Then

1. Capitel.

HERREN förehåller Jsraels barn sin gunst och wälgierningar, som han them fram för Esau och hans efterkommande bewijst hade, v. 1. Och klagar öfwer theras otacksamhet, ther vthi, at the intet meer achtade honom, än at the offrade honom hwad som intet dogde, v. 6. Förmanar them förthenskul til bättring: ty sådana theras offer behagade honom intet, v. 9. Alle Hedningar skulle medh tiden offra och tiena honom, v. 11. Men the giorde thet ganska otroliga, v. 12.

Thetta är then tunge som HERREN talade emot Jsrael, genom Malachi.

2. Jagh hafwer eder kär, säger HERREN; så säijen J: Hwar medh hafwer tu oß kär? Är icke Esau Jacobs broder, säger HERREN? Likwäl hafwer jagh Jacob kär:

3. Och jagh hatar Esau, och hafwer giordt hans berg öde, och hans arf drakomen til een ökn.

4. Och om Edom säija wille: Wij äre förderfwade: doch wilje wij vpbyggia igen thet öde lagt är; tå säger HERREN Zebaoth altså: Om the byggia, så skal jagh nederbryta: och thet skal heta the fördömda landzändar, och ett folck ther HERREN är wredh vppå ewinnerliga.

5. Thet skola edor ögon see; och J skolen säija: HERREN är härlig vthi Jsraels landzändom.

6. En son skal hedra sin fader, och en tienare sin herra: är jagh nu fader, hwar är min heder? Är jagh Herre, hwar fruchtar man migh? Säger HERREN Zebaoth til eder, Presterna, som mitt namn förachten; så säijen J tå: Hwar medh förachte wij titt namn?

7. Ther medh at J offren oreent brödh vppå mitt altare; så säijen J: Hwar medh offre wij tigh något oreent? Ther medh at J säijen: HERRANS bord är intet achtandes.

8. Och när J offren något thet blindt är, så måste thet icke heta ondt: och när J offren något thet halt är eller kranckt, så måste thet ock intet heta ondt. Bär thet tinom Första: hwad gäller om tu skalt täckias honom, eller om han wil see vppå tin person? Säger HERREN Zebaoth.

9. Så bedier nu Gudh, at han wille wara oß nådelig: ty thetta är skedt af eder; menen J at han skal see til edra person? säger HERREN Zebaoth.

10. Hwilken är ock ibland eder then ena dör tillycker? J tänden ock ingen eld vppå mitt altare omsyß: jagh hafwer intet behagh i eder, säger HERREN Zebaoth; och spijsoffer af edra händer är migh icke täckeligit.

11. Men, af solenes vpgång alt in til nedergången, skal mitt namn härligit warda ibland Hedningarna; och i all rum skal mino namne rökt, och ett reent spijsoffer offrat warda: ty mitt namn skal härligit warda ibland Hedningarna, säger HERREN Zebaoth.

12. Men J ohelgen thet, ther medh at J säijen: HERRANS bord är oheligt, och thes offer är förachtat, samt medh sinom spijs.

13. Och J säijen: Thet är icke vthan mödo: och slåån thet i wädret, säger HERREN Zebaoth; och J offren thet som röfwat, halt och kranckt är, och offren så spijsoffer: skulle sådant täckias migh ifrån edra hand? Säger HERREN.

14. Förbannad ware then bedragaren, then i sinom hiord hafwer en Han; och när han giör ett löfte, så offrar han Herranom thet som intet doger: ty jagh är en stoor Konung, säger HERREN Zebaoth; och mitt namn är förskräckeligit ibland Hedningarna.

2. Capitel.

HERREN hotar Presterna, v. 1. At efter them borde taga wahra på lärona, v. 5. Och the giorde thet intet, v. 8. Så wille han hemsökia och straffa them therfore, v. 9. J synnerhet, at the, samt andre af hans folck, togo sigh Hedniska hustrur, v. 10. Förachtade och bedröfwade theras egna inländska, v. 13. Och besmyckiade thet medh Abrahams exempel. Thet HERREN förlägger, och förmanar them til bättring, v. 15. Han klagar ock ther hoos, at the beskyllade honom för orättferdighet, efter han icke på stunden straffade the ogudachtiga, v. 17.

Och nu, J Prester, thetta budet gäller eder til.

2. Om J thet icke hören, eller icke läggen thet vppå hiertat, så at J gifwen mino namne ährona, säger HERREN Zebaoth; så skal jagh sända een förbannelse ibland eder, och skal förbanna edor wälsignelse; ja, förbanna skal jagh them, efter J icke willen läggia thet vppå hiertat.

3. Sij, jagh skal förbanna edra efterkommande, och kasta eder träcken af edro offre vthi edart ansichte; och han skal loda widh eder.

4. Så skolen J tå förnimma, at jagh sådana budh til eder sändt hafwer, at thetta skulle wara mitt förbund medh Levi, säger HERREN Zebaoth.

5. Ty mitt förbund war medh honom, til lijf och frijd; och jagh gaf honom fruchtan, så at han migh fruchtade, och förskräcktes för mino namne.

6. Sanningenes lagh war vthi hans mun, och ther wardt intet ondt funnet vthi hans läppar: han wandrade fridsamliga och redeliga för migh; och omwände många ifrå synd.

7. Ty Prestens läppar skola bewara lärona, at man må befråga lagen af hans mun: ty han är en HERRANS Zebaoths Ängel.

8. Men J ären afgångne ifrå wägenom, och hafwen förargat många i lagen; och hafwen brutet Levi förbund, säger HERREN Zebaoth.

9. Therföre hafwer jagh ock giordt, at J förachtade och försmädde ären för allo folckena: efter J icke hållen mina wägar, och seen til personen i lagen.

10. Ty hafwom wij icke alle en fader? Hafwer icke alt en Gudh skapat oß? Hwij förachte wij tå then ene then andra, och ohelgom förbundet som medh wåra fäder giordt är?

11. Ty Juda är worden en förachtare, och i Jsrael, och i Jerusalem skeer styggelse: ty Juda ohelgar HERRANS helighet then han älskar; och bolar medh ens främmande gudz dotter.

12. Men HERREN skal then som så giör, vthryckia vthu Jacobs hyddo, både mästaren och lärjungan, samt medh honom som HERRANOM Zebaoth spijsoffer offrar.

13. Yttermera giören J ock, at för HERRANS altare äro icke annat än tårar, och grååt, och suckande: så at jagh icke meer kan see til spijsoffret, eller någrahanda tacknemligit vndfå af edra händer.

14. Och så säijen J: Hwarföre? Therföre at tu förachtar tina kära hustru, then HERREN tigh tilskickat hafwer, och then tin make är, hwilko tu förplichtad äst.

15. Altså giorde icke then ene, hwilken doch war af enom storom anda. Men hwad giorde then ene? Han sökte then säden som af Gudi tilsagd war. Therföre seer eder före, för edrom anda, och ingen förachte sina kära hustru.

16. Äst tu henne wredh, så skil tigh ifrå henne, säger HERREN Jsraels Gudh; och gif henne en klädnat för försmädelsen, säger HERREN Zebaoth. Therföre seer eder före, för edrom anda, och förachter henne icke.

17. Jhafwen rett HERRAN medh edart taal. Så säijen J tå: Hwar medh hafwe wij rett honom? Ther medh at J säijen: Then ther illa giör, han behagar HERRANOM, och han hafwer lust til honom; eller hwar är nu Gudh som straffar?

3. Capitel.

Wjdare låfwar HERREN, sigh wilja sända them Johannes döparen och Christi förebodare; och så skulle HERREN Christus strax ther efter sielf komma, och rena sin församling, såsom en guldsmed rensar silfret, rc. v. 1. Förmanar them förthenskul til bättring, v. 7. Synnerlig, at the troliga skulle gifwa tiende, til Presternas och Gudztienstens vppehälle; och låfwar them therföre sin wälsignelse, v. 8. Sammaledes, at the icke skulle förargas öfwer the ogudachtigas medgång: ty then dagh worde kommandes, på hwilken the skulle förnimma, hwad åthskildnat thet är, hafwa tient Gudi, och intet tient honom, v. 13.

Sjj, jagh wil vthsända min Ängel, then ther wägen för migh bereda skal: och medh hast skal komma til sitt tempel Herren, then J söken, och förbundsens Ängel, then J begären: sij, han kommer, säger HERREN Zebaoth.

2. Men ho kan lida hans tilkommelses dagh? Och ho skal bestå, tå han låter sigh see? Ty han är lika som en guldsmedz eld, och såsom een waskerskos såpa.

3. Han skal sittia, och smälta, och fäija silfret; han skal fäija, och rensa Levi söner, lika som silfwer och guld: så skola the tå offra spijsoffer vthi rättferdighet HERRANOM.

4. Och Juda och Jerusalems spijsoffer skal wäl behaga HERRANOM, lika som fordom dags, och i the förra åhr.

5. Och jagh skal komma til eder, och straffa eder; och skal wara ett snart witne emot the trolkarlar, hoorkarlar och meenedare, och emot them som wåld och orätt giöra dagakarlenom, enkione och them faderlösa, och förtryckia främlingen; och intet fruchta migh, säger HERREN Zebaoth.

6. Ty jagh är HERREN, then icke liuger; och J Jacobs barn, skolen icke allesamman förgås.

7. Jhafwen ifrån edra fäders tijd altstädes afwikit ifrå min budh, och intet hållet them. Så omwänder eder nu til migh, så wil jagh ock wånda migh til eder, säger HERREN Zebaoth. Så säijen J tå: Hwar vthinnan skole wij omwända oß?

8. Är thet rätt at een menniskia beswiker Gudh, såsom J beswiken migh? Så säijen J tå: Hwar medh beswike wij tigh? Medh tijond, och häfoffer.

9. Therföre ären J ock förbannade, så at all ting förswinner eder vndan händerna: ty J beswiken migh allesamman.

10. Men förer migh tijondena allesammans vthi mina tijondelado, at i mino huse må spijs wara: och bepröfwer migh här vthinnan, säger HERREN Zebaoth; om jagh ock icke vplåter eder himmelens fenster, och giuter wälsignelse neder tilfyllest.

11. Och jagh wil för eder straffa frätaren, at han icke skal förderfwa fruchtena på markene, och at wijnträd i åkrenom icke skal wara eder ofruchtsamt, säger HERREN Zebaoth:

12. Så at alle Hedningar skola prisa eder saliga: ty J skolen wara ett kosteligit land, säger HERREN Zebaoth.

13. Jtalen hårdeliga emot migh, säger HERREN; Så säije J tå: Hwad tale wij emot tigh?

14. Ther medh at J säijen: Thet är förgäfwes at man Gudi tienar; och hwad båtar thet, at wij hållom hans budh, och förom ett strängt lefwerne för HERRANOM Zebaoth?

15. Therföre prise wij the förachtare: ty the ogudachtige wäxa til, the försökia Gudh, och thet går them altsammans wäl vthaf.

16. Men the som fruchta HERRAN trösta hwar annan altså: HERREN märcker thet, och hörer thet, och ther är een tänckeskrift för honom skrifwin, för them som fruchta HERRAN, och tänckia vppå hans namn.

17. The skola, säger HERREN Zebaoth, wara min egendom på them dagenom, then jagh giöra skal; och jagh wil skona them, lika som man skonar sin egen son, then honom tienar.

18. Och J skolen ther emot åter see, hwad för en åthskildnad är emellan then rättferdiga och then ogudachtiga, och emellan then som Gudi tienar, och then som honom icke tienar.

4. Capitel.

På then dagen, säger HERREN, skulle the ogudachtige förderfwas och vthrotas, v. 1. Men them som honom fruchta, vpgår Christus rättferdighetenes sool, at the skulle tilwäxa och förkofras, v. 2. Förmanar them så til at hålla sigh thes förinnan widh Mose lagh, v. 4. Och låfwar at han wille sända them Johannes Döparen, vthi Elie kraft och anda, och förr än then dagen komme, v. 5.

Ty sij, en dagh kommer som brinna skal, lika som en vgn: så skola tå alle förachtare och ogudachtige wara halm, och then tilkommande dagen skal vptända them, säger HERREN Zebaoth, och skal hwarken lefwa them root eller qwist.

2. Men eder som mitt namn fruchten, skal vpgå rättferdighetenes sool, och salighet vnder hennes wingar; och J skolen gå vth och in, och wäxa til, lika som giödokalfwar.

3. J skolen trampa vppå the ogudachtiga: ty the skola warda til asko vnder edra fötter, på them dagenom, then jagh giöra skal, säger HERREN Zebaoth.

4. Kommer ihogh Mose mins tienares lagh, then jagh honom befalte på thet berget Horeb til hela Jsrael; samt medh budh och rätter.

5. Sjj, jagh skal sända eder then Propheten Elia, förr än then store och förskräckelige HERRANS dagh kommer:

6. Han skal omwända fädernas hierta til barnen , och barnens hierta til fäderna: på thet jagh icke skal komma, och slå jordena medh spilgifning.