S. Pauli Epistel then andra
Til the Thessalonicer
Förspråket.
Vthi then förra Epistelen hade S. Paulus swarat the Thessalonicer til ett spörsmål om domedag, at han skulle komma oförwarandes, såsom en tiuf om nattena. Af hwilko the meente af ett falskt förstånd, at domedag war hardt förhandene. Ther på skrifwer han nu thenna Epistelen, och förklarar sigh sielf.
J thet första Capitlet tröster han them medh then ewiga lönen til theras troo och tolamod i alt lidande; och medh thet straff, som theras förföljare öfwergå skal i ewinnerlig pino.
J thet 2 lärer han, huru för domedag, måste thet Romerska riket afkomma, och Antichrist sigh vpkasta för Gudh i Christenheten, och medh falska läror och tekn bedraga then otrogna werldena, til thes at Christus kommer, och förstörer honom medh sin härliga tilkommelse, och dödar honom tilförene medh een andelig predikan.
J thet 3 giör han några förmaningar, och besynnerliga, at the skulle straffa the fåfänga, som icke wilja sigh bärga medh sina egna händer; och at the skulle fly them, om the icke bättrade sigh. Hwilket mycket synes lyda emot them, som i Påwedömet kallas andelige personer.
1. Capitel.
Näst sin wanliga helsning, v. 1. Berömer Apostelen the Thessalonicers troo, kärlek, och tolamod vnder theras kors och förföljelse, v. 3. Och tröster them medh Christi härliga tilkommelse til then vttersta domen, at the tå skola få roo; men theras förföljare ewigt förderf, v. 5. Önskar så, at Gudh wille fulborda thet goda wercket som han medh them begynt hade, v. 11.
Paulus, och Silvanus, och Timotheus: then församling i Thessalonica, i Gudi wårom Fader, och Herranom Jesu Christo.
2. Nådh ware medh eder, och frijd af Gudi wårom Fader, och Herranom Jesu Christo.
3. Wjj skole tacka Gudi altid för eder, käre bröder, såsom tilbörligit är: ty edor troo förökas storliga, och allas edra kärlek öfwerflödar inbyrdes:
4. Så at wij sielfwe beröme oß i Gudz församlingar, af edart tolamod och troo, vthi alla edra förföljelser och bedröfwelser som J liden:
5. Såsom ett bewijs til Gudz rättwisa doom: på thet J mågen warda wärdige til Gudz rike, för hwilket J ock liden.
6. Efter thet är rättwijst för Gudi, gifwa them bedröfwelse igen som eder bedröfwa;
7. Men eder som bedröfwens, rolighet medh oß: tå Herren Jesus vppenbar warder af himmelen, samt medh sine krafts Änglar;
8. Och medh eldzloga, til at hämnas öfwer them som icke känna Gudh, och öfwer them som icke lydige äro wårs Herras Jesu Christi Evangelio:
9. Hwilke pino lida skola, thet ewiga förderfwet, af Herrans ansichte, och af hans härliga macht;
10. Tå han skal komma til at förklaras i sin helgon, och vnderlig warda i allom them som troo: ty wårt witnesbyrd til eder om then dagen, hafwen J trodt.
11. Och förthenskul bedie wij ock altid för eder, at wår Gudh wille giöra eder wärdiga til thenna kallelsen, och vpfylla alt godhetenes vpsåt och trones werck i kraftene:
12. På thet wårs Herras Jesu Christi namn må prisat warda på eder, och J på honom, efter wår Gudz och Herrans Jesu Christi nådh.
2. Capitel.
Apostelen förmanar, at the icke skulle låta förföra sigh af them som föregåfwo, at then ytterste dagen tå skulle wara förhanden, v. 1. Ty Herrans dagh skulle icke komma förr än Antichristus medh sin lögn och förförelse wore kommen, och wore vppenbar worden, v. 3. Sedan tackar han Gudh som them til salighet vthwaldt hade genom trona på Christum, v. 13. Förmanar them til stadighet, v. 15. Och beder at Gudh wille styrckia them i all sanning och ett heligt lefwerne in til ändan, v. 16.
Men wij bedie eder, käre bröder, för wårs Herras Jesu Christi tilkommelse, och för wåra församlings skul i honom;
2. At J icke snarliga låten beweka eder ifrån edart sinne; icke heller förskräckia, hwarken genom anda, eller genom ord, eller genom bref, lika som thet sändt wore af oß, såsom Christi dagh förhanden wore.
3. Läter ingen förföra eder i någon måtto: ty han kommer icke, vtan tilförene skeer affall, och vppenbar warder syndenes menniskia förtapelsens barn.
4. Hwilken är en motståndare, och vphäfwer sigh öfwer alt thet Gudh eller Gudz tienst kallas; så at han sätter sigh i Gudz tempel, såsom en Gudh, och gifwer sigh före som han wore Gudh.
5. Minnens J icke, at jagh sade eder thetta, tå jagh ännu war när eder?
6. Och hwad ännu hindrar, weten J; at han skal warda vppenbar i sin tijd.
7. Ty han werckar allaredo ondskona hemliga: allenast then ther nu hindrar, han måste komma af wägen.
8. Och så warder tå then Onde vppenbar, hwilken Herren skal dräpa medh sins muns Anda; och skal giöra en ända medh honom, genom sin tilkommelses vppenbarelse:
9. Hwilkens tilkommelse skeer efter Satans werckan, medh alla lögnachtiga krafter, och tekn, och vnder:
10. Och medh all förförelse til orättferdighet, ibland them som förtapade warda: therföre at the icke anammade kärleken til sanningena, at the måtte salige wordet.
11. Förthenskul skal Gudh sända them kraftig wilfarelse, så at the skola troo lögnene:
12. På thet the skola alle dömde warda, som icke hafwa trodt sanningene, vtan hafwa lust til orättferdigheten.
13. Men wij skole altid tacka Gudi för eder, käre bröder, älskade af Herranom, at Gudh hafwer eder vthwaldt til salighet af begynnelsen, genom Andans helgelse, och i sanningenes troo.
14. J hwilko han eder kallat hafwer genom wårt Evangelium, til wårs Herras Jesu Christi härliga egendom.
15. Så står nu, käre bröder, och håller eder widh the stadgar som J lärdt hafwen, ehwad thet är skedt af wårt ord eller bref.
16. Men sielfwer wår Herre Jesus Christus, och Gudh och wår Fader, then oß älskat hafwer, och gifwit een ewig tröst, och ett godt hopp genom nådena:
17. Han hugswale edor hierta, och styrcke eder vthi all lärdom, och goda gierningar.
3. Capitel.
Wjdare förmanar han them, at the skulle bedia för honom och hans medarbetare, at Gudz ord måtte hafwa sin framgång, v. 1. At the skulle fly them som oskickeliga lefde, v. 6. Jcke älska lättia: vtan nära sigh ährliga medh sitt arbete, v. 8. Och at the skulle skilja ifrå sigh them som äro Gudz ord olydige, v. 14. Besluter så medh een godh önskan, v. 16.
Yttermera, käre bröder, beder för oß, at Herrans ord må hafwa framgång, och prisat warda, såsom ock när eder.
2. Och at wij mågom frijade warda ifrå wanartiga och arga menniskior: ty troon är icke hwars mans.
3. Men Herren är trofast, then eder styrckia skal, och bewara för thet onda.
4. Men wij försee oß til eder i Herranom, at J giören, och giörande warden, hwad wij eder budit hafwe.
5. Men Herren styre edart hierta til Gudz kärlek, och til Christi tolamod.
6. Och biudom wij eder, käre bröder, i wårs Herras Jesu Christi namn, at J dragen eder ifrå hwar och en broder, som oskickeliga wandrar, och icke efter then stadga, som han hafwer fått af oß.
7. Ty J weten sielfwe, huru J skolen oß efterfölja: förthenskul wij hadom oß icke oskickeliga ibland eder:
8. Jcke heller taget brödet til giefwes af någrom: vtan medh arbete och mödo, natt och dagh hafwe wij brukat oß, på thet wij ingen af eder skulle wara til tunga.
9. Jcke therföre, at wij thes icke macht hadom: vtan at wij skulle gifwa oß sielfwa eder til efterdömelse, at efterfölja oß.
10. Och tå wij worom när eder, bude wij eder sådant, at ho ther icke wille arbeta, han skulle icke heller äta.
11. Ty wij höre, at somlige ibland eder vmgås oskickeliga, och arbeta intet, vtan drifwa fåfängio.
12. Men them som sådana äro, biude wij, och förmane genom wår Herra Jesum Christum, at the arbeta medh stilhet, och äta sitt egit brödh.
13. Men J, käre bröder, förtröttens icke giöra thet godt är.
14. Om nu någor icke wille lyda wårt ord, honom tekner vp i ett bref, och hafwer ingen vmgängelse medh honom, på thet han skal blyjas.
15. Doch håller honom icke såsom en owän: vtan förmaner honom såsom en broder.
16. Men sielfwer fridsens Herre gifwe eder frijd altid, i allahanda måtto. Herren ware medh eder allom.
17. Helsning medh mine Pauli hand, hwilket är teknet i all bref. Så skrifwer jagh:
18. Wårs Herras Jesu Christi nådh ware medh eder allom: Amen. * Sänd af Athen.