Then

1. Capitel.

HERREN befaller Osea taga sigh een skiökio til hustru, til ett tekn, at landet lop ifrå HERRANOM i bolerij medh sina afgudar, v. 1. Befaller honom ock gifwa the barn som hon födde sådana namn, som skulle betekna, huru HERREN wille straffa och hemsökia landet therföre, v. 3. Sedan låfwar HERREN, at medh tiden skulle Jsraels barn warda så mång, af them som nu intet woro hans barn, at man them intet räkna kunde: ty Juda och Jsrael skulle hålla sigh vnder ett hufwud, v. 10.

Thetta är HERRANS ord, som skedde til Osea Beeri son, vthi Vssia, Jotham, Ahas, Jehiskia, Juda Konungars tijd; och vthi Jerobeams Joas sons, Jsraels Konungs tijd.

2. Och tå HERREN först tog til at tala genom Osea, sade HERREN til honom: Gack bort, och tag tigh ena skiökio til hustru, och skiökio barn: ty landet löper ifrå HERRANOM i bolerij.

3. Och han gick bort, och tog Gomer Diblaims dotter; hon wardt hafwandes, och födde honom en son.

4. Och HERREN sade til honom: Kalla honom Jisreel: ty thet är ännu om en liten tijd til giörandes, så wil jagh hemsökia the blodskylder i Jisreel, öfwer Jehu huus, och skal giöra en ända medh Jsraels rike.

5. På then tiden skal jagh sönderbryta Jsraels boga, vthi Jisreels daal.

6. Och hon wardt åter hafwandes, och födde ena dotter; och han sade til honom: Kalla henne LoRyhama: ty jagh wil intet meer förbarma migh öfwer Jsraels huus; vtan jagh wil bortkasta them.

7. Doch öfwer Juda huus wil jagh förbarma migh, och skal hielpa them genom HERRAN theras Gudh: men jagh wil icke hielpa them genom boga, swärd, strijd, hästar eller resenärar.

8. Och tå hon afwandt hade LoRyhama, wardt hon åter hafwandes, och födde en son.

9. Och han sade: Kalla honom LoAmmi: ty J ären icke mitt folck; så wil jagh eij heller wara edar.

10. Men talet på Jsraels barn skal warda lika som sanden i hafwena, then man hwarken mäla eller räkna kan: och thet skal skee på thet rum ther man til them sagt hafwer: J ären icke mitt folck; ther skal man säija til them: O J lefwande Gudz barn.

11. Ty Juda barn och Jsraels barn skola samman komma, och skola hålla sigh alle vnder ett hufwud, och draga vp vthu landena: ty Jisreels dagh skal wara en stoor dagh.

2. Capitel.

HERREN straffar sitt folck för theras andeliga horerij, v. 1. At the öfwergåfwo honom, dyrkade afgudar, och tilskrefwo them alt thet goda HERREN them gaf, såsom korn, must, oljo, rc. v. 5. Och hotar therföre sigh wilja taga sådant igen, rc. v. 9. Doch låfwar han åter, at han wille vptaga them igen; giöra ett nytt förbund, och trolåfwa them sigh i rättferdighet och nådh, v. 14.

Säijer edrom brödrom: The äro mitt folck; och edro syster, at hon är i ynnest.

2. Säijer domen öfwer edra moder, at hon är intet meer min hustru, och jagh wil intet hafwa henne; beder henne kasta bort sitt bolerij ifrå sigh, och sitt horerij ifrå sin bröst;

3. På thet jagh icke skal afkläda henne nakna, och sättia henne lika som hon war tå hon född war, och jagh tå giör henne såsom ett öde, och såsom ett tort land, at jagh icke låter henne döö af torst;

4. Och icke förbarmar migh öfwer hennes barn: ty the äro horobarn:

5. Och theras moder är een hora; och then them burit hafwer, hon håller sigh skämliga, och säger: Jagh wil löpa efter mina bolar, hwilke migh gifwa brödh, watn, vll, lijn, oljo och dryck.

6. Therföre sij, jagh skal igentäppa tin wägh medh törne, och gärda ther en gård före, at hon icke skal finna sina stigar.

7. Och tå hon löper efter sina bolar, skal hon intet få them, och icke finna them när hon söker efter them; och måste säija: Jagh wil gå til min förra man igen, ther jagh bättre mådde än jagh nu mår.

8. Ty hon wil icke weta, at jagh är then som gifwer henne korn, must och oljo, och hafwer gifwit henne mycket silfwer och guld, ther the Baal af giordt hafwa.

9. Therföre wil jagh taga mitt korn och must igen i sinom tijd, och bortwända mina vll och lijn, ther hon sina blygd medh betäcker.

10. Nu wil jagh vptäckia hennes skam för hennes bolars ögon, och ingen skal vndsättia henne vthu mine hand.

11. Och jagh skal giöra en ända medh all hennes frögd, högtider, nymånader, Sabbather, och alla hennes helgedagar.

12. Jagh skal öde giöra hennes wijnträ och fikonaträ, efter hon säger: Thet är min löön som mine bolar gifwa migh; jagh skal giöra en skogh ther af, at wildiuren skola vpäta thet.

13. Altså skal jagh hemsökia Baalims dagar öfwer henne, hwilkom hon rökoffer giör, och pryder sigh medh span och halsband, och löper efter sina bolar, och förgäter migh, säger HERREN.

14. Therföre sij, jagh wil locka henne, och föra henne vthi öknena, och tala liufliga medh henne.

15. Ther wil jagh gifwa henne sin rätta wijngård, och Achors daal, ther man predika skal thet J hoppas skolen; och ther skal hon siunga lika som i hennes vngdoms tijd, tå hon vthur Egypti land drog.

16. Och på then tiden, säger HERREN, skalt tu kalla migh, min man; och icke meer kalla migh, min Baal.

17. Ty jagh skal låta Baalims namn bortkomma vthu hennes mun, så at man theras namn icke meer ihogkomma skal.

18. Och jagh skal på then tiden giöra them ett förbund medh wildiuren på markene, medh foglarna vnder himmelen, och medh matkarna på jordene; och skal borttaga, boga, swärd och krijg vthu landena, och låta them boo säkre.

19. Jagh wil trolåfwa tigh migh i ewig tijd; jagh skal trolåfwa tigh migh vthi rättferdighet och doom, vthi nådh och barmhertighet:

20. Ja, vthi trone wil jagh trolåfwa tigh migh: och tu skalt känna HERRAN.

21. På then tiden, säger HERREN, wil jagh höra; jagh skal höra himmelen, och himmelen skal höra jordena,

22. Och jorden skal höra kornet, must och oljo, och the skola höra Jisreel.

23. Och jagh skal behålla henne migh för een sädh på jordene, och förbarma migh öfwer henne som i ogunst war, och säija til thet som intet war mitt folck: Tu äst mitt folck; och thet skal säija: Tu äst min Gudh.

3. Capitel.

Osea får äter befalning om samma skiökio, rc. v. 1. Til ett tekn at Jsraels barn en tijd lång skulle wara vthan Konung och Prest rc. v. 4. Och doch omsider omwända sigh til theras Konung Christum, v. 5.

Och HERREN sade til migh: Gack än en gång bort, och älska then bolerska och horiska qwinnona; såsom HERREN älskar Jsraels barn, och the wända sigh likwäl til främmande gudar, och bola för een kanno wijn skul.

2. Och jagh wardt medh henne öfwerens om femton silfpenningar, och halftannat Homer biugg;

3. Och sade til henne: Hålt tigh efter migh en tijd långt, och bedrif intet bolerij, och tilstäd ingen annan: ty jagh wil ock hålla migh efter tigh.

4. Ty Jsraels barn skola i långan tijd blifwa vthan Konung, vthan Första, vthan offer, vthan altare, vthan lifkiortel, och vthan Theraphim.

5. Ther efter skola Jsraels barn omwända sigh, och sökia HERRAN sin Gudh, och sin Konung David, och skola ähra HERRAN, och hans nådh i yttersta tidenom.

4. Capitel.

Osea förkunnar Jsraels rike Gudz wrede och straff, för the margfalliga synder och laster, som ther togo öfwerhandena, v. 1. Och förmanar Juda rike, at thet icke skulle efterfölja them, vtan taga sigh wahra therföre, v. 15.

Hörer, J Jsraels barn, HERRANS ord: ty HERREN hafwer orsak til at straffa them som i landena boo: ty ther är ingen trohet, ingen kärlek, intet Gudz ord i landena:

2. Vtan Gudz hädelse, lögn, mord, stöld och hoor hafwa fått öfwerhandena, och then ena blodskulden kommer efter then andra.

3. Therföre skal landet stå jämmerliga, och allom inbyggiaromen illa gå: ty ock diuren på markene, och foglarna vnder himmelen, och fiskarna i hafwet skola förkomma.

4. Doch man torf icke straffa eller tuchta någon: ty mitt folck (wil ostraffat wara; vtan) tager sigh före at straffa Presterna.

5. Therföre skalt tu falla om dagen, och Propheten falla medh tigh om nattena; altså skal jagh tina moder späkia.

6. Mitt folck är förderfwat, therföre at thet icke lära wil: ty tu achtar intet Gudz ord, therföre wil jagh ock intet achta tigh, at tu min Prest wara skalt: tu förgäter tins Gudz lagh, therföre wil jagh ock förgäta tin barn.

7. Ju flere the warda, ju meer the synda emot migh: therföre skal jagh ju så högt giöra them til blygd, som the i ährone högt vppe äro.

8. The äta mins folcks syndoffer, och styrckia theras siäl i theras mißgierning:

9. Therföre skal folckena gå lika som Prestomen: ty jagh skal hemsökia theras wäsende, och wedergälla them såsom the förtiena:

10. Så at the skola äta, och icke mätte warda; bedrifwa bolerij, och thet skal intet bekomma them: therföre at the hafwa öfwergifwit HERRAN, och intet achtat honom.

11. Bolerij, wijn och must, giöra menniskiorna galna.

12. Mitt folck frågar sitt trä, och theras staf predikar them: ty en bolerijs ande förförer them, så at the bedrifwa bolerij emot sin Gudh.

13. Ofwan på bergen offra the, och på högomen rökia the, vnder eek, lind och book, efter the hafwa skiönan skugga: therföre warda ock edra döttrar skiökior, och edra brudar horor.

14. Och jagh wil eij heller förtagat, tå edra döttrar och brudar skämda och horor warda: efter J vptagen een annor Gudztienst medh the horor, och offren medh the slemma slunor: ty thet galna folcket wil slaget warda.

15. Wjlt tu Jsrael ju bedrifwa bolerij, at doch Juda icke ock finnes skyldig; går icke bort til Gilgal, och kommer icke vp til Beth Aven, och swärjer icke: Så sant som HERREN lefwer.

16. Ty Jsrael löper lika som een galen koo: så skal ock HERREN låta föda them, såsom ett lamb thet wildt löper.

17. Ty Ephraim hafwer gifwit sigh i sälskap medh afgudar: så lät honom fara.

18. The hafwa gifwit sigh vthi swalg och bolerij; theras herrar hafwa lust ther til, at the komma skam åstadh.

19. Ett wäder skal bortdrifwa them, hwilko the icke skola kunna emot stå, och måste öfwer sina Gudztienst til blygd warda.

5. Capitel.

Propheten förkunnar både Prester, folcket och sielfwa Konungen i Jsrael, at HERREN wille straffa them, efter the såsom een skiökia hade öfwergifwit honom, och intet omwände sigh igen, v. 1. Sammaledes Juda, v. 5. Och om the äntå sökte HERRAN, skulle the intet finna honom, vtan warda öde, v. 8. Så at ingen skulle kunna hielpa them, v. 13.

Så hörer nu thetta, J Prester, och achta här vppå, tu Jsraels huus, och fattat i öronen, tu Konungens huus: ty ett straff warder öfwer eder gångandes, J som ena snaro i Mizpa stält hafwen, och ett vthsträckt näät i Thabor.

2. The slachta fast mycket, och bedraga folcket ther medh: therföre måste jagh straffa them allasamman.

3. Jagh känner Ephraim wäl, och Jsrael är för migh intet fördold; at Ephraim är een skiökia, och Jsrael een sluna.

4. The tänckia intet ther til, at the måtte wända sigh til sin Gudh: ty the hafwa ett skiökio hierta, och skiöta intet om HERRAN.

5. Therföre skal Jsraels högfärd för theras ansichte ödmiukad warda; och skola både Jsrael och Ephraim falla för theras ondsko skul: ock skal Juda falla medh them.

6. Så skola the komma medh sin fåår och fää til at sökia HERRAN; och doch intet finna honom: ty han hafwer wändt sigh ifrå them.

7. The förachta HERRAN, och föda främmande barn; therföre skal ock nymånaden vpfräta them medh theras offer.

8. Ja, blåser i Basuun i Gibea; ja, trummeter i Rama; ja, roper i BethAven, på hinsidon Ben Jamin.

9. Ty Ephraim skal ett öde warda, på then tijd jagh them straffandes warder: ther om hafwer jagh Jsraels slächte troliga warnat.

10. Juda Förstar äro like them som vthflyttia råmärke; therföre wil jagh vthgiuta mina wrede öfwer them lika som watn.

11. Ephraim lider wåld, och warder plågad; ther vthi skeer honom rätt: ty han hafwer gifwit sigh vppå menniskio budh.

12. Jagh är Ephraim såsom en maal, och Juda huse een plåga.

13. Och tå Ephraim kände sina kranckhet, och Juda sitt såår, drog Ephraim bort til Assur, och sände til Konungen i Jareb: men han kunde intet hielpa eder, eller hela edart såår.

14. Ty jagh är Ephraim lika som ett leijon, och Juda huse lika som ett vngt leijon: jagh, jagh rifwer, och går min wägh; jagh förer them bort, och ingen kan vndsättia them.

15. Jagh wil gå åter til mitt rum igen, til thes the känna sina skuld, och sökia mitt ansichte.

6. Capitel.

Här tröster åter Propheten sitt folck, at när the wordo straffade af HERRANOM, så skulle the befinna sigh; lära känna HERRAN, och omwända sigh til honom, v. 1. Och så wille han bewisa them alt godt, v. 4. Doch förachtade the af Jsrael thet, v. 7. Men the af Juda skulle ännu besinnat, och omwände warda, v. 11.

När them illa går, så måste the tå bittida sökia migh, (och säija:) Kommer, wij wilje til HERRAN igen: ty han hafwer rifwit oß, han helar oß ock; han hafwer slagit oß, han förbinder oß ock.

2. Efter twå dagar giör han oß lefwande; på tredie dagen skal han vpwäckia oß, så at wij få lefwa in för honom.

3. Och så warde wij ther vppå achtande, och winläggia oß ther om, at wij måge känna HERRAN: ty han kommer fram, lika som en skiön morgonrodne; och skal komma oß lika som ett regn, såsom ett serla regn, hwilket landet fuchtar.

4. Ohuru wäl wil jagh giöra emot tigh, Ephraim; o huru wäl wil jagh giöra emot tigh, Juda: ty then nådh som jagh eder bewisa wil, skal wara såsom ett morgonmoln, och lika som een dagg som om morgonen bittida faller.

5. Therföre höflar jagh them genom Propheterna, och dödar them genom mins muns taal; at tin ord måga i liuset komma.

6. Ty jagh hafwer lust til kärlek, och icke til offer; och til Gudz kundskap, och icke til bränneoffer.

7. Men the öfwerträda förbundet lika som Adam: ther vthi förachta the migh.

8. Ty Gilead är en stadh full medh afguderij, och blodskulder.

9. Och Presterna samt medh sina stalbröder äro lika som röfware, hwilke i försåt liggia, och mörda på then wägen til Sichem: ty the giöra hwad the wilja.

10. Jagh seer thet i Jsraels huus, ther migh före grufwar: ty ther bedrifwer Ephraim bolerij, Jsrael orenar sigh.

11. Men Juda skal ännu hafwa ena skördeand för sigh, när jagh mins folcks fängelse omwändandes warder.

7. Capitel.

Prropheten klagar häffteliga öfwer Jsraels synder och obotferdighet, v. 1. Synnerlig öfwer theras afguderij, v. 3. Och förtröstning på menniskio hielp, v. 11. Therföre the ock af HERRANOM skola hårdt straffade warda, v. 13.

Tå jagh Jsrael hielpa wil, så finner man först Ephraims otro och Samarie ondsko, så at the bedrifwa theste meer afguderij: och ändoch the inbördes medh tiufwar, och vthan til medh röfware plågade äro:

2. Likwäl wilja the intet märckia, at jagh ther medh gifwer acht vppå alla theras ondsko: men jagh seer wäl theras wäsende, som the allstädes bedrifwa.

3. The frögda Konungen genom sitt afguderij; och Förstarna genom sina lögner;

4. Och äro allesamman hoorkarlar, lika som en bakovgn then bakaren heet giör, när han vthknodat hafwer, och låter degen igenom syras och jåsa.

5. J dagh är wår Konungs högtijd (säija the); så warda tå Förstarna hete lika som af wijn: så biuder han the falska lärare til sigh.

6. Ty theras hierta är hett vthi theras gudelighet, lika som en bakovgn, när the offra och bedraga folcket: men theras bakare sofwer alla nattena, och om morgonen brinner han i liusom låga.

7. Så äro the äntå så hete i gudelighet, lika som en bakovgn: ändoch at theras domare vpfrätne warda, och alle theras Konungar falla; likwäl är ther äntå ingen ibland them som åkallar migh.

8. Ephraim warder öfwerfallen af Hedningom; Ephraim är lika såsom een kaka then ingen omwänder:

9. Vtan främmande vpäta hans kraft, likwäl wil han intet achtat: han hafwer ock fått grå håår, likwäl wil han intet achtat.

10. Och Jsraels högfärd warder för theras ögon ödmiukad: likwäl omwända the sigh intet til HERRAN sin Gudh, och fråga eij heller något efter honom i allo thesso.

11. Ty Ephraim är lika som een galen dufwa, then intet achta wil: nu åkalla the Egypten, nu löpa the til Assur.

12. Men efter the så löpa nu hijt och nu tijt, skal jagh kasta mitt näät öfwer them, och ryckia them neder, lika som foglar vnder himmelen; jagh skal straffa them, såsom man thet predikar vthi theras församlingar.

13. Wee them, at the ifrå migh wika; the måste förderfwade warda: ty the äro ifrå migh affällige wordne; jagh wille wäl förlossa them, om the icke afguderij emot migh lärde.

14. Så åkalla the migh ock intet af hiertana; vtan tiuta i sin lågre: the församlas för maat och dryck skul, och äro migh ohörsame.

15. Jagh lärer them, och stärcker theras armar; men the tacka migh illa.

16. The omwända sigh doch icke rätteliga, vtan äro lika som en falsk boge: therföre måste theras Förstar falla genom swärd; theras trugh skal vthi Egypti land til spott warda.

8. Capitel.

HERREN befaller förkunna sino folcke theras straff, för thet the öfwerträdde hans förbund, v. 1. Drefwo afguderij, och förläto sigh på menniskio hielp, v. 4. och 9. Ther emot theras myckna offer och många kyrkior intet skulle hielpa them, v. 13.

Kopa högt såsom en basuun, och säg: Han kommer allaredo öfwer HERRANS huus lika som en örn: therföre at the hafwa öfwerträdt mitt förbund, och wordet affällige ifrå min lagh;

2. Skola the tå ropa til migh: Tu äst min Gudh; wij känne tigh, wij Jsrael.

3. Men ehuru wäl man thet menar, så låter doch Jsrael intet säija sigh: therföre måste fienden förfölja them.

4. The sökia Konungar, och achta intet migh: the hålla sigh in til Förstar, och jagh måtte intet wetat: af sitt silfwer och guld giöra the afgudar, at the ju snarliga förgås skola.

5. Tin kalf, o Samaria, förkastar han: min wrede hafwer förgrymmat sigh öfwer them; thet kan icke länge stå, the måste straffade warda.

6. Ty kalfwen är kommen ifrån Jsrael, och en mästare hafwer giordt honom, och han kan ju ingen Gudh wara: therföre skal Samarie kalf til stofft giord warda.

7. Ty the såå wäder, och skola vpskära owäder: theras sädh skal icke vpkomma, och theras frucht intet miöl gifwa; och om hon thet än gifwer, så skola doch främmande äta thet vp.

8. Jsrael warder vpäten, Hedningarna hafwa sigh medh honom, lika som medh ett oterigt kärille:

9. Therföre at the löpa vp efter Assur, såsom wilåsnen i willone: Ephraim skäncker bolarom;

10. Ja, gifwer ock Hedningom skatt: the samma Hedningar wil jagh nu församla öfwer them; the skola snart ledse warda widh Konungens och Förstarnas tunga.

11. Ty Ephraim hafwer giordt mång altare til at synda; så skola ock altaren warda honom til synd.

12. Om jagh än mycket predikar them om min lagh, så kalla the thet kätterij.

13. Thet the ännu mycket offra, och frambära kött och äta; så hafwer doch HERREN intet behagh ther til: vtan han wil ihogkomma theras ondsko, och hemsökia theras synder, som sigh til Egypten wända.

14. Jsrael förgäter sin skapare, och bygger kyrkior: så giör Juda många fasta städer; men jagh skal sända eld vthi hans städer, han skal förtära hans huus.

9. Capitel.

Gudh hotar Jsraels rike för thes afguderij, v. 1. Medh dyyr tijd, v. 2. Medh oreen och obehagelig Gudztienst, v. 3. Medh landzflychtighet och annor grufwelig straff, v. 6. Gudh sielf påminner them sina wälgierningar, och hotar medh straff, v. 10. J synnerhet vndsäger them Propheten medh ofruchtsama qweder, och försinada bröst, rc. v. 14.

Tu behöfwer icke frögda tigh, Jsrael, eller beröma tigh öfwer annor folck: ty tin Gudztienst är ett horerij emot tin Gudh, ther tu nytto medh söker, at alla lador måga warda fulla medh korn.

2. Therföre skola ladorna och prässerna intet föda tigh; och winet skal tigh intet lyckas.

3. Och the skola icke blifwa vthi HERRANS land: vtan Ephraim måste åter in vthi Egypten, och måste äta vthi Assyrien thet oreent är.

4. Ther kunna the intet giöra HERRANOM drickoffer af wijn, eller eljes honom något til wilja: theras offer skal wara lika som the bedröfwades brödh, af hwilkom orene warda alle the som ther af äta: ty sitt brödh måste the äta för sigh sielf, och thet skal intet warda burit in vthi HERRANS huus.

5. Hwad wiljen J tå giöra vthi åhrstidom, och HERRANS högtidom?

6. Sij, the måste bort för förderfwarenom; Egypten skal hämta them tilhopa, och Moph skal begrafwa them: netzla skal wäxa, ther nu theras lustiga afgudars silfwer står; och törne vthi theras hyddom.

7. Hemsökninges tiden är kommen, wedergällelse tiden, thet skal Jsrael wäl förnimma: Propheterna äro galne, och the andelige äro vrsinnige, för tina stora mißgierning, och för thet stora hetzliga afguderijt skul.

8. The wächtare i Ephraim höllo sigh ett skifte in til min Gudh: men nu äro the Propheter, som läggia honom snaro på alla hans wägar, genom thet hetzliga afguderij vthi sins gudz huus.

9. The gå alt för diupt ther vthi, och äro förderfwade, såsom i Gibea tijd: therföre skal han komma theras ondsko ihogh, och hemsökia theras synder.

10. Jagh fan Jsrael i öknene lika som wijndrufwor, och såg edra fäder lika som the första fikon på fikonaträd: men ther efter gingo the til Baal Peor, och låfwade sigh til then skamliga afguden; och wordo ju så styggelige som theras bolar.

11. Therföre måste Ephraims härlighet bortflyga såsom en fogel; så at the hwarken skola föda, hafwande wara, eller afla.

12. Och om the än vpfödde sin barn, så wil jagh doch giöra them arfwingalösa, så at the skola intet folck wara: och wee them när jagh ifrå them wiken är.

13. Ephraim, som migh synes, är planterad och skiön lika som Tyrus: likwäl måste han nu få dräparenom sin barn vth.

14. HERRE, gif them: men hwad wilt tu gifwa them? Gif them ofruchtsama qweder, och försinada bröst.

15. All theras arghet skeer i Gilgal: ther hatar jagh them, och skal för theras onda wäsende skul, drifwa them bort vthu mitt huus, och ingen kärlek meer bewisa them: ty alle theras Förstar äro affällige.

16. Ephraim är slagen, hans root är borttorkad, så at the ingen frucht meer bära kunna; och om the än födde, så wil jagh doch then åstundada fruchtena af theras lifwe döda.

17. Min Gudh skal förkasta them, therföre at the icke wille höra honom: och the måste gå willeråda ibland Hedningarna.

10. Capitel.

Gudh hotar Jsrael, at han wille förstöra theras afguda kyrkior och altare, v. 1. Samt theras gutna kalfwar som the dyrkade, v. 5. Ja, hela theras land och rike, v. 9. Förmanar them til bättring, v. 12. Men efter the sådant intet achtade, vtan förläto sigh vppå sin macht, skulle the förstörde warda, som sagt är, v. 13.

Jsrael är ett onyttigt wijnträ worden, hans frucht är ock altså: så mycken frucht som han hafwer, så mång altare giör han; ther landet alrabäst är, ther stichta the alraskiönesta kyrkior.

2. Theras hierta är delat; och the syndade nu: men theras altare skola nederbrutne, och theras stichtningar förstörde warda.

3. Ty the beröma sigh, och säija: Konungen hafwer oß icke ännu, och behöfwe wij intet fruchta HERRAN; hwad skulle Konungen giöra oß?

4. The swärja sigh tilhopa förgäfwes, och giöra ett förbund: och sådana rådh grönskas lika som ogräs på alla forar i markene.

5. Samarie inbyggiare församla sigh til kalfwen i BethAven: ty hans folck hafwer gråtet öfwer honom, ther doch hans andelige plägade frögda sigh öfwer hans härlighet: ty han är bortförd ifrå them.

6. Ja, kalfwen är förd in vthi Assyrien, Konungen i Jareb til en skänck: altså måste Ephraim stå medh skam, och Jsrael skämliga gå medh sitt anslag:

7. Ty Konungen i Samarien är förswunnen, lika som fradan på watnena.

8. The högder i Aven, ther Jsrael medh syndade, äro förlagda: tistel och törne wäxer på theras altare; och the skola säija: J berg förskyler oß, och J backar faller öfwer oß.

9. Jsrael, tu hafwer syndat alt ifrå Gibea tijd: ther widh hafwa the ock blifwit: men en sådana strijd som emot the onda menniskior i Gibea skedde, then skal intet fatta them:

10. Vtan jagh skal näpsa them efter min wilja; så at folck skola komma församlat öfwer them, när jagh spänner them före medh theras båda kalfwar.

11. Ephraim är en kalf, som sigh leda låter: jagh skal ock en gång tröska medh honom, och wil fara öfwer hans skiöna hals; jagh skal lära Ephraim rida, och Juda plöija, och Jacob harfwa.

12. Therföre sår rättferdighet, och vpskärer kärlek, och plöijer annorlunda: medan tijd är at sökia HERRAN, til thes han kommer, och lärer eder rättferdighet.

13. Ty J plöijen ogudachtighet, och vpskären orättferdighet, och äten lögns frucht: efter tu nu förlåter tigh vppå titt wäsende, och vppå tina många hieltar;

14. Så skal vphäfwa sigh ett rumor i titt folck, så at all tin fäste skola förstörd warda, lika som Salman Arbeels huus förderfwade i stridenes tijd, tå modren öfwer barnen slagen wardt:

15. Rätt så skal eder ock gå i BethEl, för edra stora ondsko skul, at Jsraels Konung skal om morgonen bittida nederlagd warda.

11. Capitel.

HERREN förtäljer sina wälgierningar emot Jsrael, samt theras öfwerträdelse och otacksamhet här emot, v. 1. Vndsäger them therföre, at the af Konungen i Assyrien skulle förderfwade warda, v. 5. Klagar ock, at the icke wille bättra sigh, v. 7. Therföre, han wäl hade orsak at aldeles förgiöra them: doch wille han thet icke giöra för sin barmhertighet skul, v. 8. Vtan ännu vprätta sitt rike hoos them, etc. v. 10. Föreställer åter Jsrael theras afguderij, och berömer ther emot Juda, v. 12.

Tå Jsrael vng war, hade jagh honom kär, och kallade honom min son vthur Egypten:

2. Men när man nu kallar honom; så wända the sigh bort, och offra Baalim, och rökia in för beläte.

3. Jagh tog Ephraim i hans arm, och ledde honom; men the hafwa nu förgätit huru jagh halp them.

4. Jagh lät them draga ett lustigt ook, och gå medh miuka tömar; och jagh tog oket vthaf them, och gaf them foder:

5. På thet han ju icke skulle wända sigh åth Egypti land igen: så är nu Assur worden theras Konung: ty the wille intet omwända sigh.

6. Therföre skal swärdet komma öfwer theras städer, och skal förtära och vpfräta theras bomar, för theras anslag skul.

7. Mitt folck hafwer ingen lust til at wända sigh til migh; och ehuru man predikar them, så skickar sigh doch ingen til at höra.

8. Hwad skal jagh giöra af tigh, Ephraim? Huru skal jagh doch plåga tigh, Jsrael? Skal jagh icke medh rätto giöra tigh såsom Adama, och tilpynta tigh lika som Zeboim? Men mitt hierta hafwer ett annat sinne; min barmhertighet är så brinnande:

9. At jagh icke giöra wil efter mine grymma wrede, eller wända migh til, at jagh platt förderfwar Ephraim: ty jagh är Gudh, och icke menniskia; och är then Helige ibland tigh: doch skal mitt rike icke wara i stadenom.

10. Tå skal man efterfölja HERRAN; och han skal ryta såsom ett leijon: och när han ryter, så skola the förskräckia sigh som wäster vth äro:

11. Och the vthi Egypten skola ock förskräckias såsom en fogel; och the i Assurs land, lika som dufwor: och jagh wil sättia them vthi sin huus, säger HERREN.

12. Vthi Ephraim är allstädes afguderij emot migh, och i Jsraels huus falsk Gudztienst: men Juda håller sigh ännu fast in til Gudh, och til then rätta heliga Gudztiensten.

12. Capitel.

HERREN förehåller Ephraim thes fåfänga förtröstning på menniskior, v. 1. The wille wäl besmyckia theras Gudztienst medh Jacobs exempel, v. 3. Men han förmanar them til bättring, v. 5. Och straffar theras lärare som thet falskeliga indrogo, v. 7. Säger sigh hafwa sedan fördt them vthur Egypten, och gifwit them Propheter; them skulle the höra, v. 9. och 13. Men efter the thet icke giorde, vtan behöllo theras afguderij, så wille han hemsökia them therföre, v. 11. och 14.

Men Ephraim gapar efter wäder, och löper efter östan wäder, och giör hwar dagh meer afguderij och skada: the giöra förbund medh Assur, och föra Balsam vthi Egypten:

2. Therföre skal HERREN beskärma Juda, och hemsökia Jacob efter hans wägar, och löna honom efter hans förtienst.

3. Ja, (säija the) han hafwer vndertryckt sin broder i moderlifwena, och af allo macht kämpat medh Gudi:

4. Han kämpade medh Ängelen, och wan: ty han greet och bad honom: ther hafwer han ju funnet honom i BethEl, och ther hafwer han talat medh oß.

5. Men HERREN är Gudh Zebaoth; HERRE är hans namn.

6. Så omwändt tigh nu til tin Gudh: giör barmhertighet och rätt, och hoppas alt städes vppå tin Gudh.

7. Men köpmannen hafwer een falsk wågh i sine hand, och bedrager gierna.

8. Ty Ephraim säger: Jagh är rijk, jagh hafwer nogh; man skal intet ondt finna i alt mitt arbete, thet synd är.

9. Men jagh HERREN är tin Gudh alt ifrån Egypti land, och then tigh läter ännu i hyddom boo, såsom man i åhrstider plägar;

10. Och talar til Propheterna; och jagh är then som så många prophetier gifwer, och förkunnar genom Propheterna ho jagh är.

11. Vthi Gilead är altsamman afguderij, och i Gilgal offra the oxar fåfängeliga, och hafwa så mång altare, som skylarna på åkren stå.

12. Jacob måste fly vthi Syrie land, och Jsrael måste tiena för ena hustru; för ena hustru måste han wachta.

13. Men ther efter förde HERREN Jsrael vthu Egypten, genom en Prophet, och lät bewara honom genom en Prophet.

14. Men nu förtörnar honom Ephraim genom sina afgudar: therföre skal theras blodh komma öfwer them; och theras Herre, skal wedergälla them theras försmädelse.

13. Capitel.

HERREN klagar än häffteliga öfwer Jsraels afguderij, v. 1. Och stora otacksamhet, v. 4. Och hotar sigh ock skola wedergälla them ther efter, v. 7. Doch låfwar han ther hoos förlossa them vthu helwetit, och hielpa them ifrå döden, ändoch fåå af them then trösten märkia eller anamma skulle, v. 14.

Tå Ephraim lärde afguderij medh macht, wardt han i Jsrael vphögd: sedan syndade the genom Baal, och wordo ther öfwer dräpne.

2. Men nu synda the än mycket meer, och giöra beläte af sitt silfwer, såsom the them vptänckia kunna, nemliga afgudar, the doch altsammans smedzwerck äro: likwäl predika the om them, at then som kalfwarna kyssa wil, han skal offra menniskior.

3. The samma skola hafwa morgonmoln, och then dagg som bittida faller: ja, lika som agnar the vthaf loganom bortblåsa: och såsom röken af en skorsteen.

4. Men jagh är HERREN tin Gudh alt ifrån Egypti land: och tu skulle ju ingen annan Gudh känna, vtan migh; och ingen frälsare, vtan migh allena.

5. Jagh lät migh ju wårda om tigh i öknene, i eno torro lande.

6. Men efter the födde äro, så at the äro mätte wordne, och nogh hafwa, vphäfwer sigh theras hierta: therföre förgäta the migh.

7. Så skal jagh ock warda emot them lika som ett leijon, och lika som en parder: på wägenom wil jagh wachta efter them.

8. Jagh skal möta them lika som en biörn, hwilkom hans vngar borttagne äro, och skal sönderrifwa theras förstockada hierta, och skal vpfräta them ther, såsom ett leijon; wildiur skola rifwa them sönder.

9. Jsrael tu förer tigh i olycko: ty tin hälsa står allena när migh.

10. Hwar är tin Konung, som tigh hielpa må vthi alla tina städer? Och tine domare ther tu af sade: Gif migh Konung och Förstar?

11. Nu wäl, jagh gaf tigh en Konung i mine wrede, och skal taga honom bort i mine grymhet.

12. Ephraims mißhandel är sammanbunden, och hans synd är behållen:

13. Ty honom skal wee warda såsom ene barnfödersko: ty the äro oförsichtig barn; then tijd skal komma, at theras barn måste förgås.

14. Men jagh wil förlossa them vthu helwete, och hielpa them ifrå döden: dödh, jagh skal wara tigh een förgift; helwete, jagh skal wara tigh een plåga: doch är trösten fördold för min ögon:

15. Ty han skal skilja emellan bröder: ther skal ett östan wäder komma, och HERREN vpstiga ifrån öknene, och vthtorka hans brunnar, och vthöda hans källor: han skal bortröfwa all kostelig tygh och håfwor.

14. Capitel.

Gudh hotar at Samarien skulle förstördt warda, v. 1. Och förmanar them til bättring, v. 2. Så wille han wara them nädelig, hielpa och i alla måtto wålsigna them igen, v. 5.

Samarien skal öde warda, ty the äro sinom Gudh ohörsame: the skola falla genom swärd, och theras vnga barn sönderkrossade, och theras hafwande qwinnor sönderrefna warda.

2. Omwänd tigh, Jsrael, til HERRAN tin Gudh: ty tu äst fallen för tin mißhandel skul.

3. Tager thessa orden medh eder, och wänder eder om til HERRAN, och säger til honom: Förlåt oß alla synder, och giör oß godt, så wilje wij offra wåra läppars oxar.

4. Assur skal intet hielpa oß, och wij wilje icke meer rida på hästar, och icke meer säija til wåra händers werck: J ären wår Gudh; vtan lät the faderlösa finna nådh när tigh.

5. Så skal jagh åter hela theras afträdelse; gierna wil jagh hafwa them kär: tå skal jagh wända mina wrede ifrå them.

6. Jagh wil wara Jsrael lika som en dagg, at han skal blomstras såsom een roos, och hans rötter skola vthsträckia sigh såsom Libanon.

7. Och hans grenar vthwidga sigh, at han skal wara så dägelig som ett oljoträ, och skal gifwa een sådana godhlucht som Libanon:

8. Och skola åter sittia vnder hans skugga; af korn skola the föda sigh, och blomstras lika som ett wijnträ: hans åminnelse skal wara lika som winet på Libanon.

9. Ephraim, bort medh the afgudar: jagh skal bönhöra honom, och leda honom: jagh wil wara såsom ett grönt furoträ; på migh skal man finna tina frucht.

10. Ho är wijs, then thetta förstår; och klook, then thetta märcker? ty HERRANS wägar äro rätte, och the rättferdige wandra ther vppå: men öfwerträdarena falla ther vppå.