PRIMUS ESRÆ.

1. Capitel.

När nu Konung Cores i Persien sick in thet Babyloniska riket, lät han gå vth sin befalning, at Judarna skulle draga heem igen, och vpbyggia Jerusalems tempel, v. 1. Tå stodo vp the öfwerste fäder af Juda och Ben Jamin, och medh them månge af meniga man, och drogo til Jerusalem, v. 5. Och togo medh sigh, efter Konungens befalning, the silfwer och gyldene tygh, som Konung Nebucad Nezar vthu templet bortfördt hade, v. 7.

Vthi första åhrena Cores Konungens i Persien, på thet fulkomnas skulle HERRANS ord, talat igenom Jeremia mun, vpwäckte HERREN Cores anda Konungens i Persien, at han lät vthropa i alt sitt rike, och igenom skrifwelse, och säija:

2. Thetta säger Cores Konungen i Persien: HERREN Gudh i himmelen hafwer gifwit migh all rike i landen, och hafwer befalt migh byggia sigh ett huus i Jerusalem, i Juda.

3. Hwilken som nu ibland eder är af hans folck, medh honom ware hans Gudh, och han drage vp til Jerusalem, i Juda, och vpbygge HERRANS Jsraels Gudz huus: han är then Gudh som i Jerusalem är.

4. Och hwilken som ännu igenlefd är, ehwar som hälst han en främling är, honom hielpe folcket i thet rum medh silfwer och guld, medh godz och boskap, af en frij wilja til Gudz huus i Jerusalem.

5. Tå stodo vp the öfwerste fäder af Juda och Ben Jamin, och Presterna och Leviterna, alle hwilkas anda Gudh vpwäckte til at draga vp, och byggia HERRANS huus i Jerusalem.

6. Och alle the som woro omkring them, styrckte theras hand medh silfwer och gyldene tygh, medh godz och boskap, och klenodier; förvthan thet the friwiljoge gåfwo.

7. Och Konung Cores fick vth HERRANS huus kärille, som NebucadNezar vthu Jerusalem tagit hade, och låtit läggia vthi sins Gudz huus.

8. Och Konung Cores i Persien fick them vth igenom Mithredath räntomästaren, och vthräknade them Sesbazar Förstanom i Juda.

9. Och thetta är talet: tretijo gyldene becken, och tusende silfwer becken, nijo och tiugu knifwar;

10. Tretijo gyldene skålar, och the andra silfskålar fyrahundrat och tijo, och annor kärille tusende:

11. Så at all kärillen både af guld och silfwer woro femtusend och fyrahundrat. All them förde Sesbazar vp, medh them som vthu fängelset vpdrogo ifrå Babel til Jerusalem.

2. Capitel.

The som vpdrogo vthu fängelset, och kommo til Jerusalem och Juda, medh Serubbabel: Jesua och Nehemia, rc. v. 1. Woro til 42360, förvthan theras tienare och tienarinnor, v. 64. När the kommo fram, gåfwo the som friwiljoge woro til HERRANS huus byggning 61000 gylden; 5000 pund silfwer, och 100 Prestakiortlar, v. 68.

Thesse äro the barn vthu landen, som vpdrogo vthu fängelset, hwilka Nebucad Nezar Konungen i Babel hade fördt til Babel, och igenkommo til Jerusalem och Juda, hwar och en vthi sin stadh.

2. Och kommo medh Serubbabel: Jesua, Nehemia, Seraja, Reelaja, Mardechai, Bilsan, Mispar, Bigvai, Rehum, och Baana. Thetta är nu talet af männerna i Jsraels folck.

3. Paros barn, twtusend hundrade twå och siutijo.

4. Sephatja barn, tryhundrat twå och siutijo.

5. Arah barn, siuhundrat fem och siutijo.

6. Pahath Moabs barn, vthaf Jesua Joabs barnom, twtusend ottahundrat och tolf.

7. Elams barn, tusende twhundrat fyra och femtijo.

8. Sattu barn, nijohundrat fem och fyratijo.

9. Saccai barn, siuhundrat och sextijo.

10. Bani barn, sexhundrat twå och fyratijo.

11. Bebai barn, sexhundrat tre och tiugu.

12. Asgadz barn, tusende twhundrat twå och tiugu.

13. Adonikams barn, sexhundrat sex och sextijo.

14. Bigvai barn, twtusend sex och femtijo.

15. Adins barn, fyrahundrat fyra och femtijo.

16. Aters barn af Jehiskia, otta och nijotijo.

17. Bezai barn, tryhundrat tre och tiugu.

18. Jorah barn, hundrade och tolf.

19. Hasums barn, twhundrat tre och tiugu.

20. Gibbars barn, fem och nijotijo.

21. Bethlehems barn, hundrade tre och tiugu.

22. Netopha män, sex och femtijo.

23. The män af Anathoth, hundrade otta och tiugu.

24. Asmaveths barn, twå och fyratijo.

25. The barn af KiriathArim, Chephira, och Beeroth, siuhundrat tre och fyratijo.

26. The barn af Rama och Gaba, sexhundrat en och tiugu.

27. The män af Michmas, hundrade twå och tiugu.

28. The män af BethEl och Aj, twhundrat tre och tiugu.

29. Nebo barn, twå och femtijo.

30. The män af Magbis, hundrade sex och femtijo.

31. The andra Elams barn, tusende twhundrat fyra och femtijo.

32. Harims barn, tryhundrat och tiugu.

33. Lod, Hadid, och Ono barn, siuhundrat fem och tiugu.

34. Jereho barn, tryhundrat fem och fyratijo.

35. Senaa barn, trytusend sexhundrat och tretijo.

36. Presterna: Jedaja barn, af Jesua huse, nijohundrat tre och siutijo.

37. Jmmers barn, tusende twå och femtijo.

38. Pashurs barn, tusende twhundrat siu och fyratijo.

39. Harims barn, tusende och siuton.

40. Leviterna: Jesua barn, och Kadmiel, af Hodavia barnom, fyra och siutijo.

41. Sångarena: Assaphs barn, hundrade otta och tiugu.

42. Dörawachtarenas barn: Sallums barn, Aters barn, Talmons barn, Akkubs barn, Hatita barn, och Sobai barn; alle tilhopa, hundrade nijo och tretijo.

43. The Nethinim: Ziha barn, Hasupha barn, Tabaoth barn,

44. Keros barn, Siaha barn, Padons barn,

45. Lebana barn, Hagaba barn, Akkubs barn,

46. Hagabs barn, Samlai barn, Hanans barn,

47. Giddels barn, Gahars barn, Reaja barn,

48. Rezins barn, Nekoda barn, Gassams barn,

49. Vsa barn, Paseah barn, Besai barn,

50. Asna barn, Meunims barn, Nephusims barn,

51. Bakbuks barn, Hakupha barn, Harhurs barn,

52. Bazluts barn, Mehida barn, Harsa barn,

53. Barkos barn, Sisera barn, Thamah barn,

54. Neziah barn, Hatipha barn.

55. Salomos tienares barn: Sotai barn, Sopherets barn, Peruda barn,

56. Jaala barn, Darkons barn, Giddels barn,

57. Sephatja barn, Hattils barn, Pochereths barn af Zebaim, Ami barn.

58. Alle Nethinim, och Salomos tienares barn, woro tilhopa tryhundrat twå och nijotijo.

59. Och thesse drogo ock så medh vp af Thel Melah, ThelHarsa, Cherub, Addan, och Jmmer: men the kunde icke vthwisa sina fäders huus, eller ock sina sädh, om the woro af Jsrael:

60. Delaja barn, Tobia barn, Nekoda barn, sexhundrat twå och femtijo.

61. Och af Prestabarnen: Habaja barn, Koz barn, Barsillai barn, then een hustru tog vthaf Barsillai then Gileaditens döttrar, och wardt nämnd vnder theras namn.

62. The samme sökte efter theras byrds skrifter, och funno them intet; therföre wordo the Presterskapet qwitte.

63. Och Thirsatha sade til them, at the icke skulle äta vthaf thet alrahelgasta, til thes en Prest vpstode medh Lius och Fulkomlighet.

64. Hela menigheten såsom en man, war tw och fyratijo tusend tryhundrat och sextijo:

65. Förvthan theras tienare och tienarinnor, the woro siutusend tryhundrat siu och tretijo: och hade twhundrat sångare, och sångerskor;

66. Siuhundrat sex och tretijo hästar, twhundrat fem och fyratijo mular;

67. Fyrahundrat fem och tretijo Camelar, och sextusend siuhundrat och tiugu åsnar.

68. Och somlige vthaf öfwersta fäderna, när the kommo til HERRANS huus i Jerusalem, wordo the friwiljoge til Gudz huus, at man skulle thet sättia vppå sitt rum:

69. Och gåfwo efter sine förmågo til dräßelen åth wercket, ett och sextijotusend gylden, och femtusend pund silfwer, och hundrade Prestakiortlar.

70. Altså satte sigh Presterna och Leviterna, och somlige af folcket, och sångarena och dörawachtarena, och the Nethinim vthi sina städer; och hele Jsrael i sina städer.

3. Capitel.

Jsiunde månaden kommo åter Jsraels barn tilhopa i Jerusalem; och Jesua medh Serubbabel bygde HERRANOM ett altare, v. 1. Och så höllo the löfhyddohögtijd, och offrade ther vppå, som skrifwit står i Mose lagh, rc. v. 4. Och tå legde the steenhuggare och timbermän, til at arbeta på HERRANS huus, v. 7. Vthi andro åhrena i then andra månaden, lade the grundwalen på templet medh stoor frögd och sång, v. 8. Men en part greto, som hade sedt thet förra templet, v. 12.

Och tå siunde månaden kom, och Jsraels barn nu woro i sina städer, kom folcket tilhopa, såsom en man, til Jerusalem.

2. Och Jesua Jozadak son, och hans bröder Presterna, och Serubbabel Sealthiel son, och hans bröder, stodo vp, och bygde Jsraels Gudz altare, til at offra bränneoffer ther vppå, såsom skrifwit står i Mose thens Gudz mansens lagh.

3. Och the satte altaret vppå sin foot; ty een förskräckelse war ibland them, för folcket i landen; och offrade HERRANOM bränneoffer ther vppå om morgon och afton;

4. Och the höllo löfhyddohögtijd, såsom thet skrifwit står, och giorde bränneoffer hwar dagh, efter thet tahl som thet sigh borde, hwar dagen sitt offer;

5. Ther efter ock the dageliga bränneoffer, och nymånadas, och alla HERRANS högtides dagars, som helgade woro, och all friwiljog offer, som the HERRANOM friwiljeliga giorde.

6. På första dagen i siunde månadenom, begynte the at giöra HERRANOM bränneoffer: men grundwalen til HERRANS tempel war ännu icke lagd.

7. Men the gåfwo steenhuggarom och timbermannom penningar; och spijs, och dryck, och oljo, them i Zidon, och Tyro, at the skulle låta komma cedreträ af Libanon til siös in til Japho: efter Cores Konungens af Persien befalning til them.

8. Vthi andro åhrena sedan the kommo til Gudz huus i Jerusalem, vthi them andra månadenom, begynte Serubbabel Sealthiel son, och Jesua Jozadak son, och the andre af theras bröder, Prester och Leviter, och alle the som af fängelset komne woro til Jerusalem; och skickade Leviterna, alt ifrå tiugu åhr och ther vthöfwer, at the skulle drifwa wercket på HERRANS huus.

9. Och Jesua stod, medh sina söner och bröder, och Kadmiel medh sina söner, och Juda barn, såsom en man til at drifwa arbetarena på Gudz huus: nemliga, Henadadz barn, medh theras barn, och theras bröder Leviterna.

10. Och tå bygningsmännerna lade grundwalen på HERRANS tempel, stodo Presterna klädde, medh trummeter; och Leviterna Assaphs barn medh cymbaler, til at lofwa HERRAN, medh Davidz dicht Jsraels Konungs:

11. Och sungo emot hwar annan, medh lof och tacksäijelse HERRANOM; at han godh är, och hans barmhertighet warar i ewighet öfwer Jsrael. Och alt folcket vphof sin röst til HERRANS lof, at grunden på HERRANS huus lagd war.

12. Men månge af the gamla Prester och Leviter, och öfwerste fäder, som thet förra huset sedt hade i thes grundwal, och thetta huus war för theras ögon, greto medh höga röst: doch vphögde månge sina röst til glädie;

13. Så at folcket icke kunde känna thet glädierop, för gråtropet i folckena: ty folcket ropade högdt, så at man hörde ropet långt ifrå.

4. Capitel.

När Juda folcksens mootståndare the Samariter hörde at the åter bygde vp templet, tilbödo the sigh wilja byggia medh them: men the nekade them thet, v. 1. Tå legde the rådgifware emot Judarna, och förhindrade byggningen i Cores tijd, v. 4. Sedan i Ahasveros och Arthahsasta tijd skrefwo the bref moot Judarna, lydandes, at om the fingo byggia vp Jerusalem igen, skulle the blifwa affällige ifrå Konungen, och wilja wara theras egne herrar som tilförene, v. 7. Tå swarade Arthahsasta, at the skulle förhindra them, v. 17. Och the giorde så, in til thet andra åhret Konung Darij, v. 23.

Tå nu Juda och Ben Jamins mootståndare hörde, at fängelsens barn bygde HERRANOM Jsraels Gudh templet:

2. Kommo the til Serubbabel, och til öfwersta fäderna, och sade til them: Wij wilje byggia medh eder; förty, wij sökie edar Gudh lika som J; och wij hafwe offrat alt ifrå then tijd Esar Haddon Konungen i Assur förde oß hijt vp.

3. Men Serubbabel och Jesua, och the andre öfwerste fäder i Jsrael, swarade them: Thet betämmer sigh icke, at wij och J bygge wår Gudz huus; vtan wij wilje allena byggia HERRANOM Jsraels Gudh, såsom Cores Konungen i Persien budit hafwer.

4. Tå hindrade folcket i landet Juda folcks hand, och afskräckte them af byggningene;

5. Och legde rådgifware emot them, och förhindrade theras rådh, så länge Cores Konungen i Persien lefde, in til Darios regemente Konungens i Persien.

6. Men tå Ahasveros wardt Konung, vthi hans rikes begynnelse, skrefwo the ett klagomål emot them af Juda och Jerusalem.

7. Och vthi Arthahsasta tijd skref Bislam, Mithredath, Tabeel, och the andre af theras rådh til Arthahsasta Konungen i Persien: och skriften i brefwet war på Syrisk skrifwin, och wardt på Syrisk vthtydd.

8. Rehum Canceleren, och Simsai skrifwaren, skrefwo thetta bref emot Jerusalem til Konung Arthahsasta:

9. Wij Rehum Canceler, och Simsai skrifware, och andre i thet Rådet; af Dina, af Apharsach, af Tharpelath, af Persien, af Arach, af Babel, af Susan, af Deha, och af Elam;

10. Och the andre folck, hwilken then store och högprisade Asnappar försändt hade, och satt vthi Samarie städer, och andre på thesso sidon älfwen, och i Canaan.

11. Och thetta är brefwets lydelse, som the til Konung Arthahsasta sände: Tine tienare the män på thesso sidona älfwen, och Cheeneth.

12. Kunnigt ware Konungenom, at the Judar som ifrå tigh hijt vp til oß komne äro til Jerusalem, i then vproriska och onda staden, byggia honom vp, och giöra hans murar, och låta vpgå them af grunden.

13. Så må nu Konungen weta, om thenne stadh vpbygd warder, och murarna igen vpsatte, så warda the icke gifwandes skatt, tull, och åhrliga vthskylder, och theras anslag warder kommandes Konungarna til skada.

14. Så efter wij alle hafwe warit medh, och nederlagt templet, hafwe wij icke länger kunnat see på Konungens förachtelse: therföre sände wij nu, och lätom thet kungiöra Konungenom;

15. At man låte sökia i tina fäders Chrönicor: så skalt tu finna i samma Chrönicor, och förfara, at thenne staden är vprorisk, och Konungom och landom skadelig, och kommer theslikes andra til affall af ålder: therföre staden ock förstörd är.

16. Ty gifwe wij Konungenom til förstå, at om thenne stadh vpbygd warder, och thes murar vpsatte, så behåller tu intet för them på thesso sidon älfwen.

17. Tå sände Konungen ett swar til Rehum Canceleren, och Simsai skrifwaren, och the andra i theras rådh, som i Samarien bodde, och the andra på hinsidon älfwena: Frijd och helso;

18. Brefwet som J til oß sändt hafwen, är vppenbarliga läsit för migh.

19. Och är af migh befalt, at man sökia skulle, och är funnet, at thenne stadh af ålder hafwer kastat sigh vp emot Konungar, och vpror och affal skeer ther vthi.

20. Hafwa ock så mächtige Konungar warit i Jerusalem, som rådet hafwa öfwer alt thet som hinsidon älfwen är; så at them hafwer tull, skatt, och åhrliga vthskylder gifwin warit.

21. Så giörer nu efter thenna befalning; förtager the samma män, at staden icke bygd warder, in til thes befalning af migh gifwen warder.

22. Så seer nu til, at J här vthinnan icke försummelige ären, at Konungenom ingen skade här af skeer.

23. Tå nu Konungens Arthahsasta bref läset wardt för Rehum och Simsai skrifwarenom, och theras rådh, drogo the strax vp til Jerusalem til Judarna, och förhindrade them medh arm och wälde.

24. Tå hölt vp arbetet på Gudz huus i Jerusalem, och blef tilbaka alt in til thet andra åhret Darios Konungens i Persien.

5. Capitel.

Sedan propheterade Haggai och Zacharia til Judarna, och bådo them fara fort medh byggningen, v. 1. Som the nu begynte åter drifwa arbetet, kom Thathnai landzhöfdingen på thenna sidon älfwen, rc. och frågade them af hwars befalning the thet giorde, v. 3. Och när the hade swarat ther vppå, skref Thathnai thet til Konung Darius, och begärade weta hans wilja här om, v. 6.

Och the Propheter, Haggai, och Zacharia Jddo son, propheterade til Judarna som i Juda och i Jerusalem bodde, i Jsraels Gudz namn.

2. Tå stodo Serubbabel vp Sealtiel son, och Jesua Jozadak son, och begynte til at byggia Gudz huus i Jerusalem: och medh them Gudz Propheter som them styrckte.

3. På then tiden kom til them Thathnai, landzhöfdingen på thenna sidon älfwen, och Sethar Bosnai, och theras Rådh, och sade altså til them: Ho hafwer befalt eder at byggia thetta huset, och vpsättia thes murar?

4. Tå sade wij them huru männerna heto, som thesso byggning för händer hade.

5. Men theras Gudz öga kom vppå Judarnas äldsta, så at them icke förtaget wardt, til thes man måtte låta komma sakena til Darios, och een skrifwelse ther om igenkomme.

6. Och thetta är brefwets innehållelse, som Thathnai, landzhöfdingen på thesso sidon älfwen, och Sethar Bosnai, och theras rådh af Apharsach, som på thesso sidona älfwen woro, sände til Konung Darios.

7. Och the ord som the til honom sände, lydde altså: Konungenom Darios, allan frijd.

8. Konungenom ware witterligit, at wij komme vthi Judeska landet, til then stora Gudens huus, hwilket man bygger medh allahanda stenar, och bielkar lägger man i wäggiarna, och arbetet går fast fram i theras händer.

9. Men wij hafwe frågat the äldsta, och sagt til them altså: Ho hafwer befalt eder byggia thetta huus, och vpsättia thes murar?

10. Ock frågade wij huru the heto, på thet wij skulle thet låta tigh förstå, och wij hafwe the mäns namn beskrifna som theras öfwerstar äro.

11. Men the gåfwo oß thessa ord för swar, och sade: Wij äre himmelens och jordenes Gudz tienare, och bygge thet huus vp som för mång åhr bygdt war, hwilket en stoor Jsraels Konung bygdt och vpsatt hade.

12. Men tå wåre fäder förtörnade Gudh af himmelen, gaf han them vthi Nebucad Nezars hand Konungens i Babel, then Chaldeens: han slog thetta huus nedh, och förde bort folcket til Babel.

13. Men i första åhrena Cores Konungens i Babel, befalte samme Konung Cores at byggia thetta Gudz huus.

14. Ty ock the gyldene och silfwer kärille i Gudz huus, som NebucadNezar vthu templet i Jerusalem taget hade, och fördt vthi thet templet i Babel, them tog Konung Cores vthu templet i Babel, och fick them Sesbazar widh namn, then han för en landzhöfdinga satte:

15. Och sade til honom: Tag thessa kärillen; faar bort, och för them vthi templet i Jerusalem, och lät vpbyggia Gudz huus i sitt rum.

16. Tå kom samme Sesbazar, och lade grundwalen til Gudz huus i Jerusalem. Jfrå then tiden hafwer man bygdt, och är ännu icke fulkomnat.

17. Om nu Konungenom täckes, så läte sökia i Konungens skatthuse, som i Babel är, om thet så befalt är af Konung Cores, at byggia Gudz huus i Jerusalem, och sände til oß Konungens mening här om.

6. Capitel.

Konung Darios lät ransaka; och fan at Cyrus hade befalt Judarna draga heem och byggia vp templet igen, v. 1. Tå gaf han och sin befalning til Thathnai, at the icke allenast skulle låta them obehindrade, widh högsta straff; vtan ock hielpa them af Konungens drässel, v. 6. Och låta them bekomma til offer hwad the behöfde; at the skulle bedia för Konungen och hans barnas lijf, v. 9. Thathnai giorde så; och arbetet gick fort, at thet blef fulbordat i thet 6 åhret Konung Darij, v. 13. Tå offrade Judarna, och wigde templet medh glädie, v. 16. The höllo theslikes Passah i sinom tijd, efter Mose lagh, v. 19.

Tå befalte Konung Darios, at man sökia skulle i Canceliet, vthi Konungens skatthuus som i Babel låg.

2. Tå fan man i Ahmeta, på thet slottet som i Meden ligger, ena book, och ther vthinnan war ett sådana ärende beskrifwit:

3. Vthi första åhrena Konungs Cores, befalte Konung Cores vpbyggia Gudz huus i Jerusalem, på thet rum ther man offrar, och grundwal läggia til sextijo alnar högd; til bredden ock sextijc alnar:

4. Och tre wäggiar af allahanda stenar, och een wägg af trää: och kosten skal gifwen warda vthaf Konungs huset.

5. Ther til the Gudz huus gyldene och silfwertyg, som NebucadNezar vthu templet i Jerusalem taget, och til Babel fördt hade, skal man igengifwa, så at the skola igenförde warda vthi templet i Jerusalem, i sitt rum, i Gudz huus.

6. Så farer nu långt ifrå them, tu Thathnai, landzhöfdinge hinsidon widh älfwen, och Sethar Bosnai, och theras Rådh af Apharsach, som hinsidon älfwen ären.

7. Läter them arbeta på Gudz huus, så at Judarnas höfwitzman, och theras äldsta, måga byggia Gudz huus på sitt rum.

8. Är ock så af migh befalt, hwad man the äldsta i Juda vthfå skal, til at byggia Gudz huus; nemliga, at man skal fliteliga taga vthaf Konungens drässel, thet är af then ränto hinsidon älfwen, och gifwa männerna, och at man icke förhindrar them.

9. Och om the behöfwa kalfwar, lamb, eller bockar til bränneoffer til himmelens Gudh, hwete, salt, wijn, och oljo, efter Presternas sedh i Jerusalem, skal man them gifwa dagliga hwad the behöfwa: och at thetta skeer oförsummeliga:

10. At the måga offra til een söt lucht Gudi i himmelen, och bedia för Konungens lijf, och hans barnas.

11. Af migh är thenna befalning gifwen; och hwilken menniskia thenna orden förwänder, vthaf hans huus skal man taga en bielka, och resa honom vp, och hängian ther vthi, och hans huus skal skämliga förstördt warda för then gierning skul.

12. Och Gudh som hafwer låtit sitt namn boo ther, förstöre alla Konungar, och folck, som sina hand vthräckia, til at förstöra och nederslå Gudz huus i Jerusalem: Jagh Darios hafwer thetta befalt, at thetta skal ock så aldeles fulfölgdt warda.

13. Tå giorde thet Thathnai, landzhöfdingen hinsidon älfwen, och Sethar Bosnai, medh theras Rådh, til hwilka Konung Darios sändt hade, fliteliga.

14. Och Judarnas äldste bygde, och thet gick för handena, efter then Prophetens Haggai, och Zacharja Jddo sons Prophetia: och the bygde, och vpsatte, efter Jsraels Gudz befalning, och efter Cores, Darios, och Arthahsasta Konungarnas i Persien befalning:

15. Och fulkomnade huset, in til tredie dagen i them månadenom Adar, thet war siette åhret af Konung Darios rike.

16. Och Jsraels barn, Presterna, Leviterna, och the andre fängelsens barnen, höllo Gudz huus wigning medh glädie:

17. Och offrade i Gudz huus wigning, hundrade kalfwar, twhundrat lamb, fyrahundrat bockar; och til syndoffer för hela Jsrael, tolf getabockar, efter slächternas tahl i Jsrael.

18. Och the satte Presterna i theras ordning, och Leviterna i theras wacht, til at tiena Gudi, som i Jerusalem är; såsom skrifwit står i Mose book.

19. Och fängelsens barn höllo Passah, på fiortonde dagen i them första månadenom.

20. Ty Presterna och Leviterna hade renat sigh, så at the alle rene woro såsom en man: och the slachtade Passah för all fängelsens barn, och för theras bröder Presterna, och för sigh.

21. Och Jsraels barn som af fängelsen woro igenkomne, och alle the som sigh til them afskildt hade ifrå Hedningarnas oreenhet i landena, til at sökia HERRAN Jsraels Gudh, åto;

22. Och höllo osyrade brödz högtijd i siu dagar medh glädie: förty HERREN hade giordt them glada, och wändt Konungens hierta af Assur til them, så at theras händer styrckta wordo i wercket på Gudz huus, then Jsraels Gudh är.

7. Capitel.

Efter alt thetta, kom ifrå Babel, i siunde åhrena Konung Arthahsasta, Esra en skriftlärder, v. 1. Och medh honom månge andre af Jsrael, v. 7. Och hade Konungens bref, at han skulle taga thet silfwer och guld, som Konungen och hans Rådh ther til skänckt hade, och vprätta Gudztiensten medh i Jerusalem, v. 11. Hwad som felades, skulle tagas af Konungens kamar, v. 20. Jtem, at ingen skatt eller beswär måtte läggias på någon som i HERRANS huus tiente, v. 24. Såsom ock, at förordna domare och lagmän hinsidon älfwen, som Gudz och Konungens lagh widh macht höllo, v. 25. Therföre Esra tackade HERRAN, som Konungenom sådant hade ingifwit, v. 27.

Sedan thetta skedt war, i Arthahsasta rike Konungens i Persien, kom nedh af Babel, Esra Seraja son, Asaria sons, Hilkia sons,

2. Sallum sons, Zadok sons, Ahitob sons,

3. Amaria sons, Asaria sons, Merajoth sons,

4. Serahja sons, Vssi sons, Bukki sons,

5. Abisua sons, Pinehas sons, Eleazar sons, Aarons then öfwerste Prestens sons:

6. Hwilken en skickelig skriftlärder war i Mose lagh, som HERREN Jsraels Gudh gifwit hade: och Konungen gaf honom alt thet han begärade, efter HERRANS hans Gudz hand öfwer honom.

7. Och drogo någre vp af Jsraels barn, Prester, Leviter, sångare, dörawachtare, och Nethinim, til Jerusalem, i siunde åhrena Konungens Arthahsasta.

8. Och the kommo til Jerusalem i femte månadenom, thet är siunde åhret Konungens.

9. Förty, på första dagen i första månadenom, wardt han til rådz at vpdraga ifrå Babel: och på första dagen i femte månadenom kom han til Jerusalem, efter Gudz goda hand öfwer honom.

10. Ty Esra skickade sitt hierta til at sökia HERRANS lagh, och til at giöra och lära i Jsrael budh och rätter.

11. Och thetta är brefwets innehåld som Konung Arthasahsta gaf Esra Prestenom them skriftlärda, hwilken en lärare war i HERRANS ord, och hans budh öfwer Jsrael.

12. Arthahsasta Konung öfwer alla Konungar, Esra Prestenom, them skriftlärda i Gudz lagh af himmelen; frijd och helso.

13. Af migh är befalt, at alle the af Jsraels folck som friwiljoge äro i mitt rike, och Presterna, och Leviterna, til at fara til Jerusalem, at the måga fara medh tigh;

14. Vthsände af Konungenom, och af the siu Rådherrar, til at besökia Juda och Jerusalem, efter tins Gudz lagh, hwilken i tine hand är:

15. Och at tu medtager silfwer och guld, som Konungen och hans Rådherrar friwiljoge gifwa Jsraels Gudi, hwilkens boning i Jerusalem är;

16. Och allahanda silfwer och guld som tu finna kant i hela Babels landskap, medh thet som folcket och Presterna friwiljoge gifwa til Gudz huus, i Jerusalem:

17. Alt thetta tag, och köp fliteliga för the samma penningar, kalfwar, lamb, bockar, och spijsoffer, och drickoffer, at man må offra vppå altaret widh edars Guds huus i Jerusalem.

18. Ther til hwad tigh och tina bröder täckes, at giöra af the penningar som öfwerblifwa, thet giörer efter edars Gudz wilja.

19. Och the tygh som tigh antwardas, til ämbetet i tins Gudz huse, öfwerantwarda them in för Gudh i Jerusalem.

20. Hwad sedan meer af nödene är til tins Gudz huus, thet tu behöfwer vthgifwa, thet lät vthgifwa vthu Konungens kamar.

21. Jagh Konung Arthahsasta, hafwer thetta befalt räntomästaromen på hinsidon älfwen, så at hwad Esra Presten, then skriftlärde i Gudz lagh af himmelen, af eder äskar, at J thet fliteliga giören;

22. Alt in til hundrade centener silfwer, och in til hundrade corer hwete, och til hundrade Bath wijn, och til hundrade Bath oljo, och salt vthan mått.

23. Alt thet ther hörer til Gudz lagh af himmelen, at man thet fliteliga låter komma til Gudz huus af himmelen: at een wrede icke må komma öfwer Konungens rike, och hans barn.

24. Och eder skal wetterligit wara, at J icke macht hafwen at läggia någon vthskuld, tull, eller åhrliga ränto, på någon Prest, Levit, sångare, dörawachtare, Nethinim, och tienare i thenna Gudz huse.

25. Men tu, Esra, efter tins Gudz wijsdom, som i tine hand är, vpsätt domare och lagmän, som alt folcket döma måga som på hinsidon älfwen är, alla the som weta tins Gudz lagh, och alla the som icke weta them, them lär.

26. Och alle the som icke medh flijt giöra tins Gudz lagh, och Konungens lagh, the skola straxt hafwa sin doom för sina gierning skul, antingen til dödz, eller til landzflycht, eller til penningaplicht, eller til fängelse.

27. Lofwad ware HERREN wåra fäders Gudh, som sådant Konungenom ingifwit hafwer, at han skulle bepryda HERRANS huus i Jerusalem:

28. Och tilbögdt sina barmhertighet til migh, för Konungenom, och hans Rådherrar, och alla Konungens wäldiga: och jagh wardt styrckt efter HERRANS mins Gudz hand öfwer migh, och församlade the yppersta i Jsraels huus, at the medh migh tijt vp drogo.

8. Capitel.

Och kommo medh Esra en stoor hoop af Judarna som ännu qwar blefne woro i Babel, hwilke här vpräknas, v. 1. Och tå han kom til älfwena widh Ahava, lät han vthropa ena fasto, at the skulle bedia HERRANOM om een lyckosam resa, v. 21. Sedan wogo the Presterna i händer alt silfwer och guld som til häfoffret gifwit war, at the thet föra skulle, v. 24. Tädan drogo the widare; och HERREN halp them wäl fram til Jerusalem, v. 31. På fierde dagen lefwererade the silfret och guldet i HERRANS huus kistor, v. 32. Sedan offrade the, v. 35. Och wijste sin fulmacht af Konungenom, v. 36.

Thesse äro hufwuden för theras fäder, som räknade wordo och medh migh vp drogo ifrå Babel, i then tiden tå Konung Arthahsasta regerade.

2. Af Pinehas barn; Gersom: af Jthamars barn; Daniel: af Davidz barn; Hattus.

3. Af Sechania barn, Paros barn; Sacharia, och medh honom räknade hundrade och femtijo män.

4. Af Pahath Moabs barn; Eljoenai Seraja son, och medh honom twhundrat män.

5. Af Sechania barn; Jahasiel son, och medh honom tryhundrade män.

6. Af Adins barn; Ebed Jonathans son, och medh honom femtijo män.

7. Af Elams barn; Jesaia Athalia son, och medh honom siutijo män.

8. Af Sephatja barn; Sebadia Michael son, och medh honom ottatijo män.

9. Af Joabs barn; Obadja Jehiel son, och medh honom twhundrat och aderton män.

10. Af Selomiths barn; Josiphia son, och medh honom hundrade och sextijo män.

11. Af Bebai barn; Sacharia Bebai son, och medh honom otta och tiugu män.

12. Af Asgadz barn; Johanan Katans son, och medh honom hundrade och tijo män.

13. Af the sidsta Adonikams barn; och heto altså: Elipheleth, Jehiel, och Semaja, och medh them sextijo män.

14. Af Bigvai barn; Vthai, och Sabbud, och medh them siutijo män.

15. Och jagh församlade them til älfwena som kommer til Ahava; och blefwom ther i tre dagar: och tå jagh gaf acht vppå folcket och Presterna, fan jagh ther inga Leviter.

16. Tå sände jagh til Elieser, Ariel, Semaja, Elnathan, Jarib, Elnathan, Nathan, Sacharia, och Mesullam öfwerstar; och Jojarib, och Elnathan lärare:

17. Och sände them vth til Jddo öfwerstan, til Casiphja, at the skulle hämta oß tienare vthi wår Gudz huus: och jagh gaf them in hwad the tala skulle medh Jddo och hans bröder the Nethinim, i Casiphja.

18. Och the hade til oß, efter Gudz goda hand öfwer oß, en klook man vthaf Maheli barn, Levï sons, Jsraels sons, Serebia, medh hans söner och bröder, aderton;

19. Och Hasabia, och medh honom Jesaja af Merari barn, medh hans bröder och theras söner, tiugu;

20. Och af the Nethinim, hwilka David och Förstarna gåfwo til at tiena Leviterna, twhundrat och tiugu: alle nämnde widh namn.

21. Och jagh lät ther widh älfwena, widh Ahava vthropa ena fasto, at wij skulle ödmiuka oß för wårom Gudh, til at sökia af honom en rättan wägh, för oß, och wår barn, och alla wåra håfwor.

22. Ty jagh skämdes bedas ledsagare och resenärar af Konungenom, at the skulle hielpa oß för fienderna på wägenom: förty, wij hade sagt Konungenom: Wår Gudz hand är til thet bätsta, öfwer alla the honom sökia; och hans starckhet och wrede öfwer alla them, som honom öfwergifwa.

23. Altså fastade wij, och sökte thetta af wårom Gudh, och han hörde oß.

24. Och jagh afskilde tolf af the öfwersta Presterna, Serebia och Hasabia; och medh them tijo theras bröder:

25. Och wog them til silfwer, och guld, och tygh til häfoffer i wår Gudz huus, hwilka Konungen, och hans rådherrar, och Förstar, och hele Jsrael, som för handene war, til häfoffer gifwit hade.

26. Och wog them til i theras hand, sexhundrat och femtijo centener silfwer; och i silfwertyg hundrade centener, och i guld hundrade centener;

27. Tiugu gyldene skålar, the höllo tusende gylden, och tw godh kostelig kopparkäril, klar såsom guld;

28. Och sade til them: J ären helige HERRANOM; så äro ock kärillen helig; ther til thet frigifna silfwer och guld HERRANOM edra fäders Gudh.

29. Så waker, och bewarer thet, til thes J wägen thet in för öfwersta Presterna, och Leviterna, och öfwersta fäderna i Jsrael i Jerusalem, vthi HERRANS huus kistor.

30. Tå togo Presterna och Leviterna, thet wägna silfwret, och guldet, och kärillen, at the skulle föra thet til Jerusalem til wår Gudz huus.

31. Altså fore wij ifrån älfwene Ahava, på tolfte dagen i första månadenom, at wij skulle draga til Jerusalem; och wår Gudz hand war öfwer oß, och bewarade oß ifrå fiendernas hand och försåt på wägenom.

32. Och wij komme til Jerusalem, och blefwom ther i tre dagar.

33. På fierde dagenom wardt wäget silfwret och guldet, och kärillen vthi wår Gudz huus, vnder Meremoths hand Vria sons Prestens, och medh honom war Eleazar Pinehas son; och medh them Josabad Jesua son, och Noadja Binnui son, the Leviter:

34. Efter hwars tahl och wigt: och wigten wardt på then tiden all beskrifwin.

35. Och fängelsens barn som vthu fängelset komne woro, offrade bränneoffer Jsraels Gudi, tolf stutar för hela Jsrael, sex och nijotijo wädrar, siu och siutijo lamb, tolf bockar til syndoffer; altsammans til bränneoffer HERRANOM.

36. Och the antwardade Konungens befalning, Konungens ämbetzmän och landzhöfdingom på thenne sidon älfwen: och the vphögde folcket, och Gudz huus.

9. Capitel.

Sedan kommo the öfwerste til Esra, och klagade at Jsraels folck, Prester och Leviter, hade beblandat sigh medh Hedningarna, och taget theras döttrar til hustrur, rc. v. 1. Tå ref Esra sin kläder, satte sigh ensam in til aftonen; och så stod han vp, föll på sin knää, v. 3. Bekände sina och fins folcks synder, och bad innerligen, at HERREN wille wara them nådig, och förlåta thet, at the icke aldeles måtte öde blifwa, v. 6.

Tå nu alt thetta bestält war, gingo til migh the öfwerste, och sade; Jsraels folck, och Presterna, och Leviterna, äro icke afskilde ifrå folcken i landen, efter theras styggelse, som är the Cananeers, Hetheers, Phereseers, Jebuseers, Ammoniters, Moabiters, Egyptiers, och Amoreers.

2. Förty, the hafwa tagit theras döttrar, och theras söner, och giordt then helga sädena meenliga medh folcken i landen: och öfwerstarnas och rådherrarnas hand war then första i thenna mißgierning.

3. Tå jagh thetta hörde, ref jagh min kläder och min kiortel sönder, och vthryckte mitt hufwudhår, och skägg, och satt ensam.

4. Och sigh församlade til migh alle the som Jsraels Gudz ord fruchtade, för theras öfwerträdelse som i fängelset warit hade: och jagh satt ensam alt in til aftonoffret:

5. Och widh aftonoffret stodh jagh vp af min jämmer, och ref min kläder och min kiortel sönder, och föll vppå min knää, och vthräckte mina händer til HERRAN min Gudh;

6. Och sade: Min Gudh, jagh skämmes och blyes at vp häfwa min ögon til tigh, min Gudh: ty wår mißgierning är woxen öfwer wårt hufwud, och wår skuld är stoor vp til himmelen.

7. Alt ifrå wåra fäders tijd, hafwe wij warit i stora skuld, alt in til thenna dagh: och för wåra mißgierningar skul, äre wij, och wåre Konungar, och Prester gifne i Konungarnas hand i landen, vthi swärd, i fängelse, i roof, och i ansichtes blygd, såsom thet går i thenna dagh.

8. Så är oß doch nu någon liten tijd nåde af HERRANOM wårom Gudh wederfaren, at ännu något af oß är qwart blifwit, at han skulle gifwa oß en nagla i sitt helga rum, och at wår Gudh skulle vplysa wår ögon, och gifwa oß ännu ett litet lijf i wår träldom.

9. Förty, wij äre trälar, och wår Gudh hafwer icke förlåtit oß, ändoch wij trälar äre: och hafwer bögt til oß barmhertighet för Konungarna i Persien, at the läto oß lefwa, och vphöija wår Gudz huus, och vprätta thes förstöring, och gifwa oß en gård i Juda och Jerusalem.

10. Nu, hwad skole wij säija, wår Gudh, efter thetta? At wij tin budh öfwergifwit hafwe,

11. Som tu genom tina tienare Propheterna budit hafwer, och sagt: Thet land som J vthi kommen til at besittia thet, är ett oreent land igenom folckens oreenhet i landen, vthi theras styggelse, medh hwilken the hafwa vpfylt thet medh oreenhet alt omkring.

12. Så skolen J nu icke gifwa edra döttrar theras söner; och theras döttrar skolen J icke taga edrom sönom, och söker icke theras frijd eller wälfärd i ewig tijd: på thet J skolen blifwa mächtige, och äta thet goda i landena, och lefwa thet edrom barnom til arfs i ewig tijd.

13. Och efter alt thet som öfwer oß kommet är för wåra onda gierningar och stora synder skul, hafwer tu wår Gudh öfwersedt medh oß thet wij illa giordt hafwe, och hafwer gifwit oß een förloßning, såsom thet nu är för ögonen.

14. Men wij hafwe wändt oß om, och lätit tin budh fara, så at wij hafwe befryndat oß medh thesso styggelsens folcke: wilt tu tå wredh wara öfwer oß, til thes thet alt vthe är, så at intet qwart blifwer, eller ingen förloßning meer är?

15. HERRE Jsraels Gudh, tu äst rättfärdig, ty wij äre igenblefne och behållne, såsom thet i thenna dagh för ögon är: sij, wij äre för tigh vthi wår skuld; ty för then skul kan man intet blifwa ståndandes för tigh.

10. Capitel.

Tå Esra så bad, samlade sigh til honom af Jsrael een stoor menighet, och Sechanja Jehiel son bekände i theras namn, at the hade förtagit sigh moot HERRAN här vthi, och begärade at the måtte skiljas ifrå the främmande hustrur, v. 1. Esra stod vp, och tog en eed af them, at the så giöra skulle, v. 5. Ester tre dagar samlades the åter til Jerusalem; ransakades här om, och thet skedde så, v. 9. Tå funnos ock några ibland Presterna som hade tagit hedniska hustrur; och skildes ifrå them, v. 18.

Tå Esra så bad, bekände, och greet, och låg in för Gudz huus, församlade sigh til honom vthaf Jsrael een ganska stoor menighet af män, qwinnor och barn: förty, folcket greet swårliga.

2. Och Sechania Jehiel son, af Elams barn, swarade, och sade til Esra: Sij, wij hafwe förtaget oß emot wår Gudh, at wij hafwe tagit oß främmande hustrur vthaf landsens folck: men här är ännu hopp ther om i Jsrael.

3. Så lät oß nu giöra ett förbund medh wårom Gudh, så at wij vthdrifwe alla hustrur, och them som af them födde äro, efter Herrans rådh, och theras som fruchta wår Gudz budh, at man må giöra efter lagen.

4. Så statt nu vp: ty thet hörer tigh til; wij wilje wara medh tigh: war widh een godh tröst, och giör så.

5. Tå stod Esra vp, och tog en eed af the öfwerste Presterna, och Leviterna, och hela Jsrael, at the skulle giöra efter thetta talet: och the sworo thet.

6. Och Esra stod vp in för Gudz huus, och gick in vthi Johanans Eljasib sons kamar: och tå han tijt kom, åt han intet brödh, och drack intet watn: förty han sörgde öfwer theras öfwerträdelse, som i fängelset warit hade.

7. Och the läto vthropa i Juda och Jerusalem, til all fängelsens barn, at the skulle församla sigh til Jerusalem.

8. Och hwilken som icke komme innan tre dagar, efter öfwerstarnas och the äldstas rådh, hans ägodelar skulle alla til spillo gifwas, och han afskiljas ifrå fångarnas menighet.

9. Tå församlade sigh alle Juda män, och Ben Jamin, til Jerusalem, innan tre dagar; thet är, på tiugunde dagen i then nijonde månadenom: och alt folcket satt vppå gatone in för Gudz huus, och bäfwade för thetta ärende skul, och för regnet.

10. Och Esra Presten stod vp, och sade til them: J hafwen förtagit eder, i thet, at j hafwen tagit främmande hustrur, på thet j skullen ännu föröka Jsraels skuld.

11. Så bekänner nu HERRAN edra fäders Gudh, och giörer thet honom liuft är, och skiljer eder ifrå landsens folck, och ifrå the främmande hustrur.

12. Tå swarade hela menigheten, och sade medh höga röst: Ske såsom tu oß sagt hafwer.

13. Men folcket är mycket, och regnwäder, och kan icke stå vthe; så är thet icke heller ens eller twå dagars gierning: ty wij hafwe sådana öfwerträdelse mycken giordt.

14. Lät oß beställa wåra öfwerstar i hela menighetene, at alle the i wåra städer som främmande hustrur tagit hafwa, komma på bestämd tijd; och the äldste i hwar staden, och theras domare medh, til thes wår Gudz wrede må ifrån oß wänd warda i thenna sakene.

15. Tå wordo bestälte Jonathan Asahel son, och Jahesia Tikva son, öfwer thenna saken: och Mesullam, och Sabbethai Leviterna hulpo them.

16. Och fängelsens barn giorde altså: och Presten Esra, och the ypperste fäderne i theras fäders huus, och alle the nu nåmnde äro, afskilde sigh, och satte sigh på första dagen i tijonde månadenom til at ransaka om thetta ärendet.

17. Qch the vthrättade thet på alla the män som främmande hustrur hade, på första dagen i första månadenom.

18. Och wordo fundne ibland Presternas barn, som främmande hustrur tagit hade; nemliga, ibland Jesua barn Jozadaks sons, och hans bröder; Maaseja, Elieser, Jarib, och Gedalia.

19. Och the gåfwo theras hand ther vppå, at the wille vthdrifwa hustrurna; och til theras skuldoffer offra en wädur för sina skuld.

20. Jbland Jmmers barn; Hanani, och Sebadia.

21. Jbland Harims barn; Maaseja, Elia, Semaja, Jehiel, och Vssia.

22. Jbland Pashurs barn; Eljoenai, Maaseja, Jsmael, Nethaneel, Josabad, och Eleasa.

23. Jbland Leviterna; Josabad, Simei, och Kelaja, then är Kelita; Pethahja, Juda, och Elieser.

24. Jbland sångarena; Eljasib: ibland dörawachtarena; Sallum, Telem, och Vri.

25. Vthaf Jsrael: Jbland Paros barn; Ramia, Jissija, Malchija, Mijamin, Eleazar, Malchija, och Benaja.

26. Jbland Elams barn; Mattania, Sacharia, Jehiel, Abdi, Jeremoth, och Elia.

27. Jbland Sattu barn; Eljoenai, Eljasib, Mattania, Jeremoth, Sabad, och Asisa.

28. Jbland Bebai barn; Johanan, Hanania, Sabbai, och Athlai.

29. Jbland Bani barn; Mesullam, Malluch, Adaja, Jasub, Seal, och Jeramoth.

30. Jbland Pahath Moabs barn; Adna, Chelal, Benaja, Maaseja, Mattania, Bezaleel, Binnui, och Manasse.

31. Jbland Harims barn; Elieser, Jissija, Malchija, Semaja, Simeon,

32. Ben Jamin, Malluch, och Semaria.

33. Jbland Hasums barn; Mattenai, Mattatta, Sabad, Elipheleth, Jeremai, Manasse, och Simi.

34. Jbland Bani barn; Maadai, Amram, Uel,

35. Benaja, Bedja, Cheluhu,

36. Vanja, Meremoth, Eljasib,

37. Mattania, Mattenai, Jaasav,

38. Bani, Binnui, Simi,

39. Selemia, Nathan, Adaja,

40. Machnadbai, Sasai, Sarai,

41. Asareel, Selemia, Semaria,

42. Sallum, Amaria, och Joseph,

43. Jbland Nebo barn; Jegiel, Mattithia, Sabad, Sebina, Jaddai, Joel, och Benaja.

44. Thesse hade alle tagit främmande hustrur: och woro somlige ibland the samma hustrur som barn födt hade.