för oß; på thet at af många personer må skee mycken tack för oß, för then gåfwo, som oß gifwin är.

12. Ty wår berömelse är thetta, nemliga, wårt samwetz witnesbyrd, at wij vthi enfallighet och Gudz reenhet, icke vthi kötzlig wijshet, vtan i Gudz nådh, hafwe wandrat på werldene; men alramäst när eder.

13. Ty wij skrifwe eder intet annat än thet J läsen, och tilförene weten. Migh hoppas, at J skolen ock så befinna (oß) alt in til ändan;

14. Såsom J hafwen oß endeels befunnet: ty wij äre edor berömelse; såsom ock J ären wår berömelse, på Herrans Jesu dagh.

15. Och på then förtröstning wille jagh kommet til eder tilförene, at jagh måtte eder dubbelt wara til wilja;

16. Och genom eder fordenskap färdas til Macedonien, och ifrå Macedonien komma til eder igen, och af eder fordras til Judeen.

17. Tå jagh thetta så tänckte, månde jagh thet giöra af någon lössinnighet? Eller mån min anslag wara kötzlig? Neij: vtan när migh är ja, ja; och neij, är neij.

18. Men Gudh är trofast, at wårt ord til eder är icke wordet ja och neij.

19. Ty Gudz Son Jesus Christus, som ibland eder är predikad af oß, nemliga, af migh och Siluano, och Timotheo, hafwer icke warit ja och neij, vtan thet war ja i honom.

20. Ty all Gudz tilsäijelse äro ja i honom, och äro Amen i honom, Gudi til ähro genom oß.

21. Men Gudh är then oß stadfäster samt medh eder i Christo, och hafwer smordt oß:

22. Och försiglat oß, och gifwit vthi wår hierta Andans pant.

23. Jagh kallar Gudh til witne på min siäl, thet jagh icke ännu kom til Corinthum, thet är skedt förthenskul, at jagh skonade eder.

24. Jcke at wij äre herrar öfwer eder på trones wägna; vtan wij äre hielpare til edor glädie: ty J stån i trone.

2. Capitel.

Apostelen förklarar ytterligare, hwarföre han wille skrifwa them til förr än han kommer, v. 1. Sedan lindrar han och vrsächtar sin stränga sentens emot then hoorkarlen som hade tagit sin ftyfmoder, v. 5. Och befaller at the skulle taga honom til gunst, och anamma honom i församlingen igen, v. 6. Berättar them så, huru han medh stoor nytto och frucht hade predikat Christi Evangelium, v. 12.

Men jagh hafwer thet betänckt medh migh sielf, at jagh icke åter medh ångest wil komma til eder.

2. Ty om jagh bedröfwar eder, ho är tå then som frögdar migh, vtan then som warder af migh bedröfwad?

3. Och thet samma hafwer jagh skrifwit eder, at när jagh komme til eder, icke skulle få sorg af them, ther jagh hällre skulle få glädie af; efter jagh hafwer then tröst til eder alla, at min frögd är allas edra frögd.

4. Ty jagh skref eder til vthi stoor bedröfwelse och hiertans ångest medh många tårar; icke på thet J skullen bedröfwas, vtan på thet J skullen förstå then kärlek, som jagh enkannerliga hafwer til eder.

5. Hhwar nu någor hafwer bedröfwelse åstadh kommet, then hafwer icke bedröfwat migh, vtan endeels; på thet jagh icke skal betunga eder alla.

6. Men thet är nogh, at then samme af mångom så straffad är;

7. Så at J nu thes meer twärt emot skolen öfwersee medh honom, och hugswala honom, på thet han icke skal vpsluken warda vthi förmycken bedröfwelse.

8. Therföre förmanar jagh eder, at J bewisen honom kärlek.

9. Ty therföre hafwer jagh ock skrifwit eder til, at jagh skulle bepröfwa eder, om J lydige ären i all ting.

10. Then J förlåten något, then förlåter ock jagh: ty hwem ock jagh förlåter något, thet förlåter jagh för edra skul, i Christi stadh:

11. På thet wij icke skole warda bedragne af Satana: ty oß är icke owitterligit hwad han i sinnet hafwer.

12. Men tå jagh kom til Troadem, til at predika Christi Evangelium, och migh vplåten wardt een dör i Herranom;

13. Hade jagh ingen roo vthi min anda: therföre at jagh icke fan min broder Titum; vtan giorde ther min afsked, och foor til Macedonien.

14. Men Gudi wari lof, som altid låter oß seger behålla i Christo; och vppenbarar luchten af sin kundskap, genom oß allestädz.

15. Ty wij äre Gudi een godh Christi lucht, både ibland them som salige warda; ock så ibland them som förtapade warda:

16. Thessom een dödzlucht til döden; men them androm lifsens lucht til lifs: ho är nu här dogse til?

17. Ty wij äre icke såsom månge, the ther förfalska Gudz ord; vtan af reenhet, och såsom af Gudi, tale wij för Gudh i Christo.

3. Capitel.

Efter Apostelen i thet förra Capitlet begynte prisa sitt ämbete, och hwad han ther vthi hade vthrättat; förswarar han sigh här, at oansedt han icke tog prijsbref af androm ther om, såsom the falske Apostlar giorde, så woro the (nemliga, the Corinther) nogh witne och skiäl ther til, hwad han vthrättat hade, v. 1. Ändoch han icke af sigh sielf, vtan af Gudz nådh hade thet vthrättat, v. 4. Tager så til at beröma Evangelium, och thes ämbete, öfwer lagen och lagsens ämbete i mång stycker, v. 6. Särdeles, at ingen kan förstå lagen, vtan han warder omwänd, och troor Evangelio, v. 12.

Skole wij tå åter begynna prisa oß sielfwa? Eller behöfwe wij, såsom någre andre, prijsbref til eder, eller ock prijsbref ifrån eder?

2. J ären wårt bref, beskrifwit vthi wår hiertan, hwilket kändt och läset warder af alla menniskior:

3. Efter J bewisen, at J ären Christi bref, beredt genom wår tienst, och skrifwit, icke medh bleck, vtan medh lefwande Gudz Anda; icke i taflor af steen, vtan i hiertans taflor af kött.

4. Men een sådana tröst hafwe wij til Gudh, genom Christum:

5. Jcke at wij beqwämlige äre af oß sielfwom något tänckia, såsom af oß sielfwom: men äre wij til något beqwämlige, så är thet af Gudi;

6. Hwilken ock oß beqwämliga giordt hafwer, til at föra thes nya Testamentsens ämbete; icke bokstafsens, vtan Andans:

Ty bokstafwen dödar; men Anden giör lefwande.

7. Hade nu thet ämbetet klarhet som genom bokstafwen dödar, och i stenar vthgrafwet är, så at Jsraels barn icke kunde see på Mose ansichte, för hans ansichtes klarhet skul, then doch återwänder:

8. Hwij skulle icke mycket meer thet ämbetet som Andan gifwer, hafwa klarhet?

9. Ty om thet ämbete som fördömelse predikar, hafwer klarhet, mycket meer går thet ämbete öfwer i klarhet som rättferdighet predikar.

10. Och ther til medh, thet som förklarat wardt, war doch i thenna måtton lika som intet förklarat, emot thenna öfwerswinneliga klarheten.

11. Ty hade thet klarhet som återwänder, mycket meer hafwer thet klarhet som warachtigt är.

12. Efter wij nu sådant hopp hafwe, äre wij mycket dristige;

13. Och giöre icke såsom Moses, then ett täckelse hängde för sitt ansichte, så at Jsraels barn icke kunde see vppå thes ända, som återwänder:

14. Vtan theras sinnen äro förstockade: ty alt in til thenna dagh, blifwer samma täckelse oborttaget öfwer gamla Testamentet, när the läsat, hwilket i Christo återwänder.

15. Men in til thenna dagh, tå Moses läsen warder, hänger täckelset för theras hierta.

16. Men om the omwände sigh til Herran, så worde täckelset borttaget.

17. Ty Herren är en Ande: ther nu Herrans Ande är, ther är frihet.

18. Men nu skåde wij alle, såsom vthi en spegel, Herrans klarhet medh vptäckt ansichte; och wij warde förklarade vthi samma beläte, ifrå then ena klarhetene til then andra, såsom af Herrans Anda.

4. Capitel.

Wjdare säger Apostelen, at efter han ett sådana ämbete hade, så vthrättade han thet ock medh all flijt och trohet, v. 1. Men om thet hoos någon intet skaffade, så skedde thet hoos them som diefwulen förblindade, at the icke skulle kunna see sanningen, v. 3. Doch, säger han, wore the, som thetta ämbete förde, swage personer, at kraften mätte tilskrifwas Gudi, v. 7. Och the måste mycket lida therföre, v. 8. Men så war thetta theras tröst, at om the lede medh Christo, så skulle the ock lefwa medh honom, rc. v. 10. Om then vthwärtes menniskian förginges, så förnyades doch then inwärtes, v. 16. Och at theras lidande war timeligit; men then härlighet som the förwänte war ewig, v. 17.

Therföre, medan wij ett sådant ämbete hafwe, efter som oß barmhertighet wederfaren är, så warde wij icke försumelige:

2. Vtan flym ock hemlig skam, och farom icke medh skalckhet; förfalskom eij heller Gudz ord: vtan medh vppenbara sanning bewisom oß wäl för alla menniskiors samwet, i Gudz åsyn.

3. År nu wårt Evangelium förtäckt, så är thet förtäckt för them som förtapade warda:

4. J hwilkom thenna werldenes gudh hafwer förblindat the otrognas sinnen, at them icke skal lysa Evangelii lius af Christi klarhet, hwilken Gudz beläte är.

5. Ty wij predike icke oß sielfwa, vtan Jesum Christum, at han är Herren; men wij edra tienare för Jesu skul.

6. Ty Gudh är then som böd liuset vthu mörkret lysa, och lyste vthi wår hierta, at igenom oß måtte vplysning skee af Gudz klarhets kundskap, i Jesu Christi ansichte.

7. Men wij hafwe thessa håfwor vthi leerkar, på thet at then stora kraften skal wara af Gudi, och icke af oß.

8. Wij warde allestädz trängde; men wij ängsles intet: wij bekymres; men wij gifwe oß icke öfwer.

9. Wij lide förföljelse; men wij warde icke öfwergifne: wij blifwe vndertryckte; men wij förgås icke.

10. Wij omföre altid Herrans Jesu dödh på wår lekamen: på thet at ock Jesu lijf må på wår lekamen vppenbart warda.

11. Ty wij som lefwe, wardom altid öfwergifne i döden för Jesu skul: på thet at ock Jesu lijf skal vppenbart warda på wårt dödeliga kött.

12. Så är nu döden mächtig i oß; men lifwet i eder.

13. Efter wij hafwe then samma trones anda, som skrifwit är: Jagh troor, therföre talar jagh: så troo wij ock, therföre tale wij ock:

14. Wetandes, at then som hafwer vpwäckt Herran Jesum, han skal ock vpwäckia oß genom Jesum, och ställa oß medh eder.

15. Ty thet skeer alt för edra skul: på thet then öfwerflödiga wälgierning, ther månge tacka, skal rikeliga komma Gudi til prijs.

16. Therföre förtröttes wij intet; vtan ändoch wår vthwärtes menniskia förgås, så warder doch then inwärtes förnyad dagh frå dagh.

17. Ty wår bedröfwelse, then doch timelig och lätt är, föder i oß een ewig och öfwer alla måtto wichtig härlighet:

18. Wij som icke see efter the ting som synas, vtan the som icke synas: ty the ting som synas, äro timelig; men the som icke synas, äro ewig.

5. Capitel.

Än säger Apostelen, war theras tröst, at om the än satte efter thenna förgängeliga kroppen, så hade the doch en oförgängelig til at förwänta i himmelen, then the ock längtade efter, v. 1. Och therföre säger han, winlade the sigh at altid wandra Gudi behagelige, efter the måste alle komma för Christi domstool, och få hwar och en som han lefwat hafwer, v. 9. Sedan förswarar han åter sitt ämbete och sin berömelse, at hwad han ther vthi giorde, thet giorde han Gudi til ähro, och them til vpbyggelse, v. 11. Som han Christo skyldig war, v. 14. Säger så hwad hans ämbete är; nemliga, predika then försoning som är skedd i Christo, v. 17. Therföre han ock förmanar them til at försona sigh medh Gudh, v. 20.

Men wij wete, at om thenna hyddones wårt jordiska huus nederslaget warder, så hafwe wij ena byggning af Gudi bygd; ett huus, icke medh händer giordt, thet ewigt är i himmelen.

2. Och öfwer thet samma sucke wij ock, efter wårt heman som af himmelen är; och oß längtar, at wij ther medh måge öfwerklädde warda:

3. Doch om wij klädde, och icke nakne finnes.

4. Ty medan wij äre vthi thenna hyddone, sucke wij, och äre betungade; efter wij wilje icke afklädde, vtan hällre öfwerklädde warda, på thet, at thet dödeliga måtte vpswolget warda af lifwet.

5. Men then oß ther til bereder, är Gudh, then oß Andan til pant gifwit hafwer.

6. Så äre wij förthenskul widh goda tröst altid, och wete, at så länge wij hafwe heman vthi lekamen, så äre wij icke hema när Herranom:

7. Ty wij wandrom i trone, och see honom intet.

8. Men wij hafwe tröst, och hafwe mycket meer lust til at vthe wandra ifrå lekamen, och hema wara när Herranom.

9. Therföre hwad wij äre hema, eller vthe wandrande, winlägge wij oß ock, at wij måge honom täckias.

10. Ty wij mäste alle vppenbarade warda för Christi domstool: på thet hwar och en skal få efter som han handlat hafwer medan han lefde, ehwad thet är godt eller ondt.

11. Efter wij nu wete, at Herren är fruchtandes, fare wij sachta medh menniskiorna; men Gudi äre wij vppenbare: jagh hoppas, at wij ock äre vppenbare vthi edor samwet.

12. Wij prise oß icke åter för eder; men wij gifwe eder tilfälle til at beröma eder af oß: på thet J något hafwa skolen emot them, som sigh efter anseendet, och icke efter hiertat beröma.

13. Ty äre wij förstränge, så äre wij thet Gudi; eller äre wij måttelige, så äre wij eder måttelige.

14. Ty Christi kärlek twingar oß så, efter wij thet hålle, at om en är död för alla, så äro the alle döde:

15. Och han är förthenskul död för alla, at the som lefwa, skola icke nu lefwa sigh sielfwom, vtan honom som för them död och vpständen är.

16. Så känne wij nu ingen ifrå thenna tijd efter kötet: och om wij än hafwe kändt Christum efter kötet, så känne wij honom doch nu intet meer.

17. Hwar nu någor är i Christo, så är han ett nytt creatur; thet gamla är förgånget: sij, all ting äro ny worden.

18. Men altsamman är af Gudi, then oß medh sigh sielf försonat hafwer genom Jesum Christum, och gifwit oß ämbetet at predika samma försoning.

19. Ty Gudh war i Christo, och försonade werldena medh sigh sielfwom, och förbrådde them intet theras synder, och hafwer beskickat ibland oß försoningenes ord.

20. Så äre wij nu sändningabod i Christi stadh: ty Gudh förmanar genom oß: så bedie wij nu i Christi stadh, läter försona eder medh Gudh.

21. Ty then ther af ingen synd wiste, honom hafwer han för oß giordt til synd: på thet wij skulle warda Gudz rättferdighet genom honom.

6. Capitel.

Såsom Apostelen begynte i thet förra capitlet förmana the Corinther, så fulföljer han thet än: och förmanar them här; först til at wandra Evangelio wärdeliga, v. 1. J synnerhet til tolamod i allahanda nödh och bedröfwelse, rc. v. 5. Och ther hoos tröster them, at the intet skulle ängslas för hans skul, at han hade något hårdt skrifwit them til i thet förra brefwet, rc. v. 11. Sedan at the icke skulle draga i ook, thet är, hafwa mycket vmgänge medh the otrogna, så at the efterfölgde theras lefwerne, v. 14.

Ja, wij såsom medhielpare förmane eder, at J icke vndfången Gudz nådh fåfängt.

2. Ty han säger: Jagh hafwer bönhördt tigh i behagelig tijd, och jagh hafwer hulpet tigh på salighetenes dagh: sij, nu är then behageliga tiden; sij, nu är salighetenes dagh.

3. Läter oß ingom i någon måtto förargelse gifwa: på thet wårt ämbete må ostraffat blifwa:

4. Vtan läter oß i all ting bewisa oß såsom Gudz tienare: i stort tolamod, i bedröfwelse, i nödh, i ångest;

5. J slagh, i fängelse, i vpror, i arbete, i wako, i fasto;

6. J reenlefnad, i förstånd, i långmodighet, i mildhet, i then Helga Anda, i en oskrymtad kärlek;

7. J sanningenes ord, i Gudz kraft genom rättferdighetenes wapn, til högra sidon, och til then wänstra:

8. Genom ähro och smälek, genom ondt rychte och godt rychte; såsom bedragare, och doch sanfärdige:

9. Såsom okände, och doch kände; såsom the ther döö, och sij, wij lefwom; såsom näpste, och doch icke dräpne:

10. Såsom bedröfwade, och doch altid glade; såsom fattige, och doch många rika giörande; såsom intet hafwande, och doch all ting ägande.

11. O J Corinther, wår mun hafwer öpnat sigh til eder; wårt hierta är gladt.

12. För wåra skul behöfwen J icke ängslas: men at J ängslens, thet giören J af een hiertelig mening.

13. Jagh talar medh eder såsom medh min barn, at J ock så ställen eder emot migh; och warer ock så glade.

14. Drager icke vthi främmande ook medh the otrogna: ty hwad hafwer rättferdigheten beställa medh orättferdighetene? Eller hwad deelachtighet hafwer liuset medh mörkret?

15. Eller huru förlika sigh Christus och Belial? Eller hwad deel hafwer then trogne medh them otrogna?

16. Eller huru kommer Gudz tempel öfwerens medh afgudar: ty J ären lefwandes Gudz tempel, såsom Gudh säger: Jagh wil boo vthi them, och wandra vthi them; och jagh wil wara theras Gudh, och the skola wara mitt folck.

17. Therföre går vth ifrå them, och skiljens ifrå them, säger Herren, och kommer intet widh thet oreent är; och så skal jagh vndfå eder;

18. Och wara edar Fader, och J skolen wara mine söner och döttrar, säger alswåldige Herren.

7. Capitel.

Här besluter Apostelen sin förmaning, at the skulle wachta sigh för all besmittelse, och beflita sigh om ett heligt lefwerne, v. 1. Och berättar ther hoos huru mycket han war hugswalad af them, at han hörde them så giöra, v. 3. Och at thet han tilförene något hårdt skref them til, hade tient them til bättring, v. 8. Såsom ock ther af, at han icke fåfängt hade berömt them för Tito: vtan Titus hade funnet them sådana som han sagt hade, v. 13.

Efter wij nu hafwe sådana löfte, mine käreste, så giörom oß rena af all kötsens och andans besmittelse, fulbordande helgelsen i Gudz räddhoga.

2. Fatter oß: wij hafwe ingom giordt skada, wij hafwe ingen bedraget, wij hafwe ingen beswiket.

3. Sådana säger jagh icke til at fördöma eder: ty jagh sade eder tilförene, at J ären i wår hierta til at döö och lefwa medh eder.

4. Jagh hafwer mycken tröst til eder: jagh berömer migh mycket af eder: jagh är vpfyld medh hugswalelse: jagh är vthi osäijeliga glädie, i all wår bedröfwelse.

5. Ty när wij kommom vthi Macedonien, tå hade wårt kött ingen roo, vtan allstädes worom wij vthi bedröfwelse; vthwärtes strijd, inwärtes räddhoge.

6. Men Gudh hugswalar them som sörtryckte äro; han hugswalade oß genom Titi tilkommelse.

7. Doch icke allenast genom hans tilkommelse: vtan jemwäl genom then hugswalelse han fått hade af eder; och förkunnade oß edra åstundan, edar grååt, edart nijt om migh, så at jagh blef äntå yttermera gladh.

8. Ty thet jagh bedröfwade eder medh mitt bref, thet ångrar migh intet: och om thet än ångrade migh: doch medan jagh seer, at samma bref hafwer til ewentyrs en tijd långt bedröfwat eder;

9. Så frögdar jagh migh nu icke ther af, at J worden bedröfwade, vtan at J worden bedröfwade til bättring: ty J ären bedröfwade wordne efter Gudz sinne, så at J ingen skada lidit hafwen af oß i någor måtto.

10. Ty then sorg som är efter Gudz sinne, hon kommer åstadh bättring til salighet, then man icke ångrar: men werldenes sorg, hon kommer åstadh döden.

11. Sij, thet samma at J bedröfwade worden efter Gudz sinne, hwilken omsorg thet hafwer giordt i eder; ja sannerliga vrsäkt, mißhag, räddhoga, åstundan, nijt, hämnd: ty J hafwen bewisat i all stycker, at J rene ären vthi then saken.

12. Therföre, ändoch jagh skref eder til, så är thet likwäl icke skedt för hans skul som skadan giordt hade; icke heller för hans skul som skadan skedd war, vtan förthenskul, at wår flijt til eder skulle vppenbar warda när eder för Gudi.

13. Therföre hafwe wij nu fått hugswalelse, ther af at J hugswalade ären: doch än mycket meer hafwe wij gladt oß för Titi frögd skul: ty hans ande wardt wederqweckt af allom eder.

14. Hwad jagh hafwer berömt migh om eder för honom, thet blyjes migh intet; vtan såsom wij all ting i sanningen hafwe eder sagt, så är ock wår berömelse för Tito san worden.

15. Och hans hierta är öfwermåtton wäl til sinnes om eder, tå han täncker på allas edra lydno, huruledes J vndfingen honom medh räddhoga och bäfwan.

16. Jagh frögdar migh, at jagh alt godt må försee migh til eder.

8. Capitel.

Wjdare förtäljer Apostelen hwilken rijk hielp the i Macedonien hade församlat til the fattiga Christna i Judeen, och Jerusalem, v. 1. Och förmanar the Corinther, at the thet samma giöra wille, v. 7. Titus medh några andra woro förordnade til at vptaga henne, hwilke wäl troliga skulle ther medh omgås, v. 16.

Jagh giör eder kunnigt, käre bröder, om then Gudz nådh som gifwin är vthi the församlingar, som äro i Macedonien.

2. Ty theras glädie är osäijelig, tå the genom mycken bedröfwelse bepröfwade wordo; och ändoch the ganska fattige woro, hafwa the likwäl rikeliga gifwit i all enfallighet.

3. Ty the woro wälwiljoge efter allo sine macht, och öfwer sina macht; thet betygar jagh:

4. Bediandes oß medh mycken förmaning, at wij anamma wille wälgierningen, och tienstenes deelachtighet som skickad war til helgonen.

5. Och icke som wij hade hoppas, vtan the gåfwo sigh sielfwa först Herranom, och sedan oß, genom Gudz wilja.

6. At wij måstom förmana Titum, at såsom han hade tilförene begynt, så skulle han ock nu fulfölja sådana godwiljoghet när eder.

7. Men såsom J vthi all stycker rike ären i troo, och i ordom, och i förstånd, och i all flijt, och i edor kärlek til oß, så flyr thet så, at J ock i thenna edor vndsättning rike ären.

8. Jcke så, at jagh biuder eder något; vtan efter andre så winläggia sigh, försöker jagh ock edar kärlek, om han sanskyllig är.

9. Ty J weten Herrans Jesu Christi godwiljoghet, at ändoch han war rijk, wardt han likwäl fattig för edra skul, på thet J genom hans fattigdom skullen rike warda.

10. Mitt rådh gifwer jagh här vthi: ty thet är eder nyttigt, efter J för ett åhr sedan haden begynt, icke allenast giöra, vtan jemwäl wilja.

11. Fulföljen nu medh gierningene såsom J begynten, at såsom wiljen war redebogen, så fulföljer ock af thet J förmågen.

12. Ty tå wiljen är först godh, så är han tacknemlig, efter then deel han hafwer, och icke efter thet han icke hafwer.

13. Jcke skeer thetta i then mening, at andre skola hafwa nogh, och i trång, vtan at thet skal gå lika til:

14. At edar rikedom tienar theras fattigdom i thenna (dyra) tijd, och theras rikedom hielper edra fattigdom, på thet lika tilgå skal.

15. Som skrifwit är: Then ther mycket samlade, han hade intet öfwerlöpse; och then ther litet samlade, honom fattades intet.

16. Men Gudi ware tack, som sådana flijt gifwit hafwer vthi Titi hierta til eder.

17. Ty han tog then förmaning på sigh; ja sannerliga, han war så flitig, at han tog sigh före sielfwiljandes fara til eder.

18. Men wij hafwe sändt medh honom en broder, then prijs hafwer i Evangelio i alla församlingar.

19. Och icke thet allenast; vtan han är ock skickad af församlingarna, til at wara wår följeslage til thenna vndsättning, som beställes af oß Herranom til ähro, och edar goda wilja til prijs.

20. Och förwarar, at oß ingen straffa kan för thenna rika vndsättning skul, som af oß bestäld warder:

21. Och seer ther på, at thet redeliga tilgår, icke allenast för Herranom, vtan ock för menniskiom.

22. Och hafwe wij sändt medh honom wår broder, then wij ofta bepröfwat hafwe i mång stycke, at han flitig är, och nu mycket meer flitig: och försee wij oß storliga til eder:

23. Ehwad thet är för Titi skul, hwilken min stalbroder och medhielpare är när eder, eller för wåra bröder skul, som äro församlingarnas Apostlar, och Christi ähra.

24. Läter nu skina någon bewisning til eder kärlek, och wår berömelse af eder, på them; ja ock vppenbarliga för församlingarna.

9. Capitel.

Apostelen förmanar them än om samma hielp; först ther af, at han hade reds berömdt them hoos the Macedonier, för theras tilsäijelse, v. 1. Sedan, at Gudh skulle them thet rikeliga wedergälla, v. 6. Ja, ock medh alla andelig wälsignelse, v. 8. Och til thet tredie, at Gudh dlefwe ther igenom lofwad och prisad, v. 12.

Om then vndsättning, som skeer helgonen, är icke behof, at jagh skrifwer eder til.

2. Ty jagh weet edar godwilja, af hwilken jagh berömer migh ibland them i Macedonien, at Achajen war redo för ett åhr sedan; och edart efterdöme vpwäckte många.

3. Doch hafwer jagh sändt thessa bröder, therföre at wår berömelse om eder, icke skal fåfäng wara vthi thetta ärende; och at J ären redo, såsom jagh hafwer sagt om eder:

4. På thet om the af Macedonien medh migh komma, och finna eder icke redo, at wij (jagh wil icke säija, J) icke tå skolen få een blygd af sådana berömelse.

5. Syntes migh ock af nöden wara, at förmana bröderna, at the först foro til eder, och tilredde then vndsättning som tilförene vthlåfwad war: at hon ligger redo, såsom een godh vndsättning, och icke som någor karghet.

6. Men thet säger jagh: Then som sparliga sår, han skal ock sparliga vpskära: och then som sår i wälsignelse, han skal ock vpskära i wälsignelse.

7. Hwar och en som han sielf wil; icke medh olust, eller af twång: ty en gladan gifware älskar Gudh.

8. Gudh är mächtig så lagat, at allahanda nådh rikeliga blifwer i eder, at J vthi all ting altid nogh hafwen, nogh mächtige til alla goda gierningar.

9. Såsom skrifwit är: Han hafwer vthströdt, och gifwit the fattiga: hans rättferdighet blifwer i ewig tijd.

10. Men then som räcker sädesmannenom thet han sår, han skal ock räckia eder brödet til at äta, och skal föröka edra sädh, och låta wäxa edra rättferdighets frucht:

11. At J rike blifwen i all ting, vthi all enfallighet, hwilken i oß werckar, at Gudi skeer tack.

12. Ty thenna vndsättning, icke allenast vpfyller then brist som helgonen hafwa; vtan jemwäl öfwerflödar ther til, at månge tacka Gudi, the som thenna hielp wäl täckes;

13. Och prisa Gudh för edor vnderdåniga bekännelse i Christi Evangelio, och för edra enfalliga meddelan medh them och allom:

14. Och theslikes i theras böner för eder: hwilka ock längta efter eder, för then öfwerswinnande Gudz nådh, som är i eder.

15. Men Gudi ware tack för sina osäijeliga gåfwo.

10. Capitel.

Här begynner Apostelen förswara sigh emot the falska Apostlar som förachtade honom för hans ringa anseende, tå han war närwarandes, och förtalade honom såsom han af kötzliga affecter skulle handla medh them; och säger, at han icke medh kötzlig wapn och wärjo, vtan medh andelig war vthrustad, til at nederläggia alt thet som satte sigh vp emot Christum och hans rike, ther hade han bekommit macht til, v. 1. Swarar på theras inwändningar, v. 7. Och at hans person så war medh gierningarna närwarandes, som han medh bref war frånwarandes, v. 9. Ändoch han icke wille beröma sigh sielf, ock af andras arbete, som hans motståndare giorde, v. 12.

Men jagh Paulus förmanar eder, genom Christi sachtmodighet och mildhet; jagh som ringa är, när jagh är när eder; men frånwarandes är jagh dristig widh eder.

2. Men jagh beder eder, at jagh icke skal nödgas närwarandes handla dristeliga, och bruka then dierfhet, som man migh tillägger, emot några som oß räkna såsom wij wandrade efter kötet.

3. Ty ändoch wij wandre i kötet, likwäl stride wij icke efter kötet.

4. Ty wår krigswapn äro icke kötzlig, vtan mächtig för Gudh, at nederslå fäste:

5. Medh hwilko wij kulslå the anslag, och all höghet som sigh vphäfwer emot Gudz kundskap; och til fånga taga alt förnuft vnder Christi lydno:

6. Och äro redobogne at hämnas alla olydno, när edor lydna fulbordad är.

7. Dömen J efter ansichtet? Om någor förlåter sigh ther på, at han hörer Christo til, han täncke thet ock medh sigh sielf, at såsom han hörer Christo til, så höre ock wij Christo til.

8. Och om jagh ock något meer berömde migh om wåra macht, hwilka Herren oß gifwit hafwer, eder til förbättring, och icke til förderf, wille jagh äntå icke blyjas.

9. Men thetta säger jagh, på thet J icke skolen tänckia, at jagh hade welat förskräckia eder medh bref.

10. Ty brefwen, säija the, äro swår och starck; men lekamliga närwarelsen är swag, och orden förachtelig.

11. Then sådana är, han täncke, at sådana som wij äre medh orden i brefwen frånwarande, så äre wij ock wäl medh gierningen närwarande.

12. Ty wij töre icke sättia eller räkna oß ibland them, som sigh sielfwa prisa: men efter the mäta sigh widh sigh sielfwa, och hålla allena af sigh sielfwa, förstå the intet.

13. Men wij beröme oß icke öfwer måtton: vtan allena efter reglones mått, medh hwilko Gudh hafwer oß afmätet ett mått til at hinna ock alt in til eder.

14. Ty wij försträckiom oß icke öfwer måtton, lika som wij icke hint hade in til eder: ty wij äre ju ock komne alt in til eder, medh Christi Evangelio:

15. Jcke berömandes oß öfwermåtton af annars mans arbete: förhoppandes at skee skal, tå edor troo begynnar wäxa vthi eder, at wij efter wåra reglo wilje widare komma:

16. Och predika ock them Evangelium, som boo vthom eder, och icke beröma oß af thet genom främmande reglo tilredt är.

17. Men then sigh berömer, han beröme sigh i Herranom.

18. Ty then som lofwar sigh sielf, han är icke bepröfwad; vtan then Herren lofwar.

11. Capitel.

Apostelen förswarar sigh än emot the falska Apostlar; först, at han war then som hade predikat them Evangelium, och trolåfwat them Christo Jesu: ändoch han nu fruchtade at the läto förföra sigh ifrå honom, af them som doch ingen annan Christum eller Evangelium kunde predika än then samma, v. 1. Sedan, at han hade predikat them vthan löön: ändoch thet blef honom illa vthtydt, thet skulle the falske Apostlar eftergiöra, v. 7. Vrsäktar sigh så åter, at han så måste beröma sigh, och begärar the wille thet lida, efter the wäl meer ledo af androm, v. 16. Til thet tredie, at han war af så godh härkomst som the; hade meer arbetat, mera lidit och vthstådt, etc. för Christi Evangelium än någon annan, etc. v. 22.

Jagh wille, at J migh något litet lida willen vthi min fåwitsko: doch, J liden migh wäl.

2. Ty jagh nijtälskar eder i Gudz nijt: ty jagh hafwer fäst eder enom man, på thet jagh skulle fly Christo een reen jungfru.

3. Men jagh fruchtar, at til ewentyrs icke skeer, at såsom ormen beswek Eva medh sin ilfundighet; så warda ock edor sinne förwänd ifrån enfålligheten i Christo.

4. Ty, om then som til eder kommer, predikar eder en annan Jesum, then wij icke predikade; eller om J vndfån en annan Anda, then J icke vndfått hafwen; eller ett annat Evangelium, thet J icke anammat hafwen, så liden J them medh rätto.

5. Ty jagh håller migh icke ringare, än the höge Apostlar äro.

6. Och ändoch jagh är enfållig i talet; så är jagh doch icke enfållig i förståndet: doch wij äre nogh kände allestädz när eder.

7. Eller hafwer jagh syndat, at jagh hafwer förnedrat migh, på thet J skullen vphögde warda? Ty jagh hafwer förkunnat eder Evangelium vthan löön.

8. Andra församlingar hafwer jagh beröfwat, och tagit löön af them, ther jagh eder medh tiente.

9. Och tå jagh war när eder, och migh fattades något, förtungade jagh ingen: ty hwad migh fattades, vpfylte the bröder som komne woro af Macedonien: och i all ting hölt jagh migh, at jagh ingom war til tunga; och wil ännu så hålla migh.

10. Så wist som Christi sanning är i migh, så skal thenna berömelse migh icke förtagen warda vthi Achaje landzändar.

11. För hwad saak? Therföre at jagh icke älskar eder? Gudh weet thet.

12. Men thet jagh giör, thet wil jagh ock giöra, på thet jagh skal förtaga them tilfällen, som tilfälle sökia til at beröma sigh, at the äro såsom wij.

13. Ty sådana falske Apostlar, och bedrägelige arbetare, taga sigh vppå Christi Apostlars person.

14. Och thet är ock icke vnder: ty ock sielfwer Satan förskapar sigh vthi liusens Ängel.

15. Therföre är icke vnder, at hans tienare ock så förskapa sigh, lika som the ther wore rättferdighetenes predikare: hwilkas ände skal warda efter theras gierningar.

16. Åter säger jagh, at ingen skal tänckia at jagh är fåwitsk: annars, tager migh ock an såsom en fåwitsk man, at jagh ock något litet må beröma migh.

17. Thet jagh nu talar, thet talar jagh icke såsom i Herranom, vtan såsom i fåwitskhet, efter wij äre komne vthi berömelse.

18. Efter nu månge beröma sigh af kötet, wil ock så jagh beröma migh.

19. Ty J fördragen gierna the fåwitska, efter J ären sielfwe wise.

20. J fördragen, om någor giör eder til trälar; om någor eder vpäter, om någor eder ifrå tager, om någor förhäfwer sigh öfwer eder, om någor eder slår i ansichtet.

21. Thet säger jagh efter smälighet, såsom wij wore swage wordne. Hwad nu någor vppå dristar, (jagh talar i fåwitsko) ther på dristar jagh ock.

22. The äro Ebreer, så är jagh ock: the äro Jsraeliter, jagh ock: the äro Abrahams sädh, jagh ock.

23. The äro Christi tienare (jagh talar i fåwitsko) jagh är fast meer: jagh hafwer meer arbetat: jagh hafwer meer hugg fått: jagh hafwer oftare warit fången: ofta warit i dödz nödh.

24. Af Judomen hafwer jagh fem resor fått fyratijo slag, ett mindre.

25. Tre resor hafwer jagh warit stupad medh rijs: ena reso stenad: tre resor hafwer jagh warit i skepsbrott: natt och dagh hafwer jagh warit i hafsens diup.

26. Jagh hafwer ofta färdas: jagh hafwer warit i fahrlighet i floder; i fahrlighet ibland mördare; i fahrlighet ibland Judarna; i fahrlighet ibland Hedningarna; i fahrlighet i städerna; i fahrlighet i öknene; i fahrlighet på hafwet; i fahrlighet ibland falska bröder.

27. J mödo och arbete; i mycken wako; i hunger och torst; i mycken fasto; i frost och nakenhet.

28. Förvthan thet som eljes påkommer, nemliga, at jagh dagliga öfwerlupen warder, och bär omsorg för alla församlingar.

29. Ho är swag, och jagh warder icke swag? Ho förargas, och jagh brinner icke?

30. Efter jagh ju skal beröma migh, så wil jagh beröma migh af min swaghet.

31. Gudh och wårs Herras Jesu Christi Fader, hwilkom ware prijs i ewighet, weet at jagh icke liuger.

32. Landzhöfdingen vthi Damasco på Konung Arete wägna, förwarade the Damasceners stadh, och wille gripit migh.

33. Och jagh wardt i en korg genom ett fenster öfwer muren nedersläppt, och vndslap hans händer.

12. Capitel.

Ytterligare berättar han, at han hade fått stora syner och vppenbarelser af Herranom, v. 1. Ändoch han intet wille beröma sigh ther af, vtan hällre af sine swaghet, v. 5. Besluter så thenna sin förswarelse ther medh, at han war nödgad til at giöra henne, och skiuter til them sielfwa, at han vthi ingen ting war ringare än någon af the höga Apostlar, antingen i tolamod eller kraftiga gierningar, v. 11. Vndantagandes thet, at han intet hade betungat them, v. 13. Låfwar så at han än tredie resan wille komma til them sammaledes, v. 14. Allenast han måtte finna them som han önskade, v. 20.

Mjgh är ju icke nyttigt at beröma migh: doch wil jagh nu komma til syner och Herrans vppenbarelser.

2. Jagh känner en man i Christo, för fiorton åhr, war han i lekamen, thet weet jagh icke, eller vthan lekamen, weet jagh ock icke; Gudh weet thet. Then samme wardt vpryckt in til tredie himmelen.

3. Then samma mannen känner jagh, om han i lekamen, eller vthan lekamen war, thet weet jagh icke; Gudh weet thet.

4. Han wardt vpryckt til Paradis, och hörde ovthsäijeliga ord, hwilka ingen menniskia säija må.

5. Ther af wil jagh beröma migh: men af migh sielf wil jagh intet beröma migh, vtan af mine swaghet.

6. Och om jagh wille beröma migh, så giorde jagh intet fåwitskliga; ty jagh wille säija sanningen: men jagh hafwer thet likwäl fördrag, på thet ingen skal högre achta migh än som han seer på migh, eller hörer af migh.

7. Och på thet at jagh migh icke af the stora vppenbarelser förhäfwa skulle, wardt migh gifwen en påle i kötet, Satans ängel, then migh kindpusta skulle, på thet jagh icke skulle förhäfwas öfwermåtton.

8. För hwilka saak jagh bad tre resor Herran, at han skulle komma ifrå migh.

9. Och han sade til migh: Lät tigh nöija åth mine nådh; ty min kraft är mächtig i the swaga. Therföre wil jagh alrahälst beröma migh af mine swaghet, på thet Christi kraft skal boo i migh.

10. Therföre är jagh widh godt modh, i swaghet, i förachtelse, i nödh, i förföljelse, i ångest, för Christi skul: ty när jagh swag är, så är jagh starck.

11. Jagh är fåwitsk worden medh berömelse: ther til hafwen J nödgat migh: ty jagh skulle warda prisad af eder, efter thet jagh icke är ringare än någor af the höga Apostlar, ändoch jagh är intet.

12. Ty ens Apostels tekn äro ju skedd ibland eder, medh alt tolamod; medh tekn, och vnder, och mächtiga gierningar.

13. Vthi hwad deel hafwen J warit ringare än the andra församlingar? Annat än thet, at jagh sielf intet hafwer warit eder til tunga: förlåter migh then orätten.

14. Sjj, jagh är redobogen tredie reson komma til eder, och wil intet heller betunga eder: ty jagh söker icke edart, vtan eder: therföre at barnen skola icke draga tilhopa föräldromen, vtan föräldrarna barnomen.

15. Men jagh wil ganska gierna vthgifwa migh, och vthgifwen warda för edra siälar; äntå J litet älsken migh, then doch ganska mycket älskar eder.

16. Men läter nu så wara, at jagh intet hafwer betungat eder: likwäl, medan jagh war listig, hafwer jagh fångat eder medh list.

17. Hafwer jagh beskattat eder medh någrom, som jagh hafwer sändt til eder?

18. Jagh bad Titum, och sände medh honom en broder; hafwer ock Titus beskattat eder? Hafwe wij icke wandrat vthi enom anda? Hafwe wij icke wandrat i samma footsporet?

19. Åter, menen J at wij vrsake oß för eder? Wij tale i Gudz åsyn i Christo: men mine käreste, alt thetta skeer eder til förbättring.

20. Ty jagh fruchtar, at tå jagh kommer, må skee at jagh finner eder icke såsom jagh wil, och J finnen icke migh som J welen: at ther är i någon måtto trätor, nijt, wrede, kijf, förtaal, örnataslan, vpbläsning, vproor.

21. At jagh åter kommer, och min Gudh betrycker migh när eder: och måste sörja öfwer många som tilförene syndat hafwa, och icke hafwa giordt boot för theras oreenlighet, skiörachtighet och otucht, som the bedrifwit hafwa.

13. Capitel.

Yttermera säger Apostelen, at tå han komme, skulle han intet skona the obotfärdiga grofwa syndare ibland them, v. 1. Förmanar them förthenskul til bättring, at han icke måtte nödgas bruka then stränghet och macht honom gifwin war, v. 5. Sidst tröster han them; helsar them, och önskar them alt godt af Gudi, v. 11.

Kommer jagh tredie gången til eder, så skola vthi twå eller tre måns mun alla saker bestå.

2. Jagh hafwer thet sagt eder tilförene, och säger eder thet tilförene, såsom närwarandes, i then andra reson; och skrifwer thet nu frånwarandes, them som tilförene syndat hafwa, och allom them androm: Om jagh åter kommer, skal jagh intet skona.

3. Efter J söken at J en gång skolen förnimma honom som i migh talar, nemliga, Christum, hwilken när eder intet swag är, vtan är mächtig ibland eder.

4. Ty ändoch han wardt korsfäst i swagheten, så lefwer han likwäl i Gudz kraft: och ändoch wij ock äre swage i honom, så lefwe wij likwäl medh honom, vthi Gudz kraft, när eder.

5. Försöker eder sielfwa, om J ären i trone; bepröfwer eder sielfwa. Eller kännen J eder icke sielfwa, at Jesus Christus är vthi eder? Vtan så kunde wara, at J odugelige ären.

6. Men jagh hoppas, at J wäl skolen känna, at wij icke odugelige ärom.

7. Och önskar jagh af Gudi, at J intet ondt giören; icke på thet wij skulle synas dugelige: vtan at J skolen giöra hwad redeligit är; och wij blifwe tå som wij odugelige worom.

8. Ty wij kunnom intet emot sanningene; vtan medh sanningene.

9. Men wij frögde oß när wij swage äre, och J mächtige: och thet samma önske wij ock, nemliga, edor fulkomlighet.

10. Therföre skrifwer jagh ock thetta frånwarandes, på thet tå jagh är tilstädes, icke skal sträng wara, efter then macht som Herren hafwer migh gifwit til förbättring, och icke til förderf.

11. På sidstone, käre bröder, frögder eder; warer fulkomne, tröster eder, warer eens sinnade, warer fridsame: så blifwer kärlekens och fridsens Gudh när eder.

12. Helser eder inbyrdes medh en helig kyß: helsa eder all helgon.

13. Wårs Herras Jesu Christi nådh, och Gudz kärlek, och then Helga Andas deelachtighet, ware medh eder allom: Amen. Then andra Epistel til the Corinther: Sänd af Philippis i Macedonien, medh Tito, och Luca.