S. Pauli Epistel

1. Capitel.

Paulus helsar först the Epheser, v. 1. Sedan tackar han Gudh som hafwer kallat honom och andra til sin kundskap och nådh genom Jesum Christum: såsom han them i Christo för werldenes begynnelse, til thenna sin nådz lof vthwaldt hade, v. 3. Genom hwilken ock the (nemliga the Epheser) woro komne til samma kundskap, v. 13. Therföre han ock tackar Gudh, och beder at han them än widare ther vthi vplysa wille, v. 15. At the måtte förstå Gudz godhet och kraft, v. 18. Som thenna sin Son Christum hade vpwäckt, och satt til en Herra öfwer alt thet som nämnas kan i thenna och then tilkommande werlden, v. 20.

Paulus, Jesu Christi Apostel, genom Gudz wilja: them heligom som vthi Epheso äro, och trognom i Jesu Christo.

2. Nådh ware medh eder, och frijd af Gudi wårom Fader, och Herranom Jesu Christo.

3. Wälsignad ware Gudh och wårs Herras Jesu Christi Fader, then oß wälsignat hafwer medh all andelig wälsignelse, i the himmelska ting, genom Christum.

4. Såsom han oß vthwaldt hafwer i honom, förr än werldenes grund lagder war, at wij skole wara helige och ostraffelige för honom vthi kärleken.

5. Och hafwer taget oß sigh sielfwom til barn, genom Jesum Christum, efter sins wiljas goda behagh:

6. Sina härliga nådh til lof, genom hwilka han hafwer oß täcka giordt vthi honom som kärkommen är.

7. J hwilkom wij hafwom förloßning genom hans blodh, syndernas förlåtelse, efter hans nådz rikedomar.

8. Af hwilka han oß rundeliga deelachtiga giordt hafwer, vthi all wijsdom och klokhet.

9. Och hafwer oß låtit få weta sins wiljas hemlighet, efter sitt goda behagh, och hafwer thet framhaft igenom honom:

10. At thet skulle predikat warda, tå tiden fulkomnad war: på thet all ting skulle sammanfattat warda i Christo, både thet i himmelen och på jordene är genom then samma.

11. Genom hwilken wij ock komne äre til arfwedelen, beskärde efter hans vpsåt, som all ting werckar efter sin egen wiljas rådh:

12. At wij skole wara hans härlighet til lof, wij som tilförene hoppadoms på Christum.

13. Genom hwilken ock J hördt hafwen sanningenes ord, som är edor salighets Evangelium: vthi hwilkom J ock, sedan J trodden, ären bestglade wordne medh löftsens Helga Anda:

14. Hwilken wårt arfs pant är, til wår förloßning: at wij skulle warda hans egendom, hans härlighet til prijs.

15. Therföre ock jagh, efter jagh hördt hafwer af then troo som i eder är til Herran Jesum, och edar kärlek til all helgon:

16. Wänder jagh icke åter at tacka Gudh för eder, altid tänckiandes på eder i mina böner:

17. At wårs Herras Jesu Christi Gudh, härlighetenes Fader, wille gifwa eder wijsdomsens och vppenbarelsens Anda til sin kundskap.

18. Och vplysa edars förståndz ögon: at J förstå kunnen hwad hopp han hafwer kallat eder vthi, och huru rijk hans arfs härlighet är vthi helgonen:

19. Och huru öfwerswinnerliga stoor hans kraft är til oß, som troom efter hans mächtiga starckhets werckan:

20. Hwilka han werckade i Christo, tå han vpwäckte honom ifrå the döda, och satte honom på sin högra hand i himmelen:

21. Öfwer all Förstadöme, wälde, macht, herradöme, och alt thet som nämnas kan, icke alnast i thenna werldene, vtan ock i then tilkommande.

22. Och hafwer all ting lagt vnder hans fötter, och hafwer satt honom församlingene til ett hufwud öfwer all ting:

23. Hwilken är hans krop, och hans vpfyllelse, som alt i allom vpfyller.

2. Capitel.

Gudh hafwer ock them, tå the woro döde i syndene, och af naturen wredenes barn, så wäl som andre, v. 1. Samt medh Christo giordt lefwande, och insatt i thet himmelska wäsendet, v. 4. Och thet af nådh, och icke efter någon förtienst, v. 8. Ther af Apostelen sedan förmanar them, at the skulle tänckia på hwad eländighet the förr hade warit vthi, v. 11. Och hwad härlighet the nu wore tilkomne: nemliga the woro ett wordne medh Gudz folck, och hade bekommit frijd, och frij tilgång hoos honom, såsom hans eget huusfolck, v. 13.

Och eder ock så, tå J döde woren genom öfwerträdelser och synder:

2. Ther J vthi fordom wandraden, efter thenna werldenes lopp, efter then förstan som macht hafwer i wädret, nemliga, efter then andan som nu werckar vthi otrones barn:

3. Jbland hwilka wij ock alle fordom wandrat hafwe, vthi wårt kötz begärelser, och giordom hwad kötet och sinnet lyßte; och worom af naturen wredsens barn, såsom ock the andre.

4. Men Gudh som är rijk i barmhertigheten, för sin stora kärlek skul, ther han oß medh älskat hafwer;

5. Then tijd wij ännu döde worom i synderna, hafwer han oß, samt medh Christo giordt lefwande: (genom nådena ären J frälste)

6. Och hafwer samt medh honom vpwäckt oß, och samt medh honom satt oß i thet himmelska wäsendet i Christo Jesu.

7. På thet han i tilkommande tijd bewisa skulle sine nådz öfwerswinnerliga rikedom, genom sina mildhet öfwer oß, i Christo Jesu.

8. Ty af nådene ären J frälste, genom trona; och thet icke af eder, Gudz gåfwa är thet:

9. Jcke af gierningar, på thet ingen skal beröma sigh.

10. Ty wij äre hans werck, skapade i Christo Jesu til goda gierningar, til hwilka Gudh oß tilförene beredt hafwer, at wij vthi them wandra skole.

11. Therföre, täncker ther på, at J som fordom efter kötet hafwen warit Hedningar, och worden kallade förhud, af them som kallas omskärelse efter kötet, then medh handene skeer:

12. At J på then tijd woren vthan Christo, främmande, och vthan Jsraels borgareskap, och främmande ifrå löftsens testament, intet hopp hafwande, och woren vthan Gudh i werldene.

13. Men nu, J som i Christo Jesu ären, och fordom fierran woren, ären nu när wordne, genom Christi blodh.

14. Ty han är wår frijd, then af bådom hafwer giordt ett: och hafwer nederbrutit medelbalken, i thet, at han igenom sitt kött borttog owänskapen.

15. Nemliga, lagen som i budordom stod; på thet han skulle af twåm skapa ena nya menniskio i sigh sielfwom, och frijd giöra:

16. Och at han skulle försona them båda medh Gudi vthi en krop, genom korßet: och hafwer dödat owänskapen genom sigh sielf.

17. Och är kommen, och hafwer igenom Evangelium bådat eder frijd, J som fierran woren; så ock them som när woro.

18. Ty genom honom hafwe wij både tilgång vthi en Anda til Fadren.

19. Så ären J icke nu mera gäster och främmande: vtan helga manna medborgare, och Gudz huusfolck;

20. Vpbygde på Apostlarnas och Propheternas grund, ther Jesus Christus öfwerste hörnestenen är:

21. På hwilken hela byggningen tilhopa fogad, wäxer til ett heligt tempel i Herranom.

22. På hwilkom ock J medh vpbygde warden, Gudi til ett heman, genom Andan.

3. Capitel.

Apostelen berättar sigh wara fången therföre, at han thetta predikade, v. 1. Han, hwilkom thet ämbetet war af Gudi befalt, at han thetta predißa skulle: nemliga, then länge fördolda och nu vppenbarada hemligheten, at Hedningarna skulle ock wara deelachtige af then nådh som låfwad war i Christo Jesu, rc. v. 2. Ther af förmanar han them, at the icke skulle vpgifwas för hans lidande skul, v. 13. Och beder åter, at Gudh wille styrckia och förmera them vthi thenna troon, och kundskapen, samt alla andeliga gåfwor, v. 14. Besluter så medh een tacksäijelse til Gudh, v. 20.

För thenna saak skul, är jagh Paulus Christi Jesu fånge för eder, Hedningar:

2. Om J eljes hördt hafwen om Gudz nådz ämbete, som migh gifwit är til eder;

3. At thenna hemlighet är migh genom vppenbarelse förkunnad, såsom jagh tilförene medh fåå ord skref.

4. Af hwilko, om J thet läsen, J mågen märckia mitt förstånd i Christi hemlighet:

5. Hwilket icke kunnigt giordt är i förtiden menniskiors barnom, såsom thet nu vppenbarat är hans heliga Apostlar och Propheter genom Andan:

6. Nemliga, at Hedningarna skola wara medarfwingar, och samma lekamens och hans löftes deelachtige i Christo, genom Evangelium:

7. Hwilkets tienare jagh worden är, efter then gåfwo af Gudz nådh som migh gifwin är, efter hans krafts werckning.

8. Migh, som är then alraringaste ibland all helgon, är thenna nådh gifwin, at jagh skal ibland Hedningarna förkunna the obegrundeliga Christi rikedomar;

9. Och i liuset frambära för hwar man, hurudana deelachtighet är i then hemlighet, som här til dags i werldene hafwer fördold warit i Gudi, then all ting skapat hafwer genom Jesum Christum.

10. På thet nu skulle kunnigt warda förstadömen och herradömen i himmelen, på församlingene, Gudz margfalleliga wijshet;

11. Efter then försyn af werldenes begynnelse, hwilka han bewijst hafwer i Christo Jesu wårom Herra:

12. Genom hwilken wij hafwe dristighet och tilgång medh all förtröstntng, genom trona på honom.

13. Therföre beder jagh, at J icke vpgifwens för mina bedröfwelser skul, som jagh lider för eder, hwilka äro eder til prijs.

14. Förthenskul böijer jagh min knää til wårs Herras Jesu Christi Fader;

15. Then ther rätte Fadren är öfwer alt thet Fader heter i himmelen och på jordene:

16. At han wille gifwa eder kraft, efter sine härlighets rikedomar, at J starcke warden genom hans Anda, til then inwärtes menniskian:

17. At Christus må boo genom trona i edor hierta; stadeliga rotade och grundade i kärlekenom:

18. At J mågen begripa medh all helgon, hwad bredden, och längden, och diupet, och högden är:

19. Och ther medh känna Christi kärlek, then all kundskap öfwergår: på thet J mågen vpfylte warda medh allahanda Gudz fulhet.

20. Men honom som rikeliga förmår giöra, öfwer alt thet wij bediom, eller tänckiom, efter then kraft som werckar i oß;

21. Honom ware ähra i församlingen, genom Christum Jesum, i allan tijd, ifrån ewighet til ewighet: Amen.

4. Capitel.

Här af förmanar Apostelen them än yttermera; först, at the efter thenna kallelsen tilbörligen wandra skulle: i synnerhet, at the genom ödmiukhet, sachtmodighet, och tolamod skulle beflita sigh om een Christelig enighet, v. 1. Ty therföre war Christus vpfaren til himla, och hade gifwit menniskiomen äthskilliga gåfwor och ämbeter, at the skulle ther medh tiena hwar annan til hans krops vpbyggelse, v. 7. Ther hoos, at the skulle taga sigh wahra för thet förra Hedniska lefwernet, och föra ett nytt lefwerne i Christo Jesu, v. 17.

Så förmanar jagh nu eder, jagh fången i Herranom, at J wandren såsom tilbörligit är, i then kallelse ther J vthi kallade ären;

2. Medh alla ödmiukhet, och sachtmodighet: medh tolamod, vndragandes then ene them andra i kärlekenom:

3. Winläggiandes eder at hålla Andans eenhet, genom fridsens band.

4. En krop, och en Ande, såsom J ock kallade ären vthi ett edars kallelses hopp:

5. En Herre, een troo, ett doop, en Gudh, och allas wåra Fader;

6. Hwilken är öfwer eder alla, genom eder alla, och i eder alla.

7. Men hwarjom och enom af oß är gifwen nådh, efter Christi gåfwos mått.

8. Therföre säger han: Han är vpstigen i högden, och hafwer fördt fängelset fånget, och hafwer gifwit menniskiomen gåfwor.

9. Men thet han vpfaren är, hwad är thet annat än han foor först här nedh, vthi the nedersta jordenes rum?

10. Then ther nederfor, han är ock then ther vpfor öfwer alla himlar, på thet han skulle all ting vpfylla.

11. Han hafwer ock somliga satt til Apostlar, somliga til Propheter, somliga til Evangelister, somliga til Herdar, och Lärare:

12. At the helige skola skickelige wara, til ämbetsens werck, genom hwilket Christi lekamen må vpbygd warda:

13. Til thes at wij alle kommom til ena troo, och Gudz Sons kundskap, och wardom en fulkommen man, then ther är vthi Christi fulbordiga ålders mått.

14. På thet wij icke meer skolom wara barn, och låta oß beweka och omföras af allahanda lärdoms wäder, genom menniskiors skalckhet och illfundighet, medh hwilka the falla til, at the måga bedraga oß.

15. Men warom rättsinnige i kärlekenom, och wäxom til i all stycke i honom som hufwudet är, Christus:

16. Af hwilkom hele kroppen tilhopa foges, och en lem hänger in til then andra genom all ledamöten, ther then ene tienar them andra, efter thet werck som hwar lem hafwer i sitt mått, och giör at kroppen wäxer sigh sielf til förbättring, genom kärleken.

17. Så säger jagh nu, och betygar thet i Herranom, at J icke meer wandren, såsom the andra Hedningar wandra, i theras sinnes fåfängelighet:

18. Hwilkas förstånd förmörkrat är, och the bortkomne ifrå thet lijf, som af Gudi är, genom then fåwitsko som i them är, och genom theras hiertas blindhet.

19. Hwilke, sedan the wordo förstockade, gåfwo the sigh sielfwa vthi otucht, til at bedrifwa all oreenlighet, samt medh girighet.

20. Men J hafwen icke så lärdt Christum:

21. Om J annars honom hördt hafwen, och vthi honom lärde ären, huru ett rättsinnigt wäsende är i Jesu.

22. Så lägger nu bort ifrån eder then gamla menniskian, ther J förra medh vmgingen, hwilken genom lusta i wilfarelse sigh förderfwar:

23. Och förnyer eder i edar sinnes Anda;

24. Och ikläder eder then nya menniskiona, then efter Gudh skapad är, i sanskylliga rättferdighet och helighet.

25. Therföre, lägger bort lögnen, och taler sanningen, hwar och en medh sin nästa; efter wij ärom inbyrdes lemmar.

26. Wredgens, och synder icke: läter icke solena gå nedh öfwer edra wrede.

27. Gifwer ock icke lastarenom rum.

28. Then ther stolet hafwer, han stiele icke meer: vtan hällre arbete medh sina händer thet godt är; på thet han något skal hafwa dela medh then som nödtorftig är.

29. Jntet ohöfwiskt taal gånge vthaf edar mun; vtan thet nyttigt är til förbättring, ther thet behöfwes: at thet må them som thet höra til tacka wara.

30. Och bedröfwer icke Gudz Helga Anda, ther J medh besiglade ären til förloßningenes dagh.

31. All bitterhet, och grymhet, och wrede, och roop, och hädelse ware långt ifrån eder, samt medh alla ondsko.

32. Men warer inbyrdes til hwar annan wänlige, godhiertige; och förlåter then ene them andra, såsom ock Gudh genom Christum hafwer förlåtet eder.

5. Capitel.

Apostelen förmanar them än; först i gemeen, til ett Christeligit lefwerne; och widh namn, til några dygder, och ifrå några laster och odygder, v. 1. Sedan i synnerhet ächta folck, huru the skola förhålla sigh emot hwar andra, vthaf Christi och hans församlings exempel, v. 22.

Så warer nu Gudz efterföljare, såsom älskelig barn.

2. Och wandrer i kårlekenom, såsom ock Christus hafwer älskat oß, och vthgifwit sigh sielf för oß til gåfwo och offer, Gudi til een söt lucht.

3. Bolerij och all slemhet, eller girighet, läter ibland eder icke ens nämnda warda, såsom helgon tilhörer:

4. Och slem ord, eller gäckerij, eller skämt, som icke höfwes: vtan hällre tacksäijelse.

5. Ty J skolen weta, at ingen bolare, eller oreen, eller giriger, hwilken är en afgudadyrkare, hafwer arfwedeel vthi Christi och Gudz rike.

6. Läter eder ingen förföra medh fåfäng ord: ty för sådana plägar Gudz wrede komma öfwer otrones barn.

7. Therföre warer icke theras stalbröder.

8. Ty J woren fordom mörker; men nu ären J lius i Herranom: wandrer såsom liusens barn:

9. Ty Andans frucht är vthi all godhet, och rättferdighet, och sanning:

10. Och pröfwer hwad Herranom täckt är.

11. Och hafwer ingen deelachtighet medh the onyttiga mörksens werck; vtan straffer them hällre.

12. Ty hwad hemliga af them skeer, thet är ock skämligit at säija.

13. Men alt thetta warder vppenbart, när thet af liuset straffat warder: ty alt thet vppenbart warder, thet är lius.

14. Therföre säger han: Waka vp, tu som sofwer; och statt vp ifrå the döda, så warder Christus tigh vplysandes.

15. Så seer nu til huru J wandren wijsliga; icke som the owise, vtan som wise.

16. Och skicker eder efter tiden: ty tiden är ond.

17. Therföre, warer icke oförständige, vtan förståndige hwad Herrans wilje är.

18. Och dricker eder icke druckna af wijn, af hwilko ett oskickeligit wäsende kommer: vtan vpfyllens af them Helga Anda;

19. Talandes emellan eder i psalmer, och lofsånger, och andeliga wisor: siungandes och spelandes Herranom vthi edor hierta:

20. Altid tacksäijandes Gudi och Fadrenom för hwar man, vthi wårs Herras Jesu Christi namn.

21. Ymsom vnderdänige then ene them andra i Gudz räddhoga.

22. Hustrurna ware sina män vnderdåniga, såsom Herranom.

23. Ty mannen är hustrunes hufwud: såsom ock Christus är församlingenes hufwud; och han är ock sins krops hälsa.

24. Såsom nu församlingen är vnderdånig Christo, så skola ock hustrurna vthi all ting wara sina män vnderdåniga.

25. J män, älsker edra hustrur, såsom ock Christus älskade församlingen, och hafwer vthgifwit sigh sielf för henne:

26. På thet han henne helga skulle, och hafwer giordt henne rena i watnsens badh, genom ordet:

27. På thet han skulle beställa sigh sielf ena församling then härlig är, then ingen fläck eller skrynckio hafwer, eller annat sådant: vtan at hon skulle wara helig och ostraffelig.

28. Så skola ock männerna älska sina hustrur, såsom sina egna kroppar. Then sina hustru älskar, han älskar sigh sielf.

29. Ty ingen hafwer någon tijd hatat sitt egit kött: vtan hällre föder och fordrar thet; såsom ock Herren församlingen:

30. Ty wij äre ledamöter af hans krop, af hans kött, och af hans benom.

31. Förthenskul skal menniskian öfwergifwa sin fader och moder, och blifwa widh sin hustru; och af twäm warder ett kött.

32. Thenna hemlighet är stoor: men jagh talar om Christo och församlingen.

33. Doch ock J, hwar i sin stadh, älske sina hustru, såsom sigh sielf: men hustrun hafwe mannen i wyrdning.

6. Capitel.

An lärer och förmanar han i synnerhet, huru barn skola förhålla sigh emot theras föräldrar; och föräldrarna emot barnen, v. 1. Jtem, huru tienare skola ställa sigh emot sina herrar; och herrarna emot theras tienare, v. 5. Sedan i gemeen, huru hwar och en medh then andeliga rustningen skal vthtyga sigh emot diefwulen och hans anlop, v. 10. Sidst, begärar han theras förbön til Gudh, at han frimodeliga måtte predika Christi Evangelium, v. 18. Säger sigh hafwa sändt Tychicum, at kundgiöra them om sin lägenhet, v. 21. Och biuder them ther medh fara wäl, v. 23.

Jbarn, warer hörige edra föräldrar i Herranom: ty thet är rättwist.

2. Hedra tin fader och moder, hwilket är thet första budh, som löfte medh sigh hafwer:

3. På thet tigh skal wäl gå, och tu må blifwa långlifwad på jordene.

4. J fäder, reter icke edor barn til wrede; vtan vpföder them i tucht, och Herrans förmaning.

5. Jtienare, warer hörige edrom lekamligom herrom, medh räddhoga och bäfwan, i edor hiertas enfallighet, såsom Christo.

6. Jcke tienande allena för ögonen, såsom menniskiom til wilja: vtan, såsom Christi tienare, giörande thet Gudh wil vthaf hiertat.

7. Medh wälwiljoghet läter eder tyckia, at J tienen Herranom, och icke menniskiom:

8. Wetande, at hwad godt hwar och en giör, thet skal han igen få af Herranom, ehwad han är tienare, eller frij.

9. Och J herrar, giörer ock thet samma emot them, och öfwergifwer trugh: wetande, at ock edar Herre är i himmelen, och för honom är intet anseende til personen.

10. På thet sidsta, käre bröder, warer starcke i Herranom, och i hans starckhets macht.

11. Jkläder eder alt Gudz harnesk, på thet J mågen stå emot diefwulsens listiga anlop.

12. Ty wij hafwom icke strijd emot kött och blodh: vtan emot förstar och wäldiga, nemliga, emot werldenes herrar, the som regera i thenna werldenes mörker, emot the onda andar vnder himmelen.

13. Therföre, tager på eder alt Gudz harnesk; at J mågen emotstå i then onda dagen, och all ting wäl vthrätta, och beståndande blifwa.

14. Så står nu omgiordade kring om edra länder medh sanningene, och iklädde rättferdighetenes kräfweto;

15. Och fötterna skodde, at J mågen redo wara til fridsens Evangelium.

16. Men öfwer all ting, tager trones sköld, medh hwilkom J kunnen vthsläckia all hins ondas glödande skott.

17. Och tager på eder salighetenes hielm, och Andans swärd, som är Gudz ord.

18. Jall böön och åkallan, altid bediande i Andanom; och waker ther til, medh all idkelighet, och böön för all helgon;

19. Och för migh, at migh måtte gifwit warda tala dristeliga medh öpen mun, at jagh måtte kunnoga giöra Evangelij hemlighet:

20. Hwilkes bodskap jagh är i thenna kädion; på thet jagh ther vthi må frij tala, som migh bör tala.

21. Men på thet J mågen ock weta huru medh oß tilstår, och hwad jagh giör, skal Tychicus min älskelige broder, och trogne tienare i Herranom, eder vnderwisa.

22. Hwilken jagh therföre sände til eder, at J skolen få weta, huru medh migh tilstår; och at han skulle trösta edor hierta.

23. Frijd ware bröderna, och kärlek medh trone, af Gudh Fader, och Herranom Jesu Christo.

24. Nådh ware medh allom som wår Herra Jesum Christum rättsinneliga kär hafwa: Amen. Sänd af Rom til the Epheser, medh Tychico.